Allmänt odlat träd. Att urskilja ursprungliga bestånd är svårt eller omöjligt. Träden på skogsbergens toppar och längs bergbranterna vill man gärna räkna dit liksom bestånd i strandklippornas sprickor, i strand- och bäckkärr m.m. De flesta av de 46 noterade bestånden inom 6 km² i Kilsbergen vid Garphyttan–Ånnabodatrakten (Löfgren 1994) kan ha samband med bebyggelsen kring den omfattande bergshanteringen sedan århundraden. Vid en f.d. löväng i sluttningen V om Stenvred i Lännäs fann Broddeson (ms) en hel lönnskog 1929. Ängen var då delvis ännu i bruk.
Lönnen sprider sig ofta i mängd kring gamla väg- och gårdsträd, och kvarlever länge i trakter som vi nu för tiden anser vara ”rena vildmarken”. Jansson (1950) besökte den ”öde jordkulan” Trynhem (Trunhem) i Kilsbergen i Hidinge. Tomten där övergavs 1920 men tre topphuggna lönnar står kvar (M. Andersson). Många sådana igenväxande ödetomter, smärre spridningshärdar för lönnen, finns i Skogsbygden.
En del av träden i rester av lövängar och längs vägarna visar tecken på hamling i äldre tid, exempelvis vid Svenshyttan i Hidinge (Löfgren 1999c).
Att lönnen fanns vildväxande poängterades särskilt från Asker (Sandahl 1782) och Lerbäck (Robson 1833, Sahlstedt ms 1825). Hedin (1754) konstaterade dock att Kräcklinge hyste endast planterade träd. Segerström (1932) fann 8 lokaler i Hammar samt 1 lokal i Lerbäck ”enl. min övertygelse, förvildade”.
Mer än 8 000 år gamla rester av lönn har hittats på flera håll i Närke (Sernander 1893) men M. Fries (1965) ansåg att de äldsta fynden är 6 500 år gamla.
Blodlönn f. schwedleri
Prydnadsodlat träd varav telning sågs 1993 i Vintrosa N om Svartkärrskälet 696 506, i lövlund nära gård.
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (flerst.). Örebro 1854 Blomberg (LD/HLi).
Bygdenamn och bruk
Odling av lönn är säkerligen gammal men få uppgifter om äldre tider är kända. Lönnfrön i det medeltida murbruket vid Riseberga i Edsberg kan vara från 1100–1200-talen (Roseen 1933, Sernander 1914b), ev. från vildväxande träd. Saxon (1931b) ansåg att några lönnar vid Ekeberg i Lillkyrka var från 1600-talet.
”Bersålönnen – från Vasatid, som två vuxna karlar knappt kan famna” nämndes av Spong (1961b) från Tjälvesta gård och park i Snavlunda. Den kan, om beskrivningen är sanningsenlig, vara flerhundraårig, precis som en del av de nedan listade träden. Från Tjälvesta berättar folksagan att på Tjälves gravhög ”ha planterats två lönnar, en för Tjälve och en för hans gemål Dovra” (Haugard 1912).
Bålbyalléns lönnar i Skagershult ansågs av Sjöbeck (1935b) vara planterade 1730. Vid den tiden räknades lönn inte som ett bärande träd, men som nyttoträd (Sveriges rikes lag 1734). Plantering av lönnar förekom förr på många håll, bl.a. i allén vid Örebro slottsträdgård (Sahlin 1737) och vid Götlunda kyrka 1747–1748 (Sarkany 1971).
Som jämförelse med Närkes stora lönnar (nedan) kan anföras ett ex med bho 512 cm 6 km N om Närkegränsen vid Enbergsäng i Viker, hamlad och ihålig 1996. Den avverkades strax därefter för utbyggnad av huset. Ett motsatt förfarande avslöjas i en dagspressnotis från Närke 1939 (Ewald 1983) då lönnen vid ett bruk skymde solen för förmannen. Brukspatronen flyttade då huset.
”Trädet är kosteligt til alléer och häckar. Öpnas barken i slutet af wintren gifwer det en saft, af whilken kan kokas socker och sirap. Weden är hwit, slät och tiänlig til bössestockar, bord, skrin, och talrikar. Roten som är krusig nyttias af skatullmakare, der af göras ock wackra träskedar” (Samzelius ms 1758).
Lönnlaken användes ”till socker och dricka” (Gellerstedt 1831). Lönn som slöjdvirke framhölls i Lerbäck (Robson 1833). I Edsberg , Hidinge och Knista tillverkades klumpen till slagan av trädet (Harbe 1956). Vid Nordhult i Askersund pryddes majstången med lönnlövskransar 1865 (Tjörne 1929) och i Hardemo och Lerbäck lövades både i stugan och i ladugården mest med lönnlöv (Olsson ms).
Trädet kallades lönn i Närke (Samzelius 1760, ms 1758). I Lerbäck på 1840-talet uttalades det även länn (Grill 1964).
Lokaler
Utom nedan angivna har ca 120 träd med bho 200–299 cm uppmätts, de flesta under 1990-talet.
Stora lönnar, bho i cm:
494 Snavlunda Jonstorp 1984 (Länsposten enl. B. Pettersson).
470 Mellösa Göksholm, herrgårdsparken, mätt över halva kvarstående stammen 1997 (Löfgren & Wilhelmson1999a).
442 Viby Våglyckan 1976 (Nilsson 1978).
440 Lerbäck Sandbacken 324 605, gårdsträd 2009 B. Svensson (Nilsson).
412 Askersund Skalltorp, gårdsträd 1943 (Sernander 1944).
411 Askersund Skalltorp, gårdsträd 1943 (Sernander 1944).
405 Viby Hageberg, 2-stammig 1976 (Nilsson 1978).
400 Svennevad Pellagården 2006 Holmer.
390 Lerbäck Klockarhyttan 1940 (ÖLN).
385 Kumla Säbylund, parken, alléträd 1930 (Sernander 1933); 2 ex 1940 (ÖLN).
380 Lerbäck Skyllberg, alléträd, skadat, ”grövst i Närke” 1930 (Sernander 1933); störst i Närke (Dahlbeck 1939a, b); ”De Geers lönnar” 1940 (ÖLN).
360 Lerbäck Klockarhyttan 1940 (ÖLN).
359 Mellösa Göksholm, herrgårdsparken, mätt över halva kvarstående stammen 1997 (Löfgren & Wilhelmson 1999a).
357 Viby Värnsta, vid gården 1975, senare nedblåst (Nilsson ms).
353 Mellösa Göksholm, herrgårdsparken 1997 (Löfgren & Wilhelmson 1999a).
353 Viby 300 m NV om Olovsberg 1976 (Nilsson ms).
351 Tysslinge Latorp, alléträd 1998 !.
350 Götlunda Ässön, landvinning 1925 (Broddeson ms, växtplatsen är egendomligt angiven. Landvinningens ålder var ca 40 år).
349 Snavlunda Snavlunda, gårdsträd 1992 !.
349 Tångeråsa Trystorp, stranden 1998 (Löfgren m.fl. 1999c).
347 Viby Ybby 1976 (Nilsson ms).
342 Viby Våglyckan 1976 (Nilsson 1978).
342 Mellösa Östra Rynninge, gårdsträd planterat 1834, 1997 (Löfgren & Wilhelmson 1999b).
338 Götlunda Västtorp, gårdsträd 1977 !.
335 Mellösa Östra Rynninge, gårdsträd planterat 1834, 1997 (Löfgren & Wilhelmson 1999b).
334 Kvistbro Fallhyttan, hamlad, 1996 !.
333 Viby Våglyckan 1976 (Nilsson 1978).
329 Hammar Lilla Röknen 1915 (Stalin ms).
327 Knista Håkas, gårdsträd 1996 !.
325 Kvistbro Hulvik, vårdträd 1930 (Sernander 1933).
323 Mellösa Göksholm, herrgårdsparken 1997 (Löfgren & Wilhelmson 1999a).
322 Viby Värnsta, alléträd (Löfgren m.fl. 1999h).
320 Götlunda Sandhagen, 2 stora ex 1979 !.
319 Rinkaby Myrö 1997 (Löfgren m.fl. 1998d).
318 Götlunda Köpmanudden, vägträd 1980 !.
315 Bo Ö om Stenkulla, ödetomt 1992 Holmer.
315 Viby Värnsta, alléträd (Löfgren m.fl. 1999h).
311 Hovsta Kåvi, gårdsträd 1997 (Löfgren & Wilhelmson 2003a).
311 Tångeråsa Trystorp, stranden 1998 (Löfgren m.fl. 1999c).
310 Mellösa Östra Rynninge, gårdsträd planterat 1834, 1997 (Löfgren & Wilhelmson 1999b).
308 Mellösa Göksholm, herrgårdsparken 1997 (Löfgren & Wilhelmson 1999a).
304 Tysslinge Latorp, vägträd 1998 !.
304 Tångeråsa Trystorp, stranden 1998 (Löfgren m.fl. 1999c).
303 Hovsta Kåvi, gårdsträd 1997 (Löfgren & Wilhelmson 2003a).
300 Ånsta Örebro slottspark (Linder 1917). ”En av Närkes största, nu borttagen” (Sernander 1933). Möjligen avses hamnlönnen, den sista resten av slottsträdgården (C. A. Carlsson 1956, foto, Jansson 1933b).
300 Sköllersta Sätterböl, 5-stammig 1993 Holmer.