Sjöbeck (1936a) ansåg att odlingen utanför godsen hade ”rätt vidsträckt utbredning även bland bönder vid slutet av 1700-talet”. Odling som fodergräs är känd från Gällersta på 1850–1860-talen (Saxon 1933) och vid Latorp i Tysslinge 1914 (ÖLHK 1915). Italienskt rajgräs, eller dess hybrid med engelskt rajgräs, har setts vallodlat på flera håll i Närke under 1990-talet, bl.a. i Lerbäck, Svennevad och Vintrosa.