Gammalt åkerogräs, förr vanligt i bl.a. rågåkrar men fr.o.m. 1900-talet allt ovanligare. Råglosta har ingen fröreserv och är lätt bortrensad i utsädet (Svensson & Wigren 1985a). Från att ha varit allm. (Hartman 1866) blev den ”spridd, synes tydligt minska i frekvens” (Kjellmert 1947) och ”sällsynt numera” (Junell 1971). Ännu på 1930- och 1940-talen såg Broddeson (ms) m.fl. knappt 20 resp. 7 lokaler med råglosta, bl.a. ”massvis” vid Hälleboda i Glanshammar 1931. Den odlas numera i kulturhistoriskt syfte.
Växten har förekommit i Sverige sedan ”yngre stenålder och har möjligen odlats och troligen skördats” och därefter blivit ett höstsädogräs (Hjelmqvist 1982, jfr Hjelmqvist 1955).
Första fynd
Samzelius 1760 (”bland rogen, och är nogsamt känd”), ms 1758 (allm.). Närke 1846 Hamnström (LD, UPS).
Bygdenamn och bruk
”Det lilla råg, som blev, var ganska mycket svingelblandad” enl. Örebro kontrakts prosttabeller 1756, vari kunde läsas 1793 att ”rågen blev slö, blandad med klase och tranärter” (Rickson 1930).
”Wäxer i rogen på grus och sandjord, ymnigast när den andra säden slår felt... Ökar wäl något i skeppan för den fattiga åkermannen, men när hon blandas mycket i säden blir brödet swart, sträft och osmakligt. Den som ei är wan at äta sådant bröd blir yr der efter, hwilket ock skall ske med höns, som äta dess frö. Gräset färgar grönt” (Samzelius ms 1758).
”All bondråg i Närke är starkt uppblandad med klase och betalas mindre än Upplands- och Västmanlands-rågen” enl. Hushållningssällskapet 1804 (Jonsson 1902). I Kil trivdes råglostan mycket bra tillsammans med svensk tuvråg (C. A. Carlsson ms 1931) men i Lerbäck var den sälls. ”för Fallrågsädets skull” (Robson 1833).
Gumaelius (1846) berättade att den var vanlig i ryggade åkrars ryggsidor som ”i år... allmogens råg särdeles uppfylld af klase”. Han noterade vidare, liksom Gellerstedt (1831), att fördomen om att råg på mager jord skall förvandlas till klase och tvärtom fortfarande var ganska vanlig.
Växten betraktades som ett svårt ogräs i länet ännu i Zetterlund (1890, 1891) och var täml. allm. i Mellansvenska myrodlingar i säd (Tolf 1903). Men ”Ännu på 1880-talet var de fattiga rädda för att ta bort klasen ur rågen, för den skulle dryga ut säden” i Ekeby (ÖLM 1732).
Växtens namn i Närke var klase, svingel och råglosta enl. Samzelius (1760), i ms (1758) anges endast svingel.
Lokaler
Fr.o.m. 1953:
Hallsberg Sköllersta Pålsboda, Kärrsvägen 1, trädgård 1954, insådd från Hulta i Svennevad 1953 U. Starbäck (S). Fabbetorp, stubbåker, 1 ex 1954 U. Starbäck (S). Sörberg, rågåker, ymn. 1956 U. Starbäck (OREB, S, Nilsson & Gustafsson 1976–1982). Viby Östansjö ”enl. beläggex. av D. Pettersson 1964” (Nilsson 1978). Getingeberg, viltåker, 200 ex 1995, inkommen 1994 med buskråg L. Landin (OREB).
Kumla Kumla Römossen, rågåker, ”midsommarråg” 1992 I. Teljå (OREB).
