Kärr-, fukt- och friskängsväxt, allm. i hela området. Även i frisk ängsvegetation, bl.a. ss. ”torrmarkssumpmåra” (jfr Petterson 1990), i lövlund, hage, träda och gräsmatta, på ödetomt, vägkant, skogsväg och kalkhällar m.m.