Möjligen inhemsk, starkt beroende av slåtter eller bete, förr allm. men numera spridd–allm. och i takt med upphörande bete allt ovanligare. De förr rika bestånden kan ibland anas genom enstaka kvarstående bladrosetter på skogsvägar eller i tätvuxna skogsplanteringar.

I södra Närkes hagar var den ännu på 1980-talet vanlig (Hallin, Nilsson) men ofta fåtalig. Där noterades några större bestånd, bl.a. 100-tals ex. på en brukningsväg 1988 vid Getabo i Lerbäck (Hallin ms) och i några andra upp till 50 ex. 1991–2000.

Växtplatser utanför hagarna har under senare decennier varit kalkberg, varphög, strand-kalkklapper, sandåker, torräng med backsippa, kraftledning m.m.