Uppgifter om S. adscendens/osloënsis/tridactylites förekommer på många håll i litteraturen men uppgifterna kan inte fördelas på arterna utan beläggex. Det var först efter Knabens (1954) utredning som intresset för en detaljerad kunskap tog fart. Artbestämningen har gjorts genom kontroll av fröstrukturen. Bristen på kontrollerbara frön har ibland varit stor p.g.a. små bestånd med allt för gamla ex. Fröna hos hällebräcka kan ibland vara mycket lika grusbräckans varför upprepad provtagning olika år ibland måste ske. En viss osäkerhet beträffande förekomsten av grusbräcka och hällebräcka kvarstår.

Uppgifter om S. adscendens och S. tridactylites i Närke gäller, så långt uppgifterna kunnat kontrolleras genom beläggex. grusbräcka eller hällebräcka, den senare uppkommen ur en korsning mellan klippbräcka och grusbräcka. Ännu Broddeson (ms) samlade under namnet S. adscendens. Dock noterade han vid en insamling vid Skogsberg i Glanshammar 1926 en mellanform mellan grus- och klippbräcka, det vi idag benämner hällebräcka. Ca 170 bestånd har uppdagats i Närke genom tiderna varav 120 tycks vara hällebräcka.