Träd, läkeväxt, allm. särskilt i kalktrakter och där forna tiders ängsbruk ännu kan anas, ss. i Asker, Sköllersta och Tysslinge. Där ses vildväxande träd i omfattande bestånd på rörligt markvatten eller där sådan inverkan ersätts av en hög kalkhalt, både som ymn. asksly, unga träd och enstaka rest av gamla ibland hamlade askar.
Lämningar av ask är kända i Närke från sjönötstorven i Vilstamossen i Hackvad (Post 1909a) och 7 500-årig sådan i Mossbymossen i Ekeby/Kumla (Florin 1961).
Några av Närkes största bestånd finns vid Vinala–Skruke och Kalkfallet i Sköllersta, vid Latorp i Tysslinge och Solberga i Asker (Hallin, Holmer, !). Ett 60-tal träd eller bestånd sågs i skogen inom 6 km² vid Garphyttan–Ånnabodaområdet i Tysslinge (Löfgren 1994).
På en del växtlokaler är människans inflytande svagt. Det gäller i hög grad i berg- och brottbranter, på en del av de ursvallade strandvallarnas klapper längs Skogsbygdens förkastningsbranter ss. i Kilsbergens Trolldalar samt i mindre grad vid källor, dråg, bäckraviner, bäckkärr, sumpskog och kalkberg.
Vid Valens västra udde i Hjälmaren fann Birger (1905) 300–500 groddplantor i landvinningen efter Hjälmarsänkningen. En 10 m lång bård av ask växte i vattenlinjen strax öster härom 1983, tydligen ett resultat av ilandflutna frön.
Vild, men inte allm. noterades asken i Asker (Sandahl 1782). I Lerbäck fanns den ”även vild” (Robson 1833, Sahlstedt ms 1825), vilket väl måste tydas som förekomst utanför ängarna. Asken fanns ”här och där fullkomligt vild” (Hartman 1866). ”Asketräd fylla alla löfängar i bergssluttningarne från Lekhyttan förbi Häls- och Svenshyttan upp till Garphyttan” (Hartman 1875). Rikedomen på askängar och stora askar i Kilsbergens östsluttning har anmärkts också av bl.a. Birger (1912, 1923) och Wahlgren (1915).
Ängen uppstod där man i utvalda områden förbättrade gräs- och örtvegetationen samtidigt som man nyttjade träd till lövtäkt, varvid oönskad vegetation röjdes bort. Uppenbarligen var asken välsedd i ängsbruket. Hälshyttans askäng i Hidinge nämns i Samzelius (1760, jfr Fries 1955, Romell 1960a, Sjöbeck 1935b, foto). Dess hamlade trädåldringar kan ännu ses. Nu vårdas också grannängen vid Svenshyttan där hamlade träd tycks direkt nedstigna ur Gammalnärkes historia.
Första fynd
Whitelocke 1653–1654 (”Tiveden, innan Bodarne”).
Bygdenamn och bruk
Förekomsten av hamlade askar i Närke undersöktes av Sjöbeck (1935b, 1936, u-karta). Han fann toppbeskuren ask i ett fåtal byar knutna till ”de kambrosiluriska bergarterna vid Kilsbergens fot och i södra Närke” (Sjöbeck 1946) vilket han tolkade som en möjligen ”först sent introducerad odlingsform”.
Hamnström (1842) nämnde arten från Hökerkulla i Tysslinge och senare flödade den botaniska litteraturen av namngivna ängar med ask. Björköns askängar i Hjälmaren nämndes liksom en förekomst på Järnässtranden i Götlunda (Uggla 1786). Asken betraktades som ”Närkes vackraste och allmännaste lövträd” och träden hade vid Herrfallsäng i Hallsberg ”samma gracila bladform som askrasen på exempelvis Kinekulle” (Sjöbeck 1935b).
Prydnadsodlade gårdsträd och i alléer förekommer ännu. ”Skall närkingen plantera ett vårdträd, så blir det en ask, ... Nu är de hamlade askarna en kuriositet även i Närke” (Spong 1961b). Vid Ekeberg i Lillkyrka användes den ”i alléer och vid murar” (Gezelius 1783). Asken gjorde mindre skada på åker och gräsväxt och var därför tjänlig till alléträd (Gellerstedt 1831).
I Sveriges rikes lag 1734 räknades asken som nyttoträd, ej som bärande. I Kvistbro och Nysund skulle sådden på sidlänt mark börja när asklövet spruckit ut (Harbe 1956).
Askebollar, skålar av ask, fanns med i inventariet till Örebro slott 1525 (Waldén 1960). Virket användes förr i många socknar till slöjd för rivor, tjugor, liestickor och slagaskaft (Robson 1833, Gyllenhaal ms 1774). Askpinnar till höräfsor var före 1920-talet vanliga i hela Närke (H. Johansson 1976). Snickar-Lasse i Glugge gjorde gungstolar av ask ”till de flesta torp” i Mellösa (Andersson 1966).
Asken ingick i Svenska farmakopén 2–6 (1779–1845). ”På apotheken fås Fraxini wed, bark, blad, frön. Drifwer urin, krossar sten och läker ormbett. Trädet är af de fyra högstammade i Swerige nämligen alm, lind, lön och ask. Bladar sist af alla och släpper först sin löf, som äro för får och hästar smakliga. Weden är seg och hård tiänlig til blankarder [fimmelstång], axlar, ekrar. Wäxer snart up til ett stort träd och låter sig klippa och putsa rätt wäl. Fröet, som kallas lingva avis, ty det ser så ut, torkat och med warmt win intagit drifwer grus och sten från niurarna. Bladen stötte och saften utprässad samt i win intagen är god för ormbett då friska bladen något krossade läggas tillika på såret” (Samzelius ms 1758).
”Asketrä, ska en skava barken åv å koka i vatten, dä ä dä bästa som finns mot allt som svullnad heter hos alla kritter” berättade en sagesman i Ekeby (ÖLM 910).
Från samma socken sades att ”askerbark användes mycket i folk- och kreatursmedicin i stället för blyvatten, t.o.m. mot blodförgiftning. Den kokades av späda askerskott, spadet tvättades på, även till omslag. För all svullnad” (ÖLM 1732).
Vid Hästhagen i Ödeby ansåg man att ”askerbarkdekokt botar ormbett... ormar kan aj ränna över askerblad” (ÖLM 827).
Asker är trädets namn på närkingska i Samzelius (1760, ms 1758) och andra tidiga källor. Asker socken omtalas tidigast 1397 (Styffe 1880). Både Asker socken och Askersund har fått sina namn efter trädet (Roseen 1933, Sahlgren 1935). Möjligen gäller det även Askerboda i Axberg där en stor ask fanns vid gården (Larsson 1924).
Lokaler
Anmärkningsvärda bestånd och askar:
Askersund Askersund ”Stadens askar”, bho 362 cm m.fl. (Sernander 1933); den ena av Sernanders 1600-talsaskar vid gamla kyrkogården kvar vid norra sidan kyrkogården, mitt för prästgården, kyrkogårdens askar planterade före 1737 (Haugard 1940). Edö, 6 stora vägträd (Löfgren m.fl.1999k). Stjärnsund, ett 10-tal stora träd bho 470 m.fl. (Löfgren m.fl. 1999k). Lerbäck Kopparbergs äng, ett 10-tal stora träd, en del hamlade, bho 393 cm m.fl. (Löfgren m.fl. 1999a). Snavlunda kyrkan, grova alléträd 1989 !.
Laxå Skagershult Bålby, allé sedan 1730 (Sjöbeck 1935b).
Hallsberg Hallsberg Tomta 480 555, många gamla, stamdiameter 80–90 cm (Collinder & Haglund ms 1996). Sköllersta Kalkfallet, grova träd (Öberg 1972b). Sköllersta Boda ödegård, 11 stora ex 1990 Holmer. Svennevad Skogaholm, parken, allé, stora träd 1994 Holmer; träd med bho 335 cm och almlav på stammen, 2 större träd nedblåsta, 1998 !. Viby Gulberga 487 507, riktigt gamla 1988 (Hallin m.fl. 1992a). Ybby 1976, bho 412, 354 och 347 cm (Nilsson ms). Värnsta, allé och strandlund, 10-tal stora träd, bho 401 cm m.fl. (Löfgren m.fl. 1999h).
Kumla Kumla Säbylund, parken, ett 20-tal stora träd, bho 443 cm m.fl. (Löfgren m.fl. 1999m).
Lekeberg Hackvad Botåsen, 17 ex bho 417 cm m.fl. (Löfgren m.fl. 1999e). Ekåsen, omfattande ekvegetation med 35 stora askar bho 335 cm m.fl. samt en ännu större asklåga (Löfgren m.fl. 1998i). Hidinge Svenshyttan, hamlade, flerstädes (Löfgren 1999c). Klunkhyttan 728 427, 3 stora askar, bho 402 cm etc., den ena utan krona 1996 !. Knista Övre Östa, kring landsvägen, jätteaskar på 1870-talet (J. G. Andersson 1956). Södra Vissboda 686 411, även N-ut, hamlade alléaskar 1996 !. Bottenlyckan 692 409, veranda i gårdsaskens krona 1996 !. Kvistbro Trumön stora träd med hamlingsspår 1996 !. Tryggeboda 640 310, vägkant och gård, 2 stora träd 1996 !. N om Ängatorp, allé av hamlade askar 1996 !. Tångeråsa Trystorp, allé- och skogsträd, 6 ex har bho 350 cm och mer (Löfgren m.fl. 1999c).
Örebro Almby Hjälmarsberg, ett dussin vägträd, bho 343 cm m.fl. (Löfgren m.fl. 1999f). Asker Bystad, 10-tal stora träd bho 340 cm. etc. (Löfgren m.fl. 1998f). Gällersta Guttersta, 190-åriga askar i trädgård (S. Svensson 1970). Hovsta Kåvi, 7 stora träd bho 358 cm m.fl. 1997 (Löfgren & Wilhelmson 2003a). Kil Frösvidal, allé och bäckravin, ett halvdussin stora träd bho 357 cm m.fl. 1996 !. Ramshyttan, stora träd i byn, bl.a. jätteask på gård 1995 !. Lillkyrka Götarsvik, gårdsallé, askjättar 1989 !. Lännäs Segersjö, stora vägträd varav 7 ex är mer än bho 304 cm (Löfgren m.fl. 1998h). Tysslinge Södra Holmstorp, Angelikaskalden B. E. Malmströms födelseplats, jätteaskar vid grinden (Lundh 1930). Latorp, ett 10-tal väg- och alléträd, bho 333 cm m.fl. 1998 !. Södra Tolsboda 832 426, ödegård nedlagd 1943, med hamlade, stora askar 1995 !. Ånsta Örebro slottsträdgård, allé 1777 (anonym notförfattare i Sahlin 1737). Ödeby Kägleholm, allé (Lundström ms 1858).
Arboga Götlunda kyrkan, planterade 1747–1748 (Sarkany 1971). Racksätter, stora gårdsträd 1987 !. Kåsätter, 3 hamlade askjättar, bho 331 cm m.fl. i lönnallén samt 2 nära gården 1979, 1987 !. Södra Järnäs, 18 stora alléträd, bho 347och 342 cm m.fl. (Löfgren 1980a), allén avverkades på 1990-talet.
Stora odlade eller vilda askar, bho i cm:
760 Rinkaby Äsplunda, död jätteask 1980 (Nilsson 1986). Gårdsträd 1931, bho 662 cm, en av Sveriges största och märkligaste askar, från 1200-talet (Sernander 1933, foto); ett av Sveriges största träd, fullt livskraftigt (Sjöbeck 1935b, foto); störst i Sverige, bho 691 (Dahlbeck 1939a, b); bho 662 (Lagerberg 1948); Sveriges största, bho 735 (Lagerstedt 1968); i full växtkraft, bho 675 (Wikberg 1971); Sveriges grövsta, sju m runt stammen, omtalad redan i början av 1600-talet... död för några år sedan (Persson 1977, bild s. 47); sannolikt landets enda ask med bho mer än 7 m, bho 730, 1972 (Persson 1982).
652 Hammar Vasshammar 203 496, park 2009 B. Svensson (Nilsson).
633 Mellösa Göksholm herrgårdspark (Löfgren & Wilhelmson 1999a).
600 Edsberg Riseberga klosterruin, stubbe mätt 1,2 m över mark, Närkes största hittills uppmätta näst Äsplundaasken (Sernander 1931, 1933).
549 Sköllersta kyrkogården, 3 planterade ex varav en var död 1990. Det största trädet var 535 cm 1940 (ÖLN).
540 Sköllersta Boda ödegård 496 720, 11 stora ex 1990 Holmer.
511 Edsberg Riseberga 596 479, allén 1990 !.
485 Hallsberg Tunbo hässle, framför mangårdsbyggnaden (Samzelius 1961).
478 Almby Hjälmarsberg, alléträd, illa medfaret 1931 (Sernander 1933).
477 Lerbäck Kopparberg 341 698, hage SV om byn, (träd med rikl. almlav Gyalecta ulmi, en av Närkes sällsyntaste lavar) 1998 (Löfgren m.fl. 1999a).
470 Askersund Stjärnsund 257 498, 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
461 Sköllersta kyrkogården, 3-stammig, frisk 1990 !.
460 Lännäs Segersjö 617 876, 1997 (Löfgren m.fl. 1998h). Möjligen samma träd uppmättes 1940 till bho 463 (ÖLN).
460 Viby kyrkogården 1976 (Nilsson 1978).
457 Tångeråsa Trystorp 525 440, alléträd 1998 (Löfgren m.fl. 1999c). Ett träd i allén uppmättes 1930 till bho 407 (Sernander 1933).
457 Mellösa Göksholm, Smedshagen 703 442, 1996 !.
454 Tångeråsa Trystorp 525 440, alléträd 1998 (Löfgren m.fl. 1999c).
451 Mellösa Göksholm, Smedshagen 703 442, 1996 !.
450 Kil SÖ om Lockhyttan 1993 Asklund.
450 Hidinge Lekeberga 684 467, hamlat alléträd vid landsvägen, nu på tomt, 1992 !.
450 Bo Kårtorp 338 793, 1991 Holmer.
447 Tångeråsa Trystorp 525 440, alléträd 1998 (Löfgren m.fl. 1999c).
443 Kumla Säbylund 603 640, 1998 (Löfgren m.fl. 1999m).
442 Viby Nalaviberg, illa medfaret 1976 (Nilsson 1978).
441 Edsberg Riseberga 596 479, allén 1990 !.
440 Kumla Säbylund 602 639, 1998 (Löfgren m.fl. 1999m).
430 Tysslinge Södra Tolsboda, gården nedlagd 1943, stora hamlade träd 1995 !.
429 Hidinge Lekeberg 702 442, allé vid bygatan 1991 !.
429 Tysslinge Ingelsgård 1996 !.
424 Götlunda Frötuna 895 860, alléträd, 2-stammigt 1991 !.
421 Viby Vretstorps gård, vårdträd 1976 (Nilsson 1978).
420 Bo Helgenäs 317 824, 1992 Holmer.
419 Askersund Edö 261 501, vägträd 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
418 Snavlunda Tjälvesta 377 469, gårdsträd, 2-stammigt, båda stammarna avblåsta 1992 !.
417 Knista Berga gård 1940 (ÖLN).
417 Hackvad Botåsen 533 483, 1998 (Löfgren m.fl. 1999e).
416 Mellösa Göksholm herrgårdspark (Löfgren & Wilhelmson 1999a).
416 Lännäs Segersjö 613 875, 1997 (Löfgren m.fl. 1998h).
415 Hallsberg Ulvsätter 494 573, 2005 Holmer.
415 Götlunda Frötuna, vägträd, 1987 !.
415 Rinkaby Myrö 757 711, 1997 (Löfgren m.fl. 1998d).
412 Tångeråsa Trystorp 526 441, stranden 1998 (Löfgren m.fl. 1999c).
412 Viby Ybby 1976 (Nilsson ms).
410 Gällersta kyrkogården 1940 (ÖLN).
410 Hidinge Lekeberga 1940 (Broddeson ms).
410 Lännäs Segersjö 618 877, nyligen avverkad högstubbe 1997 (Löfgren m.fl. 1998h).
407 Askersund Edö 259 502, alléträd 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
405 Ekeby Nynäs, alléträd 1928 (Sernander 1933). ”De kraftigaste tidigbarocka askalléer från Närke... äro de vid Nynäs... Troligen äro alléerna samtida med den av Henrik Falkenberg (1634–1691) uppförda huvudbyggnaden” (Sernander 1929).
404 Axberg Axbergshammar, vid vägen 1940 (ÖLN).
401 Viby Värnsta 513 483, allén (Löfgren m.fl. 1999h).
[400] Hackvad Bärsta 555 499, kullvräkt, avsågad 1998 !.
396 Viby Värnsta 1975 (Nilsson ms).
396 Kvistbro Ängatorp 1996 !.
393 Lerbäck Kopparbergs äng 1998 (Löfgren m.fl. 1999a).
392 Tysslinge Irvingsholm, jätteask 1997 (Löfgren & Wilhelmson 2003a, jfr Sylvén 1933).
391 Rinkaby Äsplunda, alléträd (Sernander 1931).
390 Götlunda Västtorp, 2-stammigt gårdsträd 1977 !.
388 Viby Hageberg, sjuarmad 1976 (Nilsson 1978).
385 Tysslinge Latorp 764 542, gård S om Ekhult 1998 !.
383 Hidinge Lekeberg 702 442, alléträd 1991 !.
381 Viby Hageberg 1976 (Nilsson 1978).
381 Snavlunda Tjälvesta 377 469, gårdsträd 1992 !.
380 Askersund Edö 259 502, allén 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
379 Askersund Stjärnsund 256 491, allén 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
378 Edsberg Riseberga 596 479, allén 1990 !.
378 Tysslinge Latorp 747 539, allén 1998 !.
376 Svennevad Nedre Haddebo 326 751, vägträd i byn 1989 !.
376 Askersund staden 1940 (ÖLN).
376 Lännäs Segersjö 617 876, 1997 (Löfgren m.fl. 1998h).
375 Axberg Axbergshammar, trädgården 1940 (ÖLN).
375 Viby Värnsta 1975 (Nilsson ms).
375 Sköllersta Ö om Segåslyckan 529 709, ödetomt 1993 Holmer.
370 Viby Värnsta 1975 (Nilsson ms).
372 Mellösa Göksholm herrgårdspark (Löfgren & Wilhelmson 1999a).
369 Lännäs Segersjö 617 876, 1997 (Löfgren m.fl. 1998h).
367 Lännäs Segersjö 617 876, 1997 (Löfgren m.fl. 1998h).
367 Götlunda Furuskallen, vägkant vid baksidan av gammalhuset, friskt träd 1979 !.
363 Lillkyrka Ekeberg 762 813 (Löfgren m.fl. 1998e).
360 Edsberg Riseberga 596 479, allén 1990 !.
- Almby Hjälmarsberg, alléträd, grov ask 1992 !.
- Ekeby Frogesta, askträd på 1700-talskarta, mäter nu 5–6 m i omkrets, hamlad (Davidsson-Friberg 2000).
- Glanshammar Sticksjö, grovt gårdsträd 2000 !.
- Götlunda Norra Lunger, SÖ om affären, väldigt gårdsträd med halvdussin stammar 2005 !.
- Hidinge Lekhyttan 703 442, jättelik askstubbe, diameter vid mark ca 2 m 1996 !.
- Kil Brovik 806 537, hamlad gårdsask samt stubbe med 165 årsringar 1996 !.
- Kvistbro Ängatorp, gårdträd, 300-årigt (Sjöbeck 1935b, foto); jätteask, över 400 år gammal (Junell 1972, foto).
- Öna i Multen, mycket stora gårds- och vägträd 1996 !.
- Lerbäck Skepphult, stamdiameter ca 1,5 m (Hallin ms).
- Rinkaby Gudmundstorp, väldigt gårdsträd 2010 !.
- Skagershult Bålby, ask fälld 1790 med 123 årsringar (Harbe 1947).
- Snavlunda Majtorp, fridlyst 1990. Tjälvesta gård och park, jätteträd (Spong 1961b).
- Viby Sörbergasken, finns ej längre, tagen till byggnadsändamål [1929] (ÖLM 629).
- Örebro rektorsgården, enl. Sädbom Örebros största träd på 1870-talet, bho 326, döende 1930 (Sernander 1933, foto).
Med hela blad
Örebro Västanåbadet 1970 Nilsson (OREB).
Hängask
Tidigast sedd odlad vid Södra Holmstorp i Tysslinge (Lundh 1922).
Örebro Ånsta gård 712 639, kvarstående på ödetomt 1995 Sundkvist.