Läke- och prydnadsväxt, förvildad i Sverige sedan 1700-talet. Sälls. i hela Närke och ofta sammanblandad med uppländsk vallört som är mycket vanligare.
Äkta vallört skall ha odlats vid prästgården i Ekeby före 1877 och sågs förvildad där 1930 (Sernander 1933). Insamlade ex. från ”Meijerhelmska parken” 1924 (G. A. Ringselle, UPS) är dock liksom flera andra felbestämda insamlingar uppländsk vallört.
Bygdenamn och bruk
Medicinalstyrelsen uppmanade till insamling av vallört under andra världskriget (Bondeson 1941).
Lokaler
Askersund Askersund 1870–1871 (Faegri 1932); 1881 O. Wijkström (LD).
Hallsberg Hallsberg banvall 1984 Dalhielm (LD).
Kumla Kumla Hjortsberga 538 644, bäckkant 1959 (Hallin ms); (Junell 1971); 538 645, 1990 ! (OREB); N om gravfältet, vägkant 1991 Holmer (OREB); lagårdsbacke 538 646, 1995 R. Karlsson (OREB).
Örebro 1849 Hamnström (LD); 1860, 1862 (Faegri 1932); 1860 C. A. Blomberg (UPS/KFa); 1861 O. G. Blomberg (LD); 1863 N. E. Sjögren (OREB); N om staden 1873 F. Elmqvist (LD); Ö om Örebro 1882 A. E. Lidström (LD); 1897 E. Ordell (OREB); 1906 E. Westblad (LD); 1915 K. Stenström (OREB); 1930 S. Waldheim (LD); sydvästra stadskärnan, intill Svartån L. Fransson (Lindström 1999b). Almby Almbyvägen mellan Bolunda och Restalund 1919 G. Svensson (GLANSH).
Med vita eller gulvita blommor
Kumla Kumla 533 654, NÖ om Hagalund 1990 ! (OREB).
Örebro Svartån, Åbackegatan 1996 Holmer (OREB). Vägkant mellan Örebro och Restalund 1919 G. Svensson (GLANSH).