Krydd- och läkeväxt, känd sedan 1600-talet i Sverige och förvildad åtminstone sedan 1800-talet. Möjligen är växten i Närke äldre än så, eftersom Ebba Månsdotter Lilliehöök införskrev ”körfvel eller sockerrötter” till sina gårdar i Arboga och Örebro omkring 1598 (Fries 1895). I Bergslagen ansåg Eckerbom (1947c) att den kommit in med vallonerna, ett obekräftat påstående. De tidigaste kända växtplatserna var hustomter (ovan) samt gräsplaner och grusgångar i trädgårdar (Gellerstedt 1852). Numera har ett 20-tal bestånd setts kvarstående på ödetomter och ett 70-tal förvildade i parker, vid gårdar och lagårdsbackar etc. samt mer än 50 bestånd på utkast långt från odling.
Från Tjälvesta i Snavlunda rapporterade Spong (1961) att ”den trivs alltför bra och måste utrotas som ogräs”. Utom i gårdsnära ängsvegetation har den setts länge kvarväxande i mörka ädellövlundar vid Latorp i Tysslinge 1991 och NV om Farbrorstorp i Kvistbro 1993.
Första fynd
Robson 1833 (Lerbäck hustomter). Samzelius ms 1758 (flerst.). Hardemo prästgårdens trädgård 1853 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
Angerstein (1789) rekommenderade den som föda till mjölkkor och roten gavs i Hovsta till sjuka hästar (Saxon 1934a). Den ingick i Lekebergs-moras leveranser till Laxå husapotek på 1820-talet (Laxå bruks arkiv) och i Svenska farmakopén 1–7 (1775–1869). Medicinalstyrelsen uppmanade till droginsamling genom Bondeson (1941).
I Ekeby kallades växten körvel, i Hidinge och Knista tjärvel (ÖLM 1732).
Lokaler
Anmärkningsvärda bestånd:
Lekeberg Edsberg Riseberga (Hartman 1866); allm. på gräsmattor, Ö om klosterruinen jättebestånd om 6x15 m 1930 (Sernander 1931, 1932); finns kvar (Jansson 1950); 1958 B. Fredriksson; park 595 478, stort bestånd 1959 (Hallin ms); ymn. SÖ om ruinen, 90 m² 1990 !. Hidinge Södra Torptjärn 735 437, lövängsrest och gårdsluttning, mängdvis 1990 !. Kvistbro Lilla Harsboda 562 365, ödetomt, övergiven 1936, vägren, ymn. 50 m² 1991 !.
Hallsberg Sköllersta Lustigbacken, 900 m² 1993 Holmer. Humpen 545 765, spridd ute i hagarna, flera bestånd, 100-tals m² 1992 !. Viby Våglyckan, ”tidigare utgård till Riseberga kloster, trol. kommen därifrån” (Nilsson 1978). Lundby prästgård, ”några av Närkes största bestånd, förvildad” 1931 (Sernander 1933); gården, allén, kulle intill sjön m.fl. ställen 481 455, massvis 1995 !.
Örebro Axberg kyrkan 824 664, hela vägen ner mot prästgården 1990 Sundkvist; lönnallén vid kyrkogårdsmuren ymn. 50 m² samt massvis kring prästgården 1993 !; almlundbryn samt massvis vid kyrkogårdsmuren 2000 !. Tysslinge Matsa 804 514, ymn. mellan motionsspåret och gården, 200 m² 1999 !.
Arboga Götlunda Kåsätter, N om gården, f.d. trädgårdsland och vägren, delv. ymn., 200 m² 1983 !.
