Omkr. 6 000 år gamla Urtica-lämning har registrerats i Mossbymossen i Kumla/Ekeby och vid Mosjöbotten 1 000 år senare i ”sannolikt spontan strandängsflora” (Florin 1961).
”Urtica sibirica”
”Will försöka uti Örebro”, G. G. Reuterholm i brev 1749 enl. Forsstrand (1919).
Bygdenamn och bruk
Nässlor användes i försommarsoppa i Tångeråsa på 1870–1890-talen (Harbe 1956) och föreslogs tidigare mot foderbristen till hö (Strang 1750). De ansågs i Ekeby blodrenande. ”När nässlorna blev stora, koktes de och gavs till kor, som varit sjuka, gavs med både stjälkar och spad, med rågmjöl, och ansågs stärkande” (ÖLM 1732). I Hovsta gav man nässelfrö till hästar mot kvarka [infektion] (Saxon 1934a).
Nässlor ingick i Lekebergs-moras leveranser till Laxå husapotek på 1820-talet (Laxå bruks arkiv). Berglund (ms 1867) citerade synpunkter från västra Närke: ”Sådana som brens är nytiga piska och skubba sådana lemmar, som är kenslolösa af slag så bloden kommer i rörelse”.
Nässlor benämndes i Närke bl.a. näta, nätor, näter, näslor och närslor (Rietz 1862–1867, Berglund ms 1867, Kjellman ms 1857, Olsson ms).