mannagräs
Glyceria fluitans
Allm. vatten- och fuktängsväxt, känd från naturlig vegetation i Skogsbygdens bäckar och intilliggande blocksluttningar. Subfossila lämningar av arten har påträffats vid Ervalla station i Axberg (Kjellmerk 1899).
Första fynd
Samzelius 1760 (allm.), ms 1758 (”öfwer alt i stor ymnoghet”). Hardemo 1852 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
”Af dess frön har man de nyttige Mannagrynen” (Samzelius 1760).
Svinsvingel och svingräs är gamla namn på växten i Närke (Samzelius 1760). Hit hör möjligen också ”linnergraes eller flotegraes... som fins på starrängarne wid åen” i Mellösa och Asker (Gyllenhaal ms 1774) och linnare hos Retzius (1862–1867).