”I W. Neriket nästan allm.” (Lundmark enl. Afzelius ms 1779–1784). Gellerstedt och Hamnström gissade att växten ursprungligen planterades och förvildades ur odling, men nutida fynd tyder också på en omfattande spridning längs vägar och järnvägar. Ofta har bestånden på sand- och grus i vägkanter och banvallar varit omfattande, ibland över 100-tals m². Åren 1924–1942 lärde Broddeson (ms) känna den på ett 40-tal lokaler över hela Närke. Den är nu lokalt täml. allm.
Första fynd
Samzelius 1760 (”Wäxer i wretar flerstans och begynner täfla med Hundlokan i ymnoghet”), ms 1758. Götlunda på väg till Almbacka 1860 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
Växtens namn var palsternacka (Samzelius 1760). ”Sådd i trägårdar brukas roten til mat. Fröna brukas med nytta i annandags frossa [malaria]. Rec. pulwericerat palsternaksfrö 1. fingerborg som intages i liumt dricka eller ölostwasle, just då paroxsysmen kommer, hwar med continueras flera resor” (Samzelius ms 1758).
Odling är känd från Örebro slottsträdgård, varifrån den levererades 1642 (Waldén 1960), Bålby i Skagershult 1768 (Harbe 1947), Lassåna i Ramundeboda 1821 (Laxå bruks arkiv) och Lerbäck (Robson 1833, Sahlstedt ms 1825) etc. Den odlades ”i ej ringa grad vid Åmmeberg som kreatursfoder” (Jonsson 1902).
