Två varieteter av fältgentiana har registrerats i Närke. De ansågs förr vara årstidsbundna, men skillnaden är svår att upprätthålla.
Ängs- och hagväxt, förr vanlig i slåtterängar, nu täml. sälls.–spridd vid kalkrika lövbryn, kalkbrott, i hagar, kraftledningar, vägkanter m.m., förr vid kolbottnar.
I Viby saknas växten sannolikt (Nilsson 1996b). En fortgående uttunning av bestånden sker sedan slåtter med efterföljande lätt bete blivit ovanligt. På ett 30-tal kända lokaler i Närke söktes den men återfanns inte 2002–2003 (jfr Lindström 2005).
Se även: sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris och tidig fältgentiana Gentianella campestris var. suecica
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (Närke flerst.). Viby Kärr 1848 Zetterstedt (UPS, Murbeck 1892).
Bygdenamn och bruk
”På apotheken fås Gentianellae ört. Kokad i win skal hiälpa för pleuresie [lunginflammation]. I Nerike brukas hon för boskap i gallsiukan. Fattigt folk plä ock lägga henne på drickat i stället för humle” (Samzelius ms 1758).
Växten kallades i Närke ängsöta (Samzelius 1760) och gallört (Samzelius ms 1758). Gellerstedt (1831) anger stynggräs som namn efter dess användning ”mot håll och styng”.
Lokaler
Oviss varietet med vita blommmor
Askersund Askersund Isberga, backe S om åkern, 6 ex 1916 (Stalin ms). Snavlunda Skalltorp, 3 ex 2003 K. Sund.
Hallsberg Svennevad Vredstorp 1947 Kjellmert (LD); ängsbacke vid vägen 1953 U. Starbäck (S).
Laxå Ramundeboda Brostugan 1916 (Stalin ms).
Lekeberg Hidinge Lekhyttan, backe 1928 O. Ekmark (S).
Örebro Asker 550 m VNV kyrkan, äng S om landsvägen 1929 Broddeson (S).
