Fukt-, frisk- och torrängsväxt, allm. i hela området. I naturlig vegetation växer den i en fuktäng vid Lövbrickan i Kil. Den är antecknad från fuktiga växtplatser i kärrängar, på sandstrand och i dennas driftrand, bland kalmus i en fuktäng, vid skogsbäck, på strandremsa mellan alkärr och Hjälmaren etc. men vanligare i friska hagar, åkrar och skräpmark. Asplund (1925) fann den på kolbottnar i Garphyttans nationalpark.
Första fynd
Samzelius 1760 (flerst.), ms 1758 (utan frekvens eller lokal). Hardemo Vreta 1850 Zetterstedt (UPS).
Bygdenamn och bruk
Arten hette vägtistel i Närke (Samzelius 1760) men tistel hos allmogen i Lännäs och Mellösa (ÖLM 449).
Lokaler
Med vita blommor
Hallsberg Svennevad Skogaholm, 200 m Ö om masugnen, dikeskant 1936 (Kjellmert 1947; [G. Karlsson i] Broddeson ms).
Kumla Kumla Hällabrottet 563 694, industrimark, vägren 1992 R. Karlsson (privat herbarium). Lugnet 553 670, 250 m VSV om Norra Mossby, skifferblotta V om landsvägen, 1 ex 1993 Sundkvist.
Örebro Asker Brevens bruk 1940 (Kjellmert 1947, UPS). Lillkyrka Slytehagen vid nya landsvägen, strax Ö om landsvägen 1930 Kierkegaard (OREB).