Allm. mest i frisk–torr ängsvegetation i bryn och på stränder m.m. De äldre träden i halvskugga intill Skogsbygdens bergbranter är särskilt värdefulla som hemvist för bl.a. ovanliga kryptogamer och insekter.
Flertusenåriga lämningar har hittats i myrarna i Axberg/Hovsta Långsändan (Kjellmark 1899) och vid Ekeby Nynäs (Tolf 1893).
Samzelius (ms 1758) anmärkte en stor sälg vid ”Lekeberga, den största jag sedt”. Ett vårdträd fanns vid komministergården i Ekeby på 1870-talet (Lindqvist 1931) och vid Limudden i Svartå i Nysund: ”urgammal, säkert den äldsta i landskapet, i f.d. löväng” 1930 (Broddeson ms). En 2-stammig jättesälg växte nära Hagaberg i Viby, (Sjöbeck 1935b, foto).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (Närke resp. Lekeberga). Kräcklinge Falkenå 1847 Zetterstedt (UPS).
Bygdenamn och bruk
”Med löfwet kan man föda kalfwar och får... Weden är lätt, lös och böjlig, brukas derföre til swepaskar och yxeskaft, bordknifwar skärpas och skuras äfwen på denna wed” (Samzelius ms 1758). I Lerbäck togs virket till slöjdning (Robson 1833).
När kvistarna togs in som prydnad om våren talade man i Ekeby om kattungakvistar och kattungar (Olsson ms). Honhängenas kvistar ”kallas palmer, som tagas in och bringas att blomma till psalmsöndagen” (Ejdestam 1938). Namnet palm användes i hela landskapet (Grill 1964, Wahlenberg 1826).
Artens namn i Närke har varit sälg i olika uttal bl.a. sarder, säld, sälder, särar och särder (S. Fries 1957, Hofberg 1861, 1868, Rietz 1862–1867, Rydbäck 1792, Samzelius 1760, ms 1758, Sahlstedt ms 1825, ÖLM 958, 1732). Särder tycks ha varit använt över hela landskapet.
Sälgen förekommer i Närkes ortnamn i Nysund som Sälderbråten 1637, som Sälderbäcken i Skagershult 1662, samt Sälderbron i Viby 1675 (S. Fries 1957).
Lokaler
Stora sälgar, bho i cm:
429 Lerbäck Sundsjön 337 594, vägkant 2009 B. Svensson (Nilsson).
370 Hammar Hulta 086 524, diameter 12 dm, nästan död 1987 (Hallin ms).
360 Lerbäck Fredrikslund 396 557, vägkant, 2-stammig (jfr nedan) 2004 (Nilsson).
354 Viby Värnsta, 1 m hög stubbe, mätt vid toppen 1975 (Nilsson ms).
352 Längbro Karlslund SV-ut 715 617, mångstammig (Löfgren 2000a).
338 Norrbyås Sörön 626 782, flerstammig (Löfgren m.fl. 1999j).
322 Viby Nalavibergs ekäng 1975 (Nilsson ms).
314 Tångeråsa Trystorp 520 442, en av två stammar på samma träd (Löfgren m.fl. 1999c).
310 Knista Holmsjö gård 100 m N-ut vid vägen 728 392, 1996 M. Andersson.
300 Tysslinge Gilsåsfallet 792 436, 1996 M. Andersson.
299 Glanshammar Nyttinge 810 771, 1999 !.
284 Götlunda Norshammar, 4-stammig 1977 !.
278 Snavlunda Tjälvesta äng, Bysjön 378 475 (Löfgren m.fl. 1999g).
270 Bo Kvarnfallet–Karlsdal, 2-stammig 1992 Holmer.
268 Askersund Prinskullen 250 502 (Löfgren m.fl. 1999k).
264 Tångeråsa Trystorp 520 442, en av två stammar på samma träd (Löfgren m.fl. 1999c).
250 Askersund Lomtärn 222 339, 1985 B. Pettersson.
247 Bo Bo 328 843, Oxhagsberget (Löfgren m.fl. 2003).
245 Almby Hjälmarsberg 1942 (Broddeson ms).
244 Almby Hjälmarsberg Ö-ut 720 722, skogbevuxen ödetomt (Löfgren m.fl. 1999f).
240 Tysslinge Gilsåsfallet 792 436, 1996 M. Andersson.
237 Längbro Karlslund 718 630, hästhagen, planterat vägträd (Löfgren 2000a).
236 Bo Bo 335 838, parken (Löfgren m.fl. 2003).
232 Lerbäck Fredrikslund 396 557, vägkant, en av 2 stammar 2004 Nilsson.
222 Lerbäck Fredrikslund 396 557, vägkant, en av 2 stammar 2004 Nilsson.
221 Lillkyrka Ekeberg 765 812 (Löfgren. m.fl. 1998e).
212 Tysslinge Ymningsåsen 832 482, ödetomt, nedlagd 1945, gårdsträd, en av 2 stammar 1996 !.
210 Bo Källtorp 1991 Holmer.
209 Sköllersta Ullavi 562 737 (Löfgren m.fl. 1999b).
200 Norrbyås Sörön 625 782 (Löfgren m.fl. 1999j).