Läke-, gift- och trollört som kommit ut från odling vid gårdar åtminstone sedan medeltid och kan gro efter århundraden i jorden (Svensson & Wigren 1986c). Förr var den möjligen allm. i Närke, vilket dock är obestyrkt. Den har under 1900-talet i så fall minskat avsevärt. Enl. G. Åslind var den allm. i Askersund förr. Uppgifter om fynd på hustomter i Lerbäck (Robson 1833, Sahlstedt ms 1825) kan vara en rest av tidigare odling. Även senare tiders fynd har ofta gjorts vid gårdar, kloster och annan genom omröring starkt påverkad mark.
Första fynd
Samzelius 1760 (“wid byar flerstans”), ms 1758 (allm.). Hardemo 1851 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
“På apotheken fås Hyoscyami rot, ört och frö. Roten, utom des bruk i medicin, är rätt giftig, liknar palsternackor och de som om wåren misstagit sig, och brukat henne i mat ha blifwit der af yra; man har ock exempel at några satt lifwet till. Är i förwandskap med tobaken. Bladen lagde på fötterna ha blifwit brukade i wattusot [ödem] at draga ut watnet. Fröna brukas til at der med röka illaka tänder, hwar af werken stadnat. Salwan mot gyllenådren [hemorrojder], och oljan mot rödsot [dysenteri] rätteligen brukade ha ofta gjort god werkan” (Samzelius ms 1758). “Roten lagd i husen skal fördrifwa råtter” (Samzelius 1760).
Bruket av bolmörtsfrö mot tandvärk är känt från Mellösa på 1850-talet, då använt av “en känd boterska” (Nerén 1944). Berusning av växten var “en viktig del i bakgrunden till häxprocesserna” (Gentz 1955).
Bolmört anmärktes vid Örebro apotek 1736 (Gentz 1949) och ingick i Lekebergs-moras leveranser till Laxå husapotek på 1820-talet (Laxå bruks arkiv). Extrakt och blad av bolmört ingick i Svenska farmakopén 10–11 (1925–1946). Under andra världskriget uppmanade Medicinalstyrelsen till insamling av den (Bondeson 1941).
Växten kallades bolmört i Närke (Samzelius 1760).
Lokaler
Anmärkningsvärda förekomster:
Örebro “Kyrkogården stod fullväxt, liksom sådd med... på en annan med bolmört” (Liljeblad ms 1797). Hovsta Förlunda gård, trädgård, hönsgård, loge, mer än 200 blommande ex 1942 (Broddeson ms).
Arboga Götlunda SÖ om Tjurlången, på grunden av nedbrunnet hus, massvis 1977 S. Karlsson (Löfgren 1979). Kyrkogården, invid NÖ-hörnet sedan 25 år, 1979 R. Wil-helmsson. Valen, V-delen, tomt, 1 ex i rabatt sedan flera 10-tal år, 1983 B. Eriksson.
Fr.o.m. 1990:
Askersund Lerbäck Estabo 406 566, gatukant, 1 ex 1990 (Nilsson ms).
Hallsberg Hallsberg Bresätter 511 678, lagårdsbacke, jordhög, 1 ex 2000 !. Sköllersta Pålsboda kyrka, Ö-delen av nyanlagd kyrkogård, 1 ex 1991 Holmer. Sköllersta kyrka 577 738, 1990 !. 500 m NÖ om Boskulla 577 717, ödetomt, i grustag, 3 ex 1991 Holmer (OREB).
Örebro Glanshammar Halvarboda 849 740, tomt, på nedbrunnet uthus 1992 L. Carlsson. Hälla 792 770, grusgrop, 1 ex 1994 (Nilsson 1998). Mellösa Bärstalund 657 777, tipp, 1 ex 1990 L. Carlsson (OREB). Norrbyås Öby kulle, grustag i torräng, 1 ex 1990 J. Wilhelmson (OREB).
Arboga Götlunda Valen 705 969, V-delen, vägkant, 1 ex 1993 !.
