Fuktängsväxt, allm. i hela området, bl.a. vid 236 undersökta sjöar i länet (Björkman 1987a, b).
Dess värde för lantbruket underströks av Samzelius (ms 1758): ”Wäxer hälst på feta och wälskötta ängar och wretar... Är ett nyttigt grässlag, samt tiänligt foder, men gör på hårdwall tufwor och ojämnheter”. Den är vanlig i all slags fuktängar och diken m.m., ofta i stor mängd.
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (flerst.). Viby Kärr 1851 Zetterstedt (S).
Bygdenamn och bruk
Arten kallades allmänt tåtel i Sverige, i Närke äv. täkttåtel (Samzelius 1760).
Lokaler
Med gula småax
Laxå Ramundeboda Laxå 1916 A. Stalin (LD, UPS/CBl).
Hallsberg Svennevad Åbron 1941 (Kjellmert 1947, S). Norrgårdens Mankulla (Kjellmert 1947). Kyrkskolan, alkärr (Kjellmert 1947). 550 m N om Kävstrud, vid vägen till Bengtsbo, en stor tuva 1944, 1945 Kjellmert (LD, S, UPS). S om Sätrafallet 460 730, hygge vid landsväg, tät rugge 1990 ! (OREB). Ämtsätter 492 692, torräng 1992 R. Karlsson (OREB). Viby Kärr 1851 Zetterstedt (UPS).
Kumla Hardemo 1853 Blomberg (LD). Kumla Viaskogens elljusspår 1990 I. Teljå (OREB).
Örebro Tysslinge 155 m V om Holmstorps hållplats 1948 Broddeson (S).