Hästsyra hos Sahlstedt (ms 1825) och Robson (1833) hör möjligen hit även om någon enskild lokal ännu inte är känd i Lerbäck. Anmäld som apoteksväxt i Lerbäck ss. hästsyra (Robson 1833). Beträffande hästsyra och merrasyra i Ekeby, Hidinge och Knista (ÖLM 1732), se vattenskräppa.
Vatten- och fuktängsväxt, okänd i Närke i Murbeck (1899a) men anses nu vara under långsam spridning i Mellansverige (Malmgren 1982).
Bygdenamn och bruk
Odling av hästskräppa är känd från Glanshammar Skogvik 1965, senare utgången H. Gustavsson (Nilsson 1986).
”Roten brukas inwärtes och utwärtes för rötsår, såsom det säkraste och endaste botemedel. Här af får man ock ett skönt tandpulver. Bladen lagda på skador draga ut hetan” (Samzelius ms 1758).
Kallades i Närke wattnsyra (Samzelius ms 1758).
Lokaler
Askersund Askersund Askersund 287 477, hamnen 1991 B. Pettersson. Askersund 292 477, 10 m S om vattenverket, möjligen hybrid 1991 B. Pettersson. Snavlunda (Samzelius 1760, ms 1758). Tjälvesta säteri, holme i Kyrksjön (Samzelius ms 1767).
Hallsberg Viby Krogen (Samzelius 1760, ms 1758).
Örebro Asker Kilsmo 493 840, mellan stugtomt och sjön 1992 ! (OREB/SSn). Ö om Biskopskvarn 442 889, väg- och åslänter 2008 B. Karlsson. Glanshammar 826 779 Brotorp H. Gustavsson; nu utgången, 1962 (Nilsson 1986). Gällersta nedom Almbro 637 684–635 686, 4 bestånd 1933 (Broddeson ms). Almbro 639 682, 50 m N om ån, 50 m Ö om landsvägen 1933 (Broddeson ms); 1989 ! (OREB/SSn). Ö om Klinggården 644 672, åfåran, 2 ex 1992 ! (OREB/SSn). Längbro Karlslund, 2 lokaler (Öberg 1967); (Furuholm m.fl. 1973). Lännäs Vinön 642 940, 1989 ! (OREB/SSn). Norrbyås Fågelsjön 1977 (Hytteborn 1978).