Växten införskrevs av Ebba Månsdotter Lilliehöök till trädgårdar i Arboga och Örebro 1598 (Fries 1895).

Sockerbeta och vitbeta för tillverkning av brännvin, socker och sirap m.m. odlades i trakten och förädlades i en fabrik vid Rynninge i Örebro 1812 (Jonsson 1902). Den provodlades vid bl.a. Åkerby i Gräve och Latorp i Tysslinge (ÖLHK 1869, 1870, 1871). Arrhenius (1848) antog att den snart skulle bli allmännare odlad i länet men betodlingen var snart ur bruk. I Örebrotrakten odlades 1870 ca 70 tunnland (Jonsson 1902). ”Den under förra perioden till någon del började odlingen... tycks alldeles hafva upphört” (Befallningshafvanden 1871–1875). Ännu 1890 passerade växten genom frökontrollanstalten i Örebro (Zetterlund 1891).