Åkerogräs, förr troligen allm. men nu av lägre frekvens och starkt minskande även i åkerkanter, där det hittills överlevt ogräsbekämpning. Vid mitten av 1900-talet var växten allm. i Svennevad (Kjellmert 1947).

Vanliga växtplatser var förr sandjordsåkrar med säd, rovor eller potatis vilka nu ofta har planterats igen eller omvandlats till träda. Vanligen är den fåtalig. Utanför åkrar har den setts på bl.a. banvall, i vägdike, tipp och grönsaksland. Vid ödegården Leketorp i Hovsta, övergiven 1947, sågs arten 1989 (Sundkvist).