Vallogräs, efter 1700-talet snabbt spritt i hela Bergslagen (jfr Malmgren 1982) och snart ”spridande sig genom Närke” (Hartman 1870). Den fanns flerst. på Tylöskogen (Segerström 1932) och växte som åkerogräs vid Laxå herrgård (von Steyern ms 1901). Den sågs allm. vid Askersund 1920 (G. Ålind enl. Broddeson ms), men var 1993 sälls. i delar av Tiveden. Ängsklocka ”ge färg åt en hel åker vid vägen mellan Askersund och Vretstorp” (Wijkström 1926).
Under 1920-talet var den delvis ymn. i vallar bl. a. mellan Marieberg och Adolfsberg i Mosjö/Ånsta 1922, mellan Örebro och Lillån ”1924 längs jänväg och åkrar”, mellan Fjugesta och Hässelkulla 1924, mellan Herrfallsäng och Yxhult ymn. överallt i sandjord 1924 samt rikl. överallt i åkrar, klöverfält och diken i Axberg 1925 (Broddeson ms). I byarna runt Högsjön i Götlunda och ”däremellan i åkrar och dikeskanter” var den vanlig 1935 (Broddeson ms). Sylvén (1933) fann den ”rikl. i åldriga lindor” vid Garphyttans nationalpark.
Numera är ängsklockan vanlig vid vägkanter, åkerdiken, trädor och hagar etc. och uppträder sälls. i gråallundar.
Första fynd
Wahlenberg 1826 (Askersund enl. G. Becker). Hardemo Vreta hagar 1850 Zetterstedt (UPS).
Bygdenamn och bruk
Artnamnet öppen klocka i Gellerstedt (1831) är unikt, men har inte genom andra källor kunnat bindas till Närke.
Lokaler
Med vita blommor
Har registrerats ett 20-tal gånger, ibland tillsammans med mellanformer. Den samlades tidigast vid Tynninge i Sköllersta 1920 G. A. Westfeldt (UPS).