Allmänt odlat fruktträd, spridd–allm. kvarstående och förvildat i hela Närke. Vanligen ses surkörsbär som förvildade snår kring bebyggelse men telningar har antecknats också från skogsberg och skogsbäckar där moderträd saknas. Stalin (ms 1913–1916) fann den på Vätterns klippor och sandstrand vid Dimmestorp i Hammar.
Arten är känd som förvildad i Sverige först på 1800-talet men anses vara odlad sedan 1100-talet (Hjelmqvist 1991). Äldre uppgifter från Närke talar om ev. odling för framställning av körsbärsvin 1685 i Ödeby (Holmström 1960) och i Örebro slottsträdgård på 1700-talet (Waldén 1960). Surkörsbär växte på en holme i Kyrksjön vid Tjälvesta säteri i Snavlunda (Samzelius ms 1767). Tidigt odlades den också vid Varberga i Längbro på 1750–1760-talen (Waldén 1936) och vid Spaketorps prästgård i Skagershult 1761 (Harbe 1947). Vid den här tiden odlades ”kirsbär” sällan vid bondgårdar (Sahlstedt ms 1825).
Första fynd
Hedera 1886 (Örebro i en backe norr om Skebäcksjernbanan enl. A. Ringselle). Örebro 1865 E. Em. Öman (OREB/ELj).
Bygdenamn och bruk
Vid Laxå herrgård inplanterades ”klara körsbär” 1831 eller året därpå (Sahlin ms), och i Mellösa såg Törneros (1833) bakom mangårdarna ofta ett snår av körsbär. I Götlunda planterades det första trädet i Södra Lunger 1862 (Wikberg 1950). Där ser man idag snår på åsen. Odling av surkörsbär var vanlig i Mellösa på 1870-talet. (Nerén 1944).
Före sekelskiftet 1900 lastades för avsalu stora mängder körsbär vid Hampetorps hamn i Lännäs (Pettersson 1953). Av kartan enl. 1927 års jordbruksräkning framgår att Närke hade ca 60 000 träd i odling, rikast i hela landet tillsammans med nordöstra Västergötland. Under 1900-talet uppmärksammades den påfallande rikedomen av körsbärslundar i Lännäs, Norrbyås och Hallsberg (Sylvén 1933, Zetterquist 1933). Sylvén noterade att Askers härad var det enda i Sverige där ”surkörsen i antal överträffar äppelträden”.
I Götlunda tillverkades 1868 en ”tobak” av körsbärsblad mot hunger under nödår (Wikberg 1967). Kvistar av träden togs i Ekeby in för att blomma till påsk (Hilmersson 1990, Olsson ms). Körsbärsmässa förekom, namngiven av de för tillfället mogna frukterna, i gudstjänster vid Bysta i Asker (Saxon 1928b). Enl. folksagan ingick körsbärsträden i trollträdgården vid Myrö i Rinkaby (Djurklou 1860). Genom sitt verk om den heliga Birgittas pilgrimsfärd (Heidenstam 1941) har klarbären vid Olshammars kyrka hamnat i skönlitteraturen.
Träden kallades i Asker fåglabär (ÖLM 958), i Lerbäck kesheber men det namnet användes företrädesvis för sötkörsbär (Grill 1964). I Gällersta talade man på 1850-talet om tre odlade typer: sura körsbär, klarbär och sötsvarta fågelbär (Saxon 1933).
Med fyllda blommor
Träden salubjöds i Arboga Tidning 1851 men inga uppgifter om ev. odling eller förvildning i Götlunda är känd.