Träd, läkeväxt, allm. i hela Närke (Samzelius ms 1758 m.fl.) men i Kräcklinge har den ansetts vara ”ej ymnig” (Hedin 1754). Även skogs- och prydnadsodlad. Genom rik rotskottbildning bildar den täta slybestånd bl.a. i f.d. hagar.
Aspen förekom för 8 000–6 000 år sedan i Skagershult och Ekeby/Kumla (Post 1909a, Florin 1961). Aspveden användes vid förromersk järnframställning vid Finnbäcken i Hardemo för omkr. 2 000 år sedan (Hansson 1985).
Asplundarna på östra och västra sidan av Örebro figurerade 1691 i ett brev från Örebros borgmästare till Erik Dahlberg (Jansson 1984). De nämns också i Bagge (1785), Sahlin (1737) och Hallman (ms 1737). I Skagershult planterades aspar 1759 på Bohlbygodset (Magnusson 1967).
Aspens betydelse för ängsbruket har antytts i bl.a. Knista (Mörner 1762a) och vid Körtingsberg i Viby där det fanns ”stora ängar och höga Aspar” (Linnerhielm 1797).
Några aspbestånd betraktades förr som särskilt välvuxna, bl.a. vid skogssluttningen S om Väringen i Ödeby: ”betydande inslag av jätteaspar i skogen före sekelskiftet, avverkade senast under första världskriget” (Jansson 1947a). Vid komministergården i Ekeby fanns på 1870-talet jättestora aspar (Lundqvist 1931) och N om Jämnlången i Kvistbro bjässar till ca 1970 (Junell 1972).
Att de gamla bohålsrika asparna blivit ovanligare och kajorna allt vanligare anses vara orsaken till blåkråkans försvinnande (T. A. Gellerstedt). Glanshammars häradsallmäning beslöt 1948 att skona 700 aspar åt skogsduvor och hackspettar (Wikberg 1950). Intresset för de gamla asparnas fortlevnad visar sig vid Storsjövreten i Knista, nedlagt 1862, men ännu med stora bohåls- och lavrika aspar.
Första fynd
Sahlin 1737 (Örebro). Götlunda Kåsätter 1858 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
Prydnadsodling av asp omtalas från alléer vid Ekeberg i Lillkyrka (Gezelius 1783) och Vissboda i Lerbäck under 1700-talet (Walldén 1949b). Alléträd sågs ännu av Sernander (1933) vid Vissboda. På Hardemo kyrkogård odlades aspar under 1700- och 1800-talen (Waldén 1955). Alléasparna vid Lerbäcks kyrka och Lugnet kan härledas till ca 1810-talet (Sernander 1933). Uppe på Kilsbergen alléodlades aspen vid Ymningshyttan (Adrian enl. Sernander 1933).
Aspens lämplighet som gärdselvirke har omtalats av Kalm (1746) från Mosås i Mosjö och rekommenderats i den tidiga 1800-talslitteraturen (Samzelius 1961) samt använts i Lännäs åtminstone till sekelskiftet 1900 (Pettersson 1953). Andra användningsområden har varit som taktäckningsmaterial och slöjdvirke (Gezelius 1783, Robson 1833) samt ”til sadelträn, träflaskor och miölkkärile samt allehanda bildthuggararbete” (Samzelius ms 1758).
Aspen har i Örebro haft industrihistorisk betydelse. De två första tändsticksfabrikerna anlades 1844 och drevs i större skala vid Rynninge t.o.m. 1892 (Lidström 1969, Renholm 1901). I hela landet fanns under 1880-talet ett 20-tal (Befallningshafvanden 1842–1847, Larsson 1955, Löwenhjelm 1883). Åtminstone från 1886 höggs aspvirke för tändstickstillverkning på Tylöskog (Adolfsson 1977). Tjörne (1924) påpekande att ”Hultamons brist på asp skall bero på lönliga aspvirkelass nattetid till Askersund”.
Under århundraden hade aspen stor betydelse som vinterfoder. Lövet gavs till hästar och får (Samzelius 1760, ms 1758). Täkten har pågått in på 1860-talet enligt en uppteckning i Nordiska museet (EU 277) och i förlängningen av en tynande ängskultur in i vår tid enligt kulturminnesforskarna. I Svennevad repades löven från fällda aspar på 1930-talet (Svennevads hembygdsförenings samling, foto, jfr Sjöbeck 1935b, foto). Lyckade utfodringsförsök med förmalen aspbark gjordes i länet 1869 (ÖLHK 1870). Löven gavs ”till fäkreatur mot diarré” (Saxon 1934a).
Aspträd där sjukdomar ”sattes in” var ovanliga men fanns i Södra gården i Ribboda (Harbe 1950, ÖLM 1064) och Vekhyttan i Kvistbro (ÖLM 844), i närheten av Backen i Skagershult (Harbe 1947, 1950) och vid Garphyttans nationalpark (Harbe 1950). I Hovsta och Kumla brukades den färska aspbarkens insida som sårläkande (Tillhagen 1958, ULMA) och aspknoppar levererades av Lekebergsmora till Laxå husapotek under 1820-talet (Laxå bruks arkiv). Mot kolik använde man i Kvistbro aspbarken till te (Harbe 1950).
Asplöven ”i träskorna på sommaren, tog bort tröttheten” för Skagershultsborna (Harbe 1950, 1956). Harbe påpekade också att lövet ströddes allmänt på nyskurade golv i Edsbergs härad till veckohelger och i midsomartid. ”Abborren leker när aspen får löv” sade man i Lerbäck (ÖLM 933).
Trädnamnet asp ingår i flera sjö- och gårdsnamn bl.a. Norra och Södra Asplången i Askersund (Hellquist 1903–1906) och Äspsätter i Hardemo 1385 (S. Fries 1957) och Äspelund, som betyder ”äspe, aspdunge, aspvegetation” (Hellberg 1963). Talesättet ”resta som ett aspelöv” förekom i Närke (Saxon 1930), liksom förmodandet att ”när aspen bär mycket palmar [kvistar med honhängen], blir det gott höår” (Saxon 1923). I Kvistbro och Skagershult inföll ”aspevintern” när aspen hade börjat slå ut (Harbe 1956).
Lokaler
Stora aspar, bho i cm:
308 Snavlunda Snavlunda äng (Löfgren m.fl. 1999g).
274 Snavlunda Snavlunda äng (Löfgren m.fl. 1999g).
268 Götlunda Södra Hammaren 1988 !.
266 Viby Skävi rotar 1975 (Nilsson ms).
264 Snavlunda Snavlunda äng (Löfgren m.fl. 1999g).
260 Bo Missionshuset vid forsen 1991 Holmer.
260 Mellösa S om Hammarsudden 1990 Holmer.
259 Hidinge Lekhyttan, alléträd 1996 !.
256 Lerbäck Klockarhyttan 393 572, lövskog 2004 Nilsson.
255 Bo Döbacka–Gålö 1992 Holmer.
255 Bo Åsen V om vägen 1 km. SSÖ om kyrkan 1992 Holmer.
255 Svennevad Norra Glottra, 10-tal grova 1990 Holmer.
250 Bo Åsen V om vägen 1 km SSÖ om kyrkan 1992 Holmer.
228 Hovsta Kåviängen 1989 !.
225 Bo Kobäcken 327 845, 2004 Holmer.
225 Mellösa S om Hammarsudden 1990 Holmer.
222 Tångeråsa Trystorp (Löfgren m.fl. 1999c).
218 Götlunda Sjömo 865 903, vägen till stugudden 1976 !.
216 Bo Bo, f.d. hage 1998 !.
216 Tångeråsa Trystorp (Löfgren m.fl. 1999c).
215 Snavlunda Tjälvesta äng (Löfgren m.fl. 1999g).
215 Snavlunda Tjälvesta äng (Löfgren m.fl. 1999g).
215 Tångeråsa Trystorp (Löfgren m.fl. 1999c).
213 Snavlunda Tjälvesta äng (Löfgren m.fl. 1999g).
212 Bo Bo, f.d. hage 1998 !.
212 Lännäs Derbol (Löfgren & Wilhelmson 1999c).
210 Kil Rökärr, nedom källan på blockröse 1997 !.
209 Asker Bystad 1997 (Löfgren m.fl. 1998f).
206 Hackvad Ekåsen (Löfgren m.fl. 1998i).
205 Sköllersta Södra Stensbo 1996 Holmer.
204 Tångeråsa Trystorp (Löfgren m.fl. 1999c).
204 Snavlunda Snavlunda äng (Löfgren m.fl. 1999g).
202 Snavlunda Snavlunda äng (Löfgren m.fl. 1999g).
202 Tångeråsa Trystorp (Löfgren m.fl. 1999c).
201 Asker Bystad 1997 (Löfgren m.fl. 1998f).
201 Götlunda Foren 1987 !.
201 Snavlunda Tjälvesta äng (Löfgren m.fl. 1999g).
Pelarasp Populus tremula ’Erecta’
”Nu planterad vid ett stort antal gårdar och egna hem i Tivedstrakten” (Rosen 1960).
Askersund Hammar Nyhyttan 272 555, blandskog, stort ex, troligen planterat, 2010 Nilsson & B. Svensson.