åkerpilört
Persicaria maculosa
Mer information om arten

Möjligen inkommen med odlingen, känd i Sverige från järnålder (Hjelmquist 1956), sedan mer än 1 000 år.

Gellerstedt (1831) ansåg som Samzelius att den var allm., men Kindberg (1877) att den var sälls. i Närke. Hartman (1866) betecknade arten som täml. sälls. och refererade till 3 lokaler vilket dock Callmé (1887) opponerade mot och ville ändra angivelsen till ”här och där, ehuru sällan i större mängd”. Enl. nuvarande kännedom allm. blott i Hallsberg (Dalhielm 1985), Glanshammar och möjligen i Rinkaby och Viby (jfr Nilsson 1986). Enl. Kjellmert (1947) var den täml. allm. i Svennevad. Segerström (1932) nyttjade begreppet ”här och där” för Tylöskogen. Vid en undersökning i Tysslinge i Garphyttan–Ånnabodatrakten sågs blott en lokal inom 6 km² (Löfgren 1994).

Åkerpilört är i Närke känd från dike, grustag, trädgårdsland, lagårdsbacke, träda, strandklapper, kolbotten, bäckomgivning, kraftledning, tipp och lerplan m.m.

Första fynd

Samzelius ms 1758 (allm.). Ramundeboda/Skagershult/Viby Porla hälsobrunn 1850 Zetterstedt (UPS).

Bygdenamn och bruk

I Hidinge, Knista, Lerbäck och Skagershult var namnet på bl.a. denna art röbena (ÖLM).

”Fröna gröpte kunna blandas i mat för gödeboskap, samt gifwas åt höns och annan hemtamd fogel. Örten nyttjas af landtman til gul färgning” (Samzelius ms 1758).