Referenser

Källförteckning

Förkortningar, anmärkningar - Se äv. Herbarier

AfB Arkiv för Botanik, utg. av Kungl. Svenska Vetenskapsakademien.
APhS Acta Phytogeografica Suecica, utg. av Svenska Växtgeografiska Sällskapet, Uppsala.
BN Botaniska Notiser, utg. av Lunds Botaniska Förening.
Engelbrekt. Kontaktblad för länsmuseet och hembygdsrörelsen i Örebro län, Örebro.
FBoB Från Bergslag och Bondebygd, utg. av Örebro Läns Hembygdsförbund, Örebro.
GFF Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar, Stockholm.
Karlslund förr & nu, utg. av Karlslunds Hembygdsförening, Örebro.
KLNM Granlund, J. (red.) 1956–1978: Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid från vikingatid till reformationstid. I–XXII. Malmö.
KVAH Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens Handlingar.
LBA Laxå bruks arkiv.
Murgrönan, utg. av Naturvetenskapliga Föreningen Hedera vid Örebro högre allmänna läroverk, Örebro.
NA Nerikes Allehanda, Örebro.
SBL Svenskt Biografiskt Lexikon, utg. av Riksarkivet.
SBT Svensk Botanisk Tidskrift, utgiven av Svenska Botaniska Föreningen, Uppsala.
SGU Sveriges Geologiska Undersökning, Uppsala.
SLU Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
T-Veronikan. Medlemsblad för Örebro Läns Botaniska Sällskap, Örebro.
UUB Uppsala universitetsbibliotek.
ÖBF Örebro Biologiska Förening.
ÖLBS Örebro Läns Botaniska Sällskap.
ÖLHH Örebro läns Kungl. Hushållningssällskaps Handlingar.
ÖLHK Örebro läns Kungl. Hushållningssällskaps Kvartalsskrift.
ÖLHÅ Örebro läns Kungl. Hushållningssällskaps Årsskrift.
ÖLM Örebro Läns Museum.
ÖLN Örebro Läns Naturskyddsförening.
ÖLNÅ Örebro Läns Naturskyddsförenings Årsbok. Örebro.
Örebro-Karolinaren, utg. av Sällskapet Örebro-Karolinare i Stockholm

Arkiv, samlingar

Djurklou, N. G. samling, ÖLM.
Eckerbom, N-P. samling. Ms, korrespondens m.m. ÖLM PS 170 A5:c.
Folkrörelsernas arkiv i Örebro län, Örebro. Förenings- och privatsamlingar.
Hedera samling, Naturvetenskaplig förening vid Örebro Karolinska läroverk. Protokoll, prisskrifter, föredrag m.m. 1885–1957, Örebro Stadsarkiv.
Laxå bruks arkiv, delvis flyttat till företagsarkivet, Örebro. Historiska handlingar t.o.m. 1910, personalia, 3 000 kartor, handskriftsamling om bl.a. skrock.
Västmanlands läns Museum, Västerås. Fornminnesinventeringar, uppteckningar, foton m.m. Götlundahandlingar övertagna från Örebro läns museum fr.o.m. 1974.
Rosenberg, Erik, samling. Folkrörelsernas arkiv, Örebro.
Saxonarkivet, Stadsbiblioteket, Örebro. Bok- och konstsamling, småtryck m.m.
Skogaholms bruks arkiv. Mindre del i Pålsboda bibliotek.
Sköllersta Hembygdsförenings samling. Pålsboda bibliotek.
Stads- och länsbiblioteket i Örebro. Äldre tidningslägg.
Svennevads Hembygdsförenings samling. Pålsboda bibliotek.
Sädbom, C. A. samling. Anteckningar och teckningar (fr.o.m. 1825). ÖLM PS 86.
Örebro Biologiska Förenings samling. Delvis deponerad på Örebro läns Folkrörelsearkiv, enl. Björn Lorin 1992. Skall innehålla Sven Junells anteckningar, men inga sådana funna.
Örebro läns allmänna bildningsförbunds folkminnesarkiv (fr.o.m. 1921), nu i ÖLM.
Örebro Läns Botaniska Sällskaps samling av exkursionsrapporter, inventeringsuppgifter mm. Förvaras hos föreningens sekreterare och i Folkrörelsearkivet i Örebro samt i Örebro-herbariet (OREB).
Örebro läns Museum, Örebro.
Örebro läns Naturskyddsförenings samling, Örebro stadsarkiv.
Örebro Stadsarkiv med Örebro bildarkiv.

Herbarier

DALH Dalhielm, P. G., privat herbarium, kärlväxter. Innehåller även en del Carex ur N. Hakeliers samling enl. Dalhielm muntl. 1992.
EKEB Ekeberg gårds samling, Lillkyrka. Samlare främst Christer Kierkegaard.
GLANSH Glanshammars skolas samling med 375 ark från Gustav Svensson, Krogesta, samlade 1912–1923 i Glanshammar och Rinkaby.
GB Göteborgs universitets botaniska museums skandinaviska herbarium.
H Botanical Museum, University of Helsinki, Finland.
KARLSS Herbarium Holger Karlsson, samlat på 1910-talet, mest från Dampetorp i Lerbäck. Förvaras hos sonen Lemon Holgersson, Dampetorp.
KARLST Karlstads Gymnasieherbarium, Länsmuseet. Få Närkeark av C. A. Vestfeldt, G. Bågenholm, R. Westling, G. Hjort, A. Bäckgren, A. T. Björkman, R. Geijer, E. Rathsman, I. Ekström, H. Johansén.
KRAKOW Department of Plant Systematics Institute of Botany, Krakow, Polen.
LAXÅ Laxå bruksarkivs herbarium, sammanfört av Carl Sahlin för en planerad Tivedensamling (Jfr Althin 1941). Kärlväxterna genomgångna med bistånd av Alf Pettersson, Laxå.
LD Lunds universitets botaniska museums skandinaviska herbarium.
OREB Örebro kommuns herbarium (f.d. Karolinska läroverkets i Örebro), bihang till Evolutionsmuseet Botanik (UPS), Uppsala.
S Nordiska herbariet, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.
UPS Evolutionsmuseet Botanik, Uppsala universitet (Fytoteket).

Outgivna skrifter (manuskript, ms)

Här redovisas dels citerade manuskript, dels sådana som använts för framställning av utbredningskartorna i växtförteckningen.

Afzelius, A. ms 1772–1789: Meteorologiska observationer och orternas blomningstid & c. och Underrättelse om Rara Svenska Växter, Coloniae plantarum (suecicarum) m.fl. manuskript. UUB D 83 d, e, f, g. Genomgångna för Närkes flora av Sven Kilander 1990. Innehåller uppgifter från egna resor samt bidrag från A. Samzelius, J. P. Lundmark, L. C. Haggren och J. Afzelius.
Aghult, K. ms 1989: Blick på Svartåbanan. I: Högström, L. Svartåbanan, Örebro–Svartå järnväg. Faktamapp för studiedag... i Svenska järnvägsklubben sammanställd av Lars Högström. ÖLM.
Alvén, E. ms 1937–1963: Botanik 1–7. E. Alvéns samling, vol. 1, stadsarkivet, Västerås.
Andersson, M. ms 2002: Torpadalen – inventering och naturvärdesbedömning. Länsstyr. i Örebro län.
Anonym ms 1910-talet: Några ord om floran vid Tångsäter och Stockebäck i Asker. [Möjligen författad av Alvar Högbom, jfr ormtunga m.fl.] Föreningen Hedera samling, Örebro stadsarkiv.
Arwidsson, A. ms 1929: Kvistbro socken – brev om potatis m.fl. folkminnen. Nordiska Museet EU 762, 17 568.
Asklund, L. ms: Anteckningar över botaniska observationer i Närke 1976–1988. ÖLBS samling, OREB.
Aulin, A. ms 1913: Prydnasväxter ute och inne i Ramundeboda socken. LBA.
Aulin, A. ms 1914a: Tjärbränning på Tiveden. LBA.
Aulin, A. ms 1914b: "Nordanvägg". LBA.
Aulin, A. ms 1915a: Tobaksodlingen på Tiveden. LBA.
Aulin, A. ms 1915b: Potatisens införande på Tiveden. LBA.

Backéus, I. ms 1978: Notapparat och artlistor till “Skyddsvärda myrar i Örebro län” med bidrag av Eva Edström och Barbro Näslund. Uppsala univ., Växtbiologiska institutionen.
Barchaeus, A. G. ms 1772: Manuskript till berättelser angående lanthushållningen i Sverige samlade på inrikesresan år 1772. UUB S 34: A. G. Barchei resa I-III.
Behm, H. ms Fenologiska iakttagelser till Uppsala observatorium från Sickelsjö, Götlunda. Jfr Arnell 1878.
Berg, A-M. & Dahlqvist, L-Å. ms 1966: Förteckning över växter funna vid en översiktlig inventering i Trystorps ekäng. Länsstyr. i Örebro län.
Bergkvist, B. ms 1983: Örebro Biologiska Förenings yttrande över förslag till naturvårdsöversikt för Örebro län 1983. Länsstyr. i Örebro län.
Berglund, M. C. ms 1867: Uppteckning af åtskillige äldre seder och bruk i Wester-Nerike... ÖLM PS 197.
Blomberg, O. G. ms 1861–1864: Några Dialektord och ordstäf, samlade i Göthlunda socken af Glanshammars härad i Örebro län. ÖLM PS 198 samt brev till N. G. Djurklou. ÖLM Djurklous brevsamling E1 1813–1865.
Blomqvist, G. ms 1940–50-talen: Växter i Viby socken. ÖLBS samling, OREB.
Boij, A. ms 1657: Till Landshöfdingen Hr Gustaf Soop för Rådmannen Anders Boij. Bergscollegii registratur 1657. Stockholm. Avskrift i Laxå bruks arkiv.
Bondeson, W. ms 1925: Berättelse över botaniska exkursioner, företagna med understöd av lektor Adlerz resestipendium sommaren 1925. OREB.
Broddeson, E. ms 1917–1950: Botaniska anteckningar från Närke. Den största enskilda samlingen uppgifter om Närkes flora. Omfattar B:s fältanteckningar i ett 40-tal anteckningsböcker, uppgifter om av hans elever insamlade växter samt muntliga uppgifter. Häri också vissa brevutdrag samt inventering av 90 lövängar 1930 och av jätteträd 1940. ÖLM PS 246 och ÖLN samling, Skogsvårdsstyrelsen. Här begagnades en avskrift framställd av Kjell Sundkvist, Nora.

Carlsson, C. A. ms 1931: Svar å frågelista 27 åkerbruk och 11 sådd och sättning (Kil socken). Nordiska Museet E.U. 2463. Kopia i ÖLM.
Carlsson, V. ms 1937–1970: Anteckningar om Svennevad m.fl., Sköllersta Hembygdsförenings samling. Pålsboda bibliotek.
Collinder, P. & Haglund, A. ms 1996: Utbyggnad av dubbla järnvägsspår mellan Hallsberg och Mjölby. Naturinventering. Banverket.
Collini, B. ms 1933: Reseberättelse såsom Adlerzstipendiat. Sommaren 1933. Stormossens vegetation. OREB.

Dahl, E. ms 1911: Undersökning af floran vid Ramundeboda klosterruin. LBA.
Dahlqvist, L-Å. ms 1963: Växter i Trystorpområdet. Brev till Länsskolnämnden. Länsstyr. i Örebro län.
Dahlqvist, L.-Å. ms 1966: Förteckning över växter funna vid en översiktlig inventering i Trystorps Ekäng den 16 juni 1966. Kopia hos Länsstyr. i Örebro län.
Dalhielm, P. G. ms 1961–1983: Anteckningar rörande Närkes flora samt yttrande över förslag till naturvårdsöversikt för Örebro län. Länsstyr. i Örebro län.
Djurklou, N. G. ms 1849–1850: Ordbok öfver Nerikesspråket m.fl. ÖLM PS: Djurklous arkiv F I a:1, 2, 3.

Ekblad, C. ms 1967: Besiktningsprotokoll för Lövholmen, Norrängenbeståndet, Käglanbeståndet, Lindhult och Tjälvesta äng. Statens Naturvårdsnämnd.
Elgenstierna, N. V. ms 1821: Brev till Göran Wahlenberg 17/9 1821. UUB G 320 A–E, nr. 132. Avskrevs för Närkes flora 1991 av Sven Kilander.
Eriksson, T. ms 1985: Kamperhultskärret. Inventering av flora och fauna. Länsstyr. i Örebro län.
Ersson, P.-G. ms 1981: Rapport beträffande kulturlandskapet kring Furuskallen m.m. i Götlunda församling. Västmanlands läns museum, Västerås. Kopia i ÖLBS samling, OREB.

Forsslund, M. ms: Närke, folkminnen. Nordiska Museet EU 12 219.
Fransson, N. ms 1952–1990: Upplysningar om Fagertärns röda näckrosor 1952–1990. Två maskinskrivna ark samt elva kartor över förekomsten. ÖLBS samling, OREB.
[Führ, P. O. ms 1970: Inventering av Nymphoides peltata vid bl. a. Torpstång–Röfors 1970. Länsst. i Örebro län. Sökt men ej återfunnen.]

Gellerstedt, A. T. ms: Omfattande samling skisser med flera Närkemotiv. Saxonarkivet, Örebro stadsbibliotek.
Gladh, L. ms 1985: Fältprotokoll till Gladh 1988: Våtmarksinventering ... Länsstyr. i Västmanlands län.
Gladh, L. ms 1987: Förslag till skötselplan för naturreservatet Södra Hammaren. Länsstyr. i Västmanlands län.
Gustafson, C. ms 1935: Ödeby socken i Örebro län. Anteckningar och uppgifter. Örebro stadsarkiv.
Gustafsson, L. ms 1986: Brev till naturvårdsenheten angående skogssvingel 1986-09-01. Länsstyr. i Örebro län.
Gyllenhaal, J. A. ms 1774: Resejournal 1773–1775. UUB S 36 d2. Avskriven för Närkes flora av Sven Kilander 1990.
[Gyllenhaal, J. A. ms: Mineral-Historia öfver Nerike. Jernkontorets bibliotek enl. Hisinger o. Linnarsson 1875.]

Hallin, G. ms 1950–1994: Botaniska uppgifter om Närke. Med förteckning över kärlväxter vid S. och N. Mossby i Kumla socken och kommun samt anteckningar om Förekomsten av guckusko vid Latorp. Länsstyr. i Örebro län.
Hallman, J. G. ms 1737: Om Nerike. UUB. Jag har begagnat en ordagrann avskrift i Laxå bruks bibliotek, förmedlad av Alf Pettersson, Laxå.
Hansson, T. ms 1974: Trystorps ekäng. Naturreservat. Förslag till skötselplan. Länsstyr. i Örebro län.
Hansson, T. ms 1985: Brev till I. Osterman, Degerfors, angående Trystorps ekäng. Länsstyr. i Örebro län.
Herbinger, M. ms 1994: Botanisk inventering vid Skrikarhyttan 11:1 1994 (Ängalundskärren). Länsstyr. i Örebro län.
Holmer, A. ms 1978: Kommentarer till Hallsbergsinventeringen – områdena 75, 78 och 88. Brev till naturvårdsenheten 1978-04-26. Länsstyr. i Örebro län.
Högbom, A. ms 1911: Några anteckningar om orkidéerna i Sverige. Föreningen Hederas samling, Örebro stadsarkiv FO 127.

Isaksson, G. A. ms 1847–1920: Sköllerstadia. Sköllersta Hembygdsförenings samling, Pålsboda bibliotek.

Jansson, O. ms 1989: Brev angående åtskilliga Närkefynd av Lycopodium complanatum. Länsstyr. i Örebro län.
Jansson, O. ms 1990: Botaniska uppgifter i brev till K. G. Nilsson. ÖBLS samling, OREB.
Janzon, G. ms 1973: Naturinventering av 2 områden inom fastigheten Dampetorp 1:2 och Ingelsby 2:16. Länsstyr. i Örebro län.
Julin m.fl. ms: Julin, E., Morander, R. & Gustafsson, H. ms 1927–1948: Hjälmarsänkningen-foton, 240 st., Växtbiologiska institutionen, Uppsala universitet.
Julin, E. ms 1978: Locality list to “New Subspecies in the Ranunculus auricomus complex from Västmanland, Botaniska Notiser 1978”. Naturhistoriska riksmuseet, botaniska sektionen, Stockholm.

Karlsson, G. ms 1970: Botaniska inventeringar i Kumla kommun och förteckning över funna växtarter vid S. Mossby 1970. Länsstyr. i Örebro län.
Karlsson, T. ms 1989: Redovisning av Valerianakollekter. Botaniska museet, Lund.
Kihlstedt, F. ms 1910-talet: Växtförteckning över lövängarna i Garphytte nationalpark och Hesselkulla. Föreningen Hedera samling, Örebro stadsarkiv FO 127.
Kjellmark, B. A. ms 1857: Lista på några omkring Aspa bruk i Hammars- och Askersunds landsförsamlingar af allmogen begagnade ord och talesätt samt anteckningar om bl.a. Fagertärn. ÖLM PS 199.
Kjellmark, K. ms 1914: Brev till C. Sahlin, angående faderns upptäckt av röda näckrosor i Fagertärn, 1914-08-7. LBA.

Lamberg, J. ms 1852: Uppgifter om Ekebergs Säteri... Återgivet hos Saxon (1931b) och Wikberg (1971).
Larsson, K. ms 1992: Ekeby-Almby 13:140, Larsgården. Brev till byggnadsnämnden i Örebro kommun.
Levin, G. ms 1981: Kartkopia över Stockebäcksäng med inritade växtlokaler för skogsknipprot. Länsstyr. i Örebro län.
Liljeblad, Samuel ms 1797: Resa genom Dalarne m.m. UUB S 39. Genomgånget för Närkes flora 1990 av Sven Kilander.
Lindelöf-Nilsson, I. ms [1950-t.]: Några data och minnesbilder från Skogaholms skola. Svennevads Hembygdsförenings samling, Pålsboda bibliotek.
[Lindroth, E. ms 1918–1923: Förteckning å vilda växter å djur vid Kägleholm i Nerike. ÖLM GF2. Utan framgång sökt med hjälp av personalen 2003].
Lohman, J. B. ms 1778: Arboga sockens känning. Landsarkivet P I:1, Uppsala. Kopia i UUB. Här har begagnats en maskinavskrift av Lars Erik Larsson för Hembygdsföreningen Arboga Minne.
Löfgren, L: en samling ej mångfaldigade anteckningar om växtinventeringar i Närke 1974–2003. Original eller kopior i ÖLBS samling, OREB:
ms 1975: Förteckning över växtarter, funna vid Hästnäs fritidsområde ...1974. Brev till Länsstyr. i Västerås 1975-01-24.
ms 1985: Kompletterande uppgifter om kärlväxter... för naturvårdsplanering. Brev till Länsstyr. i Västereås 1985-01-30.
ms 1989: Projektbeskrivning samt instruktion för projektledaren, Närkes Flora. ÖLBS samling, OREB.
ms 1993a: Sjögullet i Arbogaån 1933–1993. Utredning för Arbogaåns rensnings- och invallningsföretag. Arboga och Kungsör kommun.
ms 1993b: Några skyddsvärda naturtyper och lokaler i Örebro kommun. För Örebro stads miljö- och hälsoskyddsförvaltning på uppdrag av ÖLBS.
ms 1993c: Angående förekomsten av och skyddet för hällebräcka Saxifraga osloensis och kalkkranslav Phaeophyscia constipata i Närke och Västmanland (med prickkarta). Brev till länsstyr. i Örebro län samt länsstyr. i Västmanlands län.
ms 1994: Hidinge, Murstensområdet. Urval av fältanteckningar från översiktlig naturinventering för kommunbiolog Mats Rosenberg, Örebro kommun 1994.
ms 1995a: Örebros kommunägda skogar. Naturinventering – skötselråd. Örebro kommun.
ms 1995b: Väg 50: Nydalen – Brattebro backe. Lokaliseringsalternativ 2. Naturinventering. Länsstyr. i Örebro län.
ms 1996: Norra Kilsbergen. Naturinventering för landskapsplanering. På uppdrag av berörda kommuner m.fl. intressenter genom kommunbiolog Mats Rosenberg, Örebro kommun.
ms 1998: Latorp. Botanisk inventering. Örebro kommun, Stadsbyggnadskontoret.
ms 1999: Örebro kommun, Vattenparken. Botanisk inventering 1998, 1999. Örebro kommun, Stadsbyggnadskontoret.
ms 2000: Naturområden i Hjälmartrakten. Örebro kommun, Stadsbyggnadskontoret.
ms 2001 a–l: Floravakten T län 2000. Nio sammanställningar över florans status i respektive kommun. Länsstyr. i Örebro län, Skogsstyrelsen i Örebro län, Kommunförbundet i Örebro län, Fritid T län, Hopajola, resp. kommun, ÖLBS.
Löfgren, L. & Andersson, M. ms 1998: Kilsbergen. Naturinventering för landskapsplanering. Örebro kommun, Stadsbyggnadskontoret & Hopajola.
Löfgren m.fl. ms: Löfgren, L., Kaufmann, H. & Wilhelmson, J. ms 2003: Latorps ängar. Kärlväxter. Mossor. Lavar. Svampar. Kransalger. Örebro kommun, Stadsbyggnadskontoret.

Melin, E. ms 1912: Floran vid Ramundeboda. Brev till disponent C. Sahlin. LBA.
Melin, O. ms 1930: Sådd och sättning [Frågelista 27. Lännäs socken.] Nordiska Museet E. U. 2975.
Milberg, U. ms 1989: Växtlokaler. Länsstyr. i Örebro län.
[Morander, R. ms: Vegetationsinvandringen på de nybildade Hjälmaröarna. Opublicerad akademisk avhandling 1930. Växtbiologiska institutionen, Uppsala. Det mesta härur publicerat i Morander 1986. Uppgiften om att delar av undersökningen skulle ha publicerats i Uppsala Univ. Årsskrift 1948 är fel enl. Morander i brev 1977-03-04. – Ej genomgången eller citerad.]
Morander, R. ms 1980: Kärlväxtlokaler i Närke. Nio maskinskrivna sidor med uppgifter från inventeringar 1927–1948. ÖLBS samling, OREB.
Mörner, A. ms 1762: Oeconomisk Beskrifning öfwer Nerike. Kungliga Biblioteket, Stockholm M 72. Här har begagnats en avskrift i LBA förmedlad av Alf Pettersson, Laxå.

Nilsson, K. G. ms 1961–2006: Outgivna sammanställningar om floran i främst Glanshammar, Rinkaby, Viby och Lerbäck. Citeras under gemensam titel och omfattar nedanstående rapporter och meddelande samt en stor mängd artlistor, brev m.m. Original eller kopior i ÖLBS samling, OREB:
ms 1963 Kärlväxter... vid Slyte i Lillkyrka socken och på Björkön i St. Mellösa socken... 1963.
ms 1985 Kallmossen. Brev till Länsstyr. i Örebro län 1985-09-06.
ms 1986 Floran i Rinkaby och Glanshammars socknar i Närke. Manus till K. G. Nilsson 1986, delvis mer omfattande än den tryckta delen.
ms 1987 Brev till Länsstyr. i Örebro län 1987-09-19.
ms 1989 Floran inom fastigheten Brobytorp 1:5, Viby socken.
ms 1991 Rättelser till Kärlväxter i Viby socken (Nilsson 1978).
ms 1991–2008 Bidrag till Närkes flora. I–XI.
ms 1994 Floran i dalgången söder om byn Viken i Lerbäcks socken.
ms 1995 Inventering... vid Geråsens gård i Viby socken 1977–1995.
ms 1996 Lerbäcksmossen, en värdefull våtmark i Syd-Närke.
ms 2003 Nytt om floran i Hallsbergs socken och Inventering av kärlväxter och svampar vid Kattgullsberget i Snavlunda socken, Askersunds kommun, med tillägg 2004.
ms 2004 Mätning av träd... i Viby socken 1975–1976.
ms 2005 Naturen i domänservatet Runsala ravin. Inventering av kärlväxter och svampar, samt några iakttagelser.
ms 2006 Inventering av kärlväxtfloran i Solberga äng, Lerbäcks socken, Askersunds kommun.
Olsson, G. ms 1925–1938: Folkminnen, folkmål och etnologiska undersökningar i Hammar, Hardemo, Kumla, Viby och Lerbäck m. fl. socknar i Närke. ÖBFA 486, 601, 615, ÖLM PS 100 I-II.

Peterson, E. V. ms 1955: Bidrag till Svennevad sockens historia. Svennevads hembygdsförenings samling, Pålsboda bibliotek.
Petterson, B. ms 1992: "Högmofallet, Rundåsen, Rom", tre namn, ett reservatobjekt. Skrivelse till Länsstyr. m. fl. instanser. Länsstyr. i Örebro län.
Pettersson, T. ms 1995–1997: Strandnära sjösänkningsskogar vid Hjälmaren. Skogsvårdsstyr. i Västmanlands, Södermanlands och Örebro län.

Rietz, E. ms 1860: Allmoge-målet i Nerike. Några anteckningar och språkliga jemnförelser under en resa i Nerike år 1860. ÖLM PS 189.
Ryberg, M. ms 1971: Synpunkter på den framtida skötseln av Garphyttans nationalpark och dess värde som naturvårdsobjekt. Yttrande till Statens naturvårdsverk och Domänverket. Tryckt i Gustafsson, A. m. fl. 1972...
Räkenskapsbok för hushållet 1793–1859, Frötuna, Götlunda socken. ÖLM GF 49.

Sahlin, C. ms 1908–1917: Anteckningar om naturalster, Laxå herrgård och Rockebokärret. LBA.
Sahlstedt, S. ms 1807: Anteckningar öfver Lerbecks sockn. UUB S 124. Avskrift i Saxonarkivet, Örebro bibliotek.
Sahlstedt, S. ms 1825: Försök till Beskrifning öfver Lerbäcks Socken uti Nerike. ÖLM PS 255.
[Samzelius, A.] A. S. H. ms 1758: Se Samzelius 1758.
[Samzelius, A.] A. S. H. ms [1767]: Snaflunda pastorat i Nerike. Uppsala universitetsbibliotek, Fantska samlingen. Dateringen är gjord 1976 av landsantikvarie Olle Lindqvist.
Sandahl, R. ms [1950-talet]: Det övernaturligas kapitel. Svennevads hembygdsför. samling, Pålsboda bibliotek.
Sandberg, L. ms 1972: Sparganium erectum L. 1753 (S. ramosum Huds. 1778) i Sverige. Växtbiologiska inst., Uppsala univ.
Saxon, J. L. ms 1914: Folkminnesuppteckningar från Gällersta och övriga länet. ÖLM PS 188 Ab a.
Sernander, R. ms 1933: Brev till A. K. Eckerbom. ÖLM PS 135.
Sjögren, E. ms 1959: Preliminär redogörelse för mossvegetationen inom Södra Hammaren, Närke. Undersökning utförd på uppdrag av Kungl. Vet.-akademiens Naturskyddskommitté. Växtbiologiska inst., Uppsala univ.
Sjögren, E. ms 1984: [Förteckning över mossor funna i Arbogatrakten
1984]. A. Förteckning över områdens arter. B. Artförteckning. ÖLBS samling, OREB.
Sjökvist, K-Y. ms 1972: Kopparbergs äng [Munkeruds äng]. ÖBLS samling, OREB.
Stalin, A. ms 1913–1916: Anteckningar vid botaniska exkursioner. Gåva till C. Sahlins Tivedensamling. LBA.
Starbäck, U. ms 1963–1964: Familjen Ophioglossaceae i Närke. Opublicerad trebetygsuppsats jämte tillägg för planerad artikel i SBT. Inst. för systematisk botanik, Uppsala universitet.
Stenberg, S. ms 1956: Herrfallsäng, T 22, besiktningsprotokoll. Statens naturvårdsnämnd.
Stenberg, S. ms 1967: Ekebacken, T 87, besiktningsprotokoll. Statens naturvårdsnämnd.
Steyern, Eugen von ms 1901: Rara växter i Laxåtrakten. LBA.
Store, K. ms 1999: Norra Trolldalen – en översiktlig naturvärdesinventering. Länsstyr. i Örebro län.
Sundenius, C. S. ms 1672, se Sundenius 1672.
Sundkvist, K. ms 1984–1989: Kärlväxtlokaler i Närke. ÖLBS samling, OREB.
Swidén, D. W. ms 1946. Lokaluppgifter om backsippa m.m. i brev till Anton Jansson 1946-05-01. ÖLBS samling, OREB.

Thorén, K. ms [1930]: Åkerbruk II. Sådd och sättning. Svar på frågelista nr. 27. Mellösa socken. Nordiska Museet E. U. 3328.
Thunmark, S. ms 1921: Lycopodium inundatum-fynd i Nerike. OREB.
Thunmark, S. ms 1922: Selaginella spinulosa. OREB.
Tidström, A. ms 1756: Resa genom södra Sverige. UUB S 32. Avskrivet för Närkes flora 1992 av Sven Kilander.

Wahlenberg, G. ms 1821: Resor i Sverige 1810–1825. 1. Dagbok under en Resa genom Vestmanland, Nerike,
Vestergöthland, Småland och på Öland. 1821. Uppsala universitetsbibliotek S 40 a.
Waldén, H. W. ms 1984: Preliminär rapport om inventering av den lägre markfaunan i några rikkärr i Örebro län. Länsstyr. i Örebro län.
Wikander, C. ms 1772: Beskrifning öfver Mosiö och Täby Soknar i Neriket. UUB S 124.

Mångfaldigade skrifter

Här redovisas även stencilerade m.fl. skrifter utan ISSN eller ISBN-märkning utgivna av institutioner och föreningar m.fl.

A. K. L. 1932: Humle. – Allmän Svensk Trädgårdstidning 4: 107.
Acerbi, G. Resa i Sverige 1798–1799. Stockholm 1958.
Adamson, R. 1973: Svenskt agrarsamhälle under 1200 år. – Historisk Tidskrift 93.
Adlerz, E. 1883: Studier öfver bladmossorna i jemtländska fjälltrakterna 1882. – BN 1883: 1-8, 35-43.
Adlerz, E. 1886: Bryaceae. I: Krok & Almquist – Svensk flora för skolor II: 9–45.
Adlerz, E. 1891: Några jämtländska mossor. – BN 1891: 89.
Adlerz, E. 1901: Några nya Hieracium-former och Hieracium-lokaler. – BN 1901: 131–154.
Adlerz, E. 1903a: Potentilla thuringiaca Bernh. *Goldbachii (Rupr.) funnen uti Närke. – BN 1903: 45–47.
Adlerz, E. 1903b: Anteckningar till Hieraciumfloran i Närke. – BN 1903: 145–192, 201–217.
Adlerz, E. 1907: Bladmossflora för Sveriges lågland med särskilt avseende på arternas utbredning inom Närke. Örebro.
Adlerz, E 1908: Några ord till svar på lektor H. W. Arnells anmärkningar mot min "Bladmossflora". – SBT 2: 65–66.
Adlerz, E. 1912: Om växtinsamlingens betydelse för ungdomen vid de allmänna läroverken. – SBT 6: 466–477.
Adlerz, E. 1913: Skydd åt Medicago minima vid Borgholm. – BN 1913: 130.
Adlerz, E. 1918: Rubus. I: Lindman, C. A. M. – Svensk fanerogamflora. Stockholm.
Adlerz, E. & Gustafsson, C. E. 1926: Rubus. I: Lindman, C. A. M. – Svensk fanerogamflora. 2 uppl. Stockholm.
Adolfsson, A. 1977: Dagbok från en liten gård i Närke. Anteckningar under tre mansåldrar. Borås.
Agardh, C. A. 1811–1812: Dispositio Algarum Sveciae... II–V. Lund.
Agardh, C. A. 1853: Notis om Calothrix Wrangelii. – BN 1853: 145–147.
Agrell, H. 1979: The Quaternary of Sweden. – SGU C 770.
Ahlén, I. & Tjernberg, M. (red.) 1996: Rödlistade ryggradsdjur i Sverige – Artfakta. ArtDatabanken, SLU. Uppsala.
Ahlén, K. 1889: Katalog öfver Örebro högre allmänna läroverks bibliotek. Örebro.
Ahlm, E. m.fl. [1991]: Brickebacken–Gällersta. Historia och historier. [Örebro].
Ahti, T. m.fl. 1968: Vegetation zones and their sections in nortwestern Europe. – Ann. Bot. Fenn. 5: 169–204.
Aken, F. J. von 1796: Anmärkningar om Nerikes hushållning. – Ny Samling af Rön och Försök m.m.: 509–528.
Aken, F. M. von 1747: Hus- och Land-apotheque... Andra gången upstäld... Skara.
Albertson, N. 1942: Selaginella selaginoides (L.) Link. i södra och mellersta Sverige. – SBT 36: 86–94.
Albertson, N. 1946: Österplana hed. – APhS XX.
Alm, C. G. 1922: Våra stora träd och deras bevarande åt eftervärlden. – Lustgården 3: 116–132.
Alm, G. 1917: Undersökningar rörande Hjälmarens naturförhållanden och fiske. – Medd. från Kungl. Lantbruksstyrelsen 204.
Alm, G. 1919: Fiskeribiologiska undersökningar i sjöarna Toften, Testen och Teen (Nerike). – Medd. från Kungl. Lantbruksstyrelsen 218.
Almborn, O. 1983: Flugtrumpet, Sarracenia purpurea, naturaliserad i Sverige. – SBT 77: 209–216.
Almborn, O 1985: Carl Adolph Agardh – några minnesord. – SBT 79: 401–408.
Almquist. C. J. L. 1858: [Samlingen] Törnrosens bok.] Stockholm.
Almquist, E. 1929: Upplands vegetation och flora. – APhS I.
Almquist, E. 1957: Järnvägsfloristiska notiser. Ett apropos till järnvägsjubileet. – SBT 51: 223–263.
Almquist, E. 1964: Är misteln inhemsk i Sverige. – SBT 58: 320–336.
Almquist, E 1965: Flora Upsaliensis. Uppsalatraktens växter. Förteckning över fanerogamer och kärlkryptogamer. Utarbetad... på uppdrag av Svenska Växtgeograf. Sällskapet. Stockholm.
Almquist, E. & Florin, R. 1932: Förteckning å svenska nationalparker samt å fridlysta naturminnesmärken. – Kungl. Vet.-Akad. Avhandll. i Naturskyddsärenden 21.
Almquist, S. 1910: Skandinaviska former af Rosa glauca Vill. i Naturhistoriska Riksmuseum, Stockholm. – AfB 10: 3.
Almquist, S. 1912: Skandinaviska former af Rosa Afzeliana Fr. sectio virens och virentiformis. – AfB 11: 11.
Alström, E. 1972: Sköllersta kyrka, en 1700-talspräst berättar. – FBoB 27: 109–122.
Althin, T. (red.) 1941: Studera och probera. En hyllningsskrift till Carl Sahlin på hans åttioårsdag... Stockholm.
Anckarswärd, A. 1839: Odling af Foder-Rofvor, efter Engelska sättet verkställd på Säteriet Bystad år 1838. – Kungl. Sv. Landtbruks- Akad. Handl. 1838: 130–136.
Anderberg, A. 1992: Smal vattenpest, Elodea nuttallii, en ny vattenväxt i den svenska floran. – SBT 86: 43–45.
Andersson, B-E. & Edberg, L. 1974: Inventering av rullstenåsar inom Örebro kommun, Kumla kommmun samt inom övriga delar av de geologiska kartbladen Örebro SV, NV, SO, NO. – Länsstyr. i Örebro län.
Andersson, Berta 1975: Vegetationsundersökningar i norra Vättern 1971–1973. – Naturvårdsverkets Limnologiska Undersökning Rapport 81.
Andersson, Birger. 1975: Djurgårdens gamla ekar. – SLU, Skogshögskolan, avdelning för landskapsvård, rapport 1.
Andersson, C. 1966: Mälsa på farfars tid. Minnesanteckningar... Kumla.
Andersson, C. G. 1935a: C. G. skildrar sin resa till kvarnarna i örebrotrakten. – Svensk Kvarntidning aug. 1935: 6, 8–9.
Andersson, C. G. 1935b: Med C. G. på kvarnbesök i Örebro södra. – Svensk Kvarntidning, okt. 1935: 13–16, nov. 1935: 12–13.
Andersson, E. J. 1922: Några andra åldriga tempel. I: Aspling, E. m.fl.: – Närke. Hembygdsbok... : 283–298.
Andersson, G. 1893: Studier öfver svenska växtarters utbredning och invandringsvägar. I. Alnus glutinosa (L.) J. Gaertn. och Alnus incana (L.) Willd. – BN 1893: 217–239.
Andersson, G. 1905: I Sverige under senaste tid företagna åtgärder till naturens skydd. – Ymer 1905: 225–264.
Andersson, G. 1906: Die Entwicklungsgeschichte der Skandinavischen Flora. I: Résultats scientifiques du Congrés international de Botanique, Vienne 1905. Jena.
Andersson, H. 1961: Västermopojken som blev en av de aderton. – Arboga Tidning 1961-08-18, 08-21, 08-23.
Andersson, H-O. 1990: Notiser kring Karlslund. – Karlslund förr & nu 3: 8–9.
Andersson, H-O. 1991: Notiser kring Karlslund. – Karlslund förr & nu 4: 13-16.
Andersson, H-O. 1992: Notiser kring Karlslund. – Karlslund förr & nu 5: 6–8.
Andersson, H-O. 1994: Notiser kring Karlslund. – Karlslund förr & nu 7: 7–9.
Andersson, H-O. & Hansson, T. 1988: Beskrivning till naturstig i Karlslunds Naturpark. Örebro kommun.
Andersson, J. G. 1933: Kineser och pingviner. En naturfuskares minnen från jordens fyra hörn. Stockholm.
Andersson, J. G. & Jonson, K. (red.) 1934: Saxons bok på 75-årsdagen. Stockholm.
Andersson, J. G. 1956: Mitt liv och min tro. Stockholm.
Andersson, J. G. & Post, L. von 1909: Exkursionen till västra Nerike och till Loka-dalen... – GFF 31: 404–411.
Andersson, M. 2004a: Botanikdagar i Örebro län 2004. – T-Veronikan 9 (3): 5–10.
Andersson, M. 2004b: Inrapporterade intressanta fynd i Örebro län. – T-Veronikan 9 (3): 14–20.
Andersson, M. 2009: Tema violer den 20 maj 2008. – T-Veronikan 14 (1): 15.
Andersson, N. J. 1849a: Skandinaviens växter beskrifne och analytiskt afbildade. Första häftet. Skandinaviens Cyperaceer... vildt växande Half-gräs beskrifne och afbildade. Stockholm.
Andersson, N. J. 1849b: Biographie [C. J. Hartman]. – BN 1849: 148–152.
Andersson, N. J. 1867: Apercu de la Vègétation et des Plantes cultivées de la Suéde. Stockholm.
Andersson, R. 1999: Markakärret – kulturhistoria, vegetationstyper och inventering av kärlväxter. – Örebro Univ. Teknik & Naturvetenskap. Biologi C, 10 p.
Andersson, U-B. 2004: Botanikdagarna i Örebro län 2004. – SBT 98 (5): 263–267.
Angel, R. & Råberg, A. 1983: Större vassförekomster i Västmanlands län. – Länsst. i Västmanlands län 1983: 3.
Angerstein, J. F:son 1789: Om spanska kyrfwilens anwändande till föda för mjölk-kor m.m. – Hushållnings-Journal feb. 1789: 309–311.
Anjou, S. 1935: Fornborgarnas betydelse ur etnografisk synpunkt. En diskussionsfråga. – Rig 18: 1–12.
Anjou, V. 1932: Beskrivning över förslag till parkanläggning i Örebro. – Allm. Sv. Trädgårdstidning 4: 331–333.
Anonym [1749]: Vintervisit 1749. En fyradagars resa i Örebro län. Utg. och kommenterad av Bertil Waldén. – FBoB 10: 24–51.
Anonym 1737: Noter till Saxons utgåva av Sahlin 1737 Den urgamle staden och dess invånare. I: Garpe, A. & Bergström, C. O. (utg.) – Bron som blev bredare. Nya glimtar från staden där vägarna möts: 73–76. Örebro 1979.
Anonym 1820: Odling av Alsike-klöfver i stort. – Kungl. Sv. Landtbruks-Acad. Annaler 1819, sednare häfte: 222– 224.
Anonym 1891: Katalog till Svenska Mosskulturföreningens utställning vid sjuttonde allmänna svenska landtbruksmötet i Göteborg år 1891. – Bilaga till Sv. Mosskulturför. Tidskrift 1891: 4.
Anonym 1895: Abraham Samzelius. Nerikesflorans fader. Några anteckningar för denna tidning af en gammal örtsamlare. – NA 1895-10-29.
Anonym 1897: Limnanthemum nymphaeoides i Sverige. – BN 1897: 155.
Anonym 1911: Kortfattad redogörelse för Skyllbergs bruks Aktiebolags skogar och deras skötsel. – Skogvaktaren 21: 353–358.
Anonym 1925: Örebro läns naturskyddsförening konstituerad vid sammanträde i Örebro den 2 dec. 1924. – Sveriges Natur Årsskrift 16: 145–147.
Anonym 1932a: Vad Örebro Kanotförenings fotografier och långfärdsskildringar avspegla... – Med paddel och segel... Örebro Kanotför. Jubileumsskrift 1907–1932: 42–53. Örebro.
Anonym 1932b: Krontallen i Hidinge kullblåst. – NA 1932-02-05.
Anonym 1932c: Sickelsjö under den behmska tiden. – NA 1932-09-13.
Anonym 1951: Några data rörande en karolinsk studentklass. – Örebro-Karolinaren 11: 5–20.
Anonym 1955: Sam Lindskog. – ÖLNÅ 1955: 159–161.
Anonym 1963a: Gunnar Alm. – Kungl. Skogs- och Lantbruksakad. Tidskrift 102: 177.
Anonym 1963b: Anton Jansson död. – NA 1963-07-12.
Anonym 1988: Närkes Ornitologiska Förening – 10 år. – Fåglar i Närke 11 (2): 9–13. Örebro.
Anonym 2005: Gräsexkursion. – T-Veronikan 10 (4): 16–17.
Anonym 2006: Halvgrässtudier i Lannaforskärret 1 juli 2006. – T-Veronikan 11 (3): 13.
Areschoug, J. E. 1869–1873: Carl Adolph Agardh. Professor, biskop. – Lefnadsteckningar öfver Kungl. Vet. Akad... ledamöter 1: 251–296. Stockholm.
Armas 1935: Abiturient gånge till Lasse-Majas ek... Seder och bruk vid Schola Carolina inför studentexamen. – NA 1935-03-29.
Armfelt-Hansell, Ö. 1969: Bärboken. Stockholm.
Arndt, E. M. 1807: Resa genom Sverige år 1804. 1–4. Karlstad.
Arnell, H. W. 1908: [Rec. av Adlerz Bladmossflora]. – SBT 2: 46–48.
Arnell, H. W. 1912a: Hippophaë rhamnoides och Thymus serpyllum. En växtgeografisk skiss. – SBT 6: 229–238.
Arnell, H. W. 1912b: M. B. Swederus. – SBT 6: 331–332.
Arnell, H. W. 1912c: Nils Conrad Kindberg. En minnesteckning. – BN 1912: 119.
Aronsson, M. m.fl. 1995: Rödlistade växter i Sverige 1995. ArtDatabanken, SLU. Uppsala.
Aronsson, M. (red.) 1999: Rödlistade kärlväxter i Sverige. Artfakta I-II. ArrtDatabanken, SLU. Uppsala.
Arpi, G. 1953: Vattenkraften och äldre tiders järnhantering. – Ymer 73: 24–37.
Arpi, G. (red.) 1959: Sveriges skogar under 100 år. En sammanfattande redogörelse över det svenska skogsbruket 1859–1959. Stockholm.
Arrhenius, J. 1848: Ett och annat om Nerike. – Tidskrift för Landtmanna- och Kommunalekonomien. Uppsala.
Arrhenius, J. 1866: Om Midsommarråg (Johannisroggen), hos oss sedan gammalt känd och begagnad under benämningarne tufråg, tofråg eller rotråg, samt dess användande till grönfoder och bete. – Kungl. Landtbruks-Akad. Tidskrift 1866: 86–96.
Arrhenius, O. 1942: Berberisbuskens utbredning i Mälarlandskapen. – Sv. Geografisk Årsbok 18: 447–454.
Arwidsson, I. 1926: Några fynd av hasselmus och iakttagelser över denna arts levnadssätt. – Fauna och Flora 21: 7–35.
Arwidsson, I. & Ohlson, C. V. 1911: Anteckningar om en samling redskap använda i fiskets tjänst inom Örebro län... Uppsala.
Arwidsson, T. 1928: Bemerkungen über die androgynie in der Carex dioeca-gruppe. – SBT 22: 106–114.
Arwidsson, T. 1930: Om några Betula-bestämningar. Uppsala.
Arwidsson, T. 1937: Elisabeth Ekman. – SBT 31 (2): 164–166.
Asklund, L. 1984: Floristiskt från västra Västmanland. – SBT 78: 153–163.
Asklund, L. 1990a: Floristiska notiser från Västmanland 3. – SBT 84: 279–288.
Asklund, L. 1990b: Norsk daggkåpa i Värmland. – Värmlandsfloran 5: 29–32.
Asklund, L. 2006: Guckusko (Cypripedium calceolus) i Örebro län 1. – T-Veronikan 11 (2): 5–11.
Aspling, E. m.fl. 1922: Närke. Hembygdsbok. Läsebok för skola och hem. Uppsala.
Asplund, E. 1925: Floran inom Garphytte nationalpark. – Kungl. Sv. Vet.-Akad. skrifter i Naturskyddsärenden 4.
Asplund, G. 1942: Kring minnet av Gustaf Neander. Minnesbok. Stockholm.
Astner, E. 1935: Den naturliga ängen i Sverige. – Globen. Meddelanden utg. av Generalstabens Litografiska Anstalt XIV: 81–85.
Attorps, G. 1953: Generaler och gemena. Stockholm.
Attorps, G. 1975: Nya vägar till gamla platser. Närke. – Sv. Turistför. Årsskrift 1975: 6–14.
Attorps, G. (sign. G. A.) 1951: Götlunda från forntid till nutid... – Svenska Dagbladet 1951-11-10.
Aulin, F. R. 1914: Anteckningar till Sveriges adventivflora. – SBT 8: 357–377.
Aulin, F. m.fl. 1940: Läroverksminnen. III. Från Stockholms, Strängnäs, Örebro o. a. lärda skolor. – Årsböcker i svensk undervisningshistoria 59. Lund.
Axelson, Å. 1970: Trystorps ekäng. Vägledning. Kommittén för Trystorps ekäng. 2 uppl. [Örebro.]

Backéus, I. 1971: Vegetationen och dess förändringar på Skagerhultsmossen i Närke. – Växtbiologiska inst., Uppsala Univ.
Backéus, I. 1972: Bog vegetation re-mapped after sixty years. Studies on Skagershultamossen, central Sweden. – Oikos 23: 384–393. Copenhagen.
Backéus, I. 1980a: Vegetation changes after Fertilization on Drained Peatlands in Central Sweden. – APhS 68: 17–30.
Backéus, I. 1980b: Blandmyr på kartbladen Örebro NV och NO. – GFF 100: 407–408.
Backéus, I. 1984: Myrar i Örebro län. – SBT 78: 21–44.
Backéus, I. 1987: Myten om tuvan som blev en hölja. – Fauna och Flora 82: 114–122.
Backéus, I. m.fl. 1978: Skyddsvärda myrar i Örebro län. – Medd. från Växtbiologiska inst., Uppsala univ. 1978: 5.
Backman, A. L. 1941: Najas marina in Finnland während der Postglacialzeit. – Acta Bot. Fennica 30.
Bagge, J. F. 1785: Beskrifning om upstaden Örebro. Stockholm. [Facsimileupplaga 1972 med förord av C. O. Bergström.]
Barchaeus, A. G. 1772–1778: Utdrag utur profeszoren Anders Gustaf Barchaei Antekningar i landthushållningen, under resor... 1772 till och med 1778, 1–2. Upsala 1828–1829.
Barchaeus, A. G. [1772]: Berättelser angående landthushållningen. – A. G. Barchei resa genom Västmanlands län 1772. Utg. av Sven T. Kjellberg. – Västmanlands Fornminnesför. Västerås 1923.
Barchaeus, A. G. [1775]: Resa genom Västmanland 1775. Anteckningar, utgivna av Gösta Berg. – Västmanlands Fornminnesför. Årsskrift 1936. Västerås.
Barrow, J. 1834: Excursions in the north of Europe, through parts of Russia, Finland, Sweden, Denmark and Norway in the years 1830 & 1833. London.
Barthelson, G. 1983: Från min barndoms gata. – FBoB 37: 73–.
[Befallningshafvanden] Kongl. Majts Befallningshafvandes i Örebro län till Kongl. Maj:t afgifne Fem-års berätttelse. Bidrag till Sveriges officiella statistik 1822–1905. Stockholm 1823–1909.
[Behm, H.] 1897: Några annotationer rörande Sickelsjö gods. Stockholm.
Behre, G. 1969: N. G. Djurklous arkiv i Örebro. – Rig 52: 18–27.
Behre, G. 1971: Biblioteksarkiv i Örebro län. – Samfundet Örebro Stads- och Länsbiblioteks Vänner 37 (1970–1971): 7–59. Örebro.
Behre, G. 1973: Abraham Samzelius – en kulturpersonlighet i 1700-talets Närke. –Samfundet Örebro Stads- och Länsbiblioteks Vänner 38: 61–98. Örebro.
Bengtson, P. 1971: Kvarntorpsområdets hydrogeologi. En översikt. – SGU C 667.
Bengtsson, A-M. 1974: Översiktlig naturinventering av Laxå kommun (norra delen). – Länsstyr. i Örebro län.
Bengtsson, F. G. 1947: För nöjes skull. Stockholm.
Berg, G. 1934: Potatisen och rovan. Ur den vegetabila allmogekostens historia i Sverige. I: Andersson, J. G. & Jonson, K. (red.) – Saxons bok på 75-årsdagen 1934: 101–107. Stockholm.
Berg, G. 1956: Ängsvaktare. – Saga och Sed 1954: 34–51.
Berg, G. 1958: Otto Edward Broddesson. – Örebro-Karolinaren 18: 21–22.
Berg, G. & Svensson, S. 1934: Svensk bondekultur. Stockholm.
Bergdahl, A. 1933: Strövtåg kring Hallsberg. Örebro.
Bergdahl, A. 1936: En ås på Närkesslätten. – ÖLNÅ 1936: 25–43.
Bergdahl, A. 1937: Två blåtrylokaler i Närke. – SBT 31: 122–125.
Bergdahl, A. 1943a: Från naturlandskapet kring Tisaren. – ÖLNÅ 1943: 80–96.
Bergdahl, A. 1943b: Diabasgångar och gångdalar i trakten av Tisaren. – GFF 65: 211–216.
Bergdahl, A. 1944: Två åsgropar. Studier i ett grustag. – Sv. Geografisk Årsbok 20: 94–107.
Lund.
Bergdahl, A 1953: Israndbildningar i östra Syd- och Mellansverige med särskild hänsyn till åsarna. – Medd. Lunds univ. Geografiska inst. Avhandlingar XXIII.
Bergdahl, A. 1961: Det glaciala landskapet. I: Samzelius, J. L:son (utg.) – Kumlabygden... I. Berg jord och skogar: 199–326. Kumla.
Berggren, G. 1956: Växtmaterial från träskboplatsen i Dagsmosse. – SBT 50: 97–111.
Berggren, G. 1983: Fröskillnader mellan grusbräcka, hällebräcka och klippbräcka. – SBT 77: 193–194.
Bergius, B. 1769: Tal om Svenska Ängs-skötseln, och dess främjande. Stockholm.
Berglund, B. E. 1985: Neolitiska expansioner och regressioner i Ystadsområdet. I: Regnell, G. (red.) – Kulturlandskapet – dess framväxt och förändring. Symposium sept. 1984. Växtekologiska inst., Lunds univ. 1985: 41–48.
Berglund, T. 2000: Lavfloran på Ekåsen, Hackvad socken. – Länsstyr. i Örebro län 2000: 24.
Bergman, H. 1920: Dansen på Frötjärn. Stockholm.
Bergman, H. 1930: Örebrobekanta och bekanta Örebroare. – Sv. Turistför. Årsbok 1930: 108–133.
Bergman, H. 1931: Försök till försvar för villa. – Risebergaboken: 183–189. Stockholm.
Bergmark, M. 1963: Tistron och tränjon. Stockholm.
Bergquist, G. 1969: Linnéforskaren Ewald Ährling. – Hembygdsför. Arboga Minne Årsbok 1968: 37–51. Arboga.
Bergstedt, J. E. 1956: Växtodlingen i Kräcklinge socken, Örebro län. – ÖLHÅ 1956: 5–19. Örebro.
Bergsten, E. [1848]: Ur Hardemo sockens historia. En beskrivning av lantmästare E. Bergsten från år 1848. Utg. av Pehr Johnsson. Örebro 1927.
Bergsten, K. E. 1943: Isälvsfält kring norra Vättern. Fysisk-geografiska studier. – Medd. från Lunds univ. Geografiska inst., Avhandlingar VII.
Bergström, A. 1784: Berättelse om Herr Bruks-Patron Olof Bureus inom 4 år gjorde Upodlingar vid Skyllbergs Landtegendom i Nerike. – HushållningsJournal jan. 1784: 221–224.
Bergström, G. 1895: Arboga krönika. Efter samtida källor 2. Örebro.
Bergström, R. 1960: Postglacial skogsutveckling i Närke. – GFF 81(1959): 588–602.
Berndes, P. B. 1819: Opartiske Tankar om behofvet af Insjön Hjelmarens sänkning. – Kongl. Sv. Landtbruks-Acad. Annaler 1819, Förra häftet: 126–155.
Bernhardt, G. 1814: Hardemo i 1800-talets början 1–2. – NA 1925-06-15, 06-17.
Bernhardt, G. 1818: Beskrifning öfwer Hardemo socken uti Nerike. Strengnäs.
Bertilsson, A. m.fl. 2002: Västergötlands flora. Lund.
Birger, S. 1905: De 1882–1886 nybildade Hjälmaröarnas vegetation. – AfB 5:1.
Birger, S. 1906: Die Vegetation einiger 1882–1886 enstandenen Schwedischen Inseln. – Botanische Jahrbücher... hrsg. von A. Engler 38. Leipzig.
Birger, S. 1910: Om förekomsten i Sverige af Elodea canadensis L. C. Rich. och Matricaria discoidea DC. – AfB 9: 7.
Birger, S. 1912: Växtvärld. Södermanland och Närke. – Sv. Turistför. resehandböcker..
Birger, S. 1919: Henrik Viktor Rosendahl. – SBT 13: 228–236.
Birger, S. 1923: Växtvärld. Närke. – Västmanland och Närke. Sv. Turistför. resehandböcker.
Bjurulf, P. & Thorell, M. 2005: Kan växtplatsen användas för att skilja på moss- och sumpnycklar? – SBT 99: 109–123.
Björklund, B m.fl. 1979: Försök med arter, sorter och blandningar på vägslänter 1974–78. – Weibulls Grästips 22: 3–15. Landskrona.
Björkman, L. 1987a: Översiktlig sjöinventering i Örebro län. 1. Södra länsdelen. – Länsstyr. i Örebro län 1987: 9.
Björkman, L. 1987b: Översiktlig sjöinventering i Örebro län. 2. Mellersta länsdelen. – Länsstyr. i Örebro län 1987:10.
Bjørndalen, J. E. 1980: Kalktallskogar i Skandinavien – ett förslag till klassificering. – SBT 74: 103–122.
Bjørndalen, J. E. 1986: Kalktallskogar som naturvårdsobjekt i Sverige. – SNV Rapport 3070.
Björnsson, S. 1946: Drag ur den svenska ekskogens historia. – Eken, utgiven av Sällskapet för ekodlingens främjande: 36–39. Stockholm.
Björnänger, O. 1983: Bota – lindra – trösta : hälso- och sjukvården i och kring innersta Mälardalen under fyrahundra år. – Sjukvårdsförvaltningen i Köping. Köping.
Blindow, I. 1994: Sällsynta och hotade kransalger i Sverige. – SBT 88: 65–73.
Blohm, B. R. & Färg, U. 1953a: Tivedsskogar. I: Bosaeus, E. – Munksjö bruks minnen... : 386–418. Jönköping & Uppsala.
Blohm, B. R. & Färg, U. 1953b: Skogsmän berätta om folk och bygd vid Aspa bruk. Uppsala.
Blom, C. T. 1965: Tjugo år på Vinön. Vinöminnen och vinöuppteckningar 1922–1941. Åsbro.
Blomberg, A. 1902: Geologisk beskrifning öfver Nerike och Karlskoga bergslag samt Fellingsbro härad. – SGU Ca 2.
Blomberg, C. A. 1872: Om hybridbildning hos de fanerogama växterna. Stockholm.
Blomberg, J. 1925: Ladugårdsskogen. En naturpark och trädgårdsstad utanför Örebro efter stora mått. – NA julnummer 1925.
Blomberg, O. G. 1865a: Några ord om Hjelmardalens vegetation. – BN 1865: 161–165.
Blomberg, O. G. 1865b: En svensk rikblommande växt. – BN 1865: 187.
Blomberg, O. G. 1871a: Rikblommande vext. – BN 1871: 136.
Blomberg, O. G. 1871b: Litteratur-Översigt. – BN 1871: 127–129.
Blomberg, O. G. 1872: Smärre notiser. – BN 1872: 192.
Blomberg, O. G. & Forssell, K. B. J. 1880: Lafvarne. Points-Förteckning öfver Skandinaviens Växter. 4. Characéer, Alger och Lafvar. – Enumerantur Plantae Scandinaviae. Lund.
Blomgren, N. 1926: Scirpoideae och Rhynchosporoideae. I: Holmberg, O. R. – Skandinaviens flora 2. Stockholm.
Blomkvist, T. G. 1948: Lärareoriginal vid Karolinska. – NA 1948-05-25.
Blomquist, G. 1883: Handbok för resande i Örebro... Örebro.
Blomqvist, S. G. & Rosenberg, E. 1921: Om fågellivet vid Närikes slättsjöar. – Fauna och Flora 16: 1–21, 49–72.
Blomqvist, S. G:son 1908: En egendomlig form af Pulmonaria officinalis L. – SBT 2: 65.
Bohlin, A. 2011: Högbergs flora. – SBT 105: 189–190.
Bohman, P. 2009: Inventering av liten havstulpanlav Thelotrema suecicum – Återinventering av Gropadalen och bedömning av naturreservat Viken som transplanteringslokal. –  Länsstyr. i Örebro län 2009: 4.
Bolin, P. 1922: En undersökning rörande de viktigaste ogräsarternas olika frekvens och relativa betydelse som ogräs inom Sverige. – Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Medd. 239.
Bondeson, W. 1941: Samla medicinalväxter. Utg. av Medicinalstyrelsens materielnämnd... Stockholm.
Borg, Å. 1958: Växtförädling i Örebro län – ett 70-årsjubileum. – Sv. Utsädesför. Tidskrift 1958: 203–219. Svalöv.
Borgegård, S-O. m.fl. 1987: Vegetationen på skär bildade vid Hjälmarsänkningen i hundraårigt perspektiv. – Hembygdsföreningen Arboga Minne Årsbok 1987: 42–57. Arboga.
Borgström, A. 1991: Gamla växthuset vid Carlslund. – Karlslund förr & nu 4: 17–24.
Borgström, M. 1913: Askersmålets ljudlära. – Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv 11. Stockholm.
Bosaeus, E. 1953: Munksjö bruks minnen. Med bidrag av Bernh. R. Blohm m.fl. Jönköping & Uppsala.
Boström, K. (sign. Kalle) 1932: Stocksäter nu och fordomdags. – NA 1932-04-22.
Brahe, P. [1581]: Oeconomia eller Hushållsbok för ungt adelsfolk. Utg. med inledning, kommentarer och ordförklaringar av John Granlund och Gösta Holm. – Nordiska Museets Handl. 78. Stockholm 1971.
Brandelius-Almqvist, T. 1931: "Den siste götens" hem. Prosten Gustaf Wilhelm Gumaelius i Viby och Örebro. I: Lönnroth, C. & Zetterstedt, W. – Från gamla prästhem i Södermanland och Närke: 211–240. Lund.
Brevner, E. 1942: Sydöstra Närkes sjönamn. Sjönamnen i Askers, Sköllersta och Kumla härader. – Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akad. för folklivsforskning 9. Uppsala.
Bringéus, N. A. 1963: Brännodling. En historisketnologisk undersökning. – Skrifter från Folklivsarkivet i Lund utg. genom Sällskapet Folkkultur 6.
Bringéus, N-A. 1971: Daniel Harbe 1902–1971. – FBoB 26: 186–189.
Brink, S. 1983: Ortnamnen och kulturlandskapet... – Ortnamn och samhälle 8. Uppsala univ.
Broberg, B. & Hasselmo, M. 1981: Under ett kvarter i Örebro. En arkeologisk undersökning i kvarteret Bromsgården sommaren 1978. – FBoB 35: 7–.
Broberg, R. 1961: Ett nyupptäckt svar från Värmland på Wilhelm Mannhardts frågelista. – Arv 17: 99–139.
Broberg, R. 1967: Invandring från Finland till Mellersta Skandinavien före 1700. – Svenska Landsmål 90: 59 f.
Broddeson, E. 1912: Om de skandinaviska formerna af Scirpus caespitosus. – BN 1912: 81–94.
Broddeson, E. 1927: Några ord om Örebro läns Naturskyddsförenings tillkomst och verksamhet. Örebro läns Naturskyddsförening. Matrikel. Örebro.
Broddeson, E. 1930a: Idegranen. – ÖLNÅ 1930: 79–114.
Broddeson, E. 1930b: Fårtallen. – ÖLNÅ 1930: 120–121.
Broddeson, E. 1930c: Sveriges största lind. – ÖLNÅ 1930: 122–123.
Broddeson, E. 1930d: Hälshytte brud. – ÖLNÅ 1930: 124.
Broddeson, E. 1930e: Örebro läns Naturskyddsförenings sommarutflykt 1927. – ÖLNÅ 1930: 125–129.
Broddeson, E. 1932a: "Stora byn". – ÖLNÅ 1932: 95–97.
Broddeson, E. 1932b: Ett stort hagtornsträd. – ÖLNÅ 1932: 98–99.
Broddeson, E. 1932c: Växtvärld. I: Örebro län. En handbok. Utg.av Örebro läns
Turisttrafikförening och Örebro läns Hembygdsförbund: 13–14. Örebro.
Broddeson, E. 1933: Översikt av Nerikes geologi och något om landskapsfloran. Radioföredrag av läroverksadjunkt E. Broddeson i nerikesveckans program. – NA 1933-06-27.
Broddeson, E. 1935: Naturskyddet i Örebro län. – Årsbok för Hembygdsvård 1935: 96–111.
Broddeson, E. 1948: Naturskyddet i Örebro län. I: Heij-Hällvik, O. (red.) – Svenska län. Örebro läns förvaltning och bebyggelse. II. Närke: 33–50. Örebro.
Brohult, S. 1982: Theodor Svedberg. Minnesteckning. – Levnadsteckningar över Kungl. Vet. Akad. ledamöter 184.
Bromelius, O. 1687: Lupulogia eller en liten traktat... med humlegårdar... then skiöta... skal. Stockholm. [Nya upplagor 1694, 1740].
Broocman, R. 1736: En Fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok... 1. Norkiöping.
Browallius, I. 1949: Karusellen. Stockholm.
Brunius, J 1980: Bondebygd i förändring. Bebyggelse och befolkning i västra Närke ca 1300–1600. – Bibliotheca Historica Lundensis XLV.
Brunius, J. 1984: Sköllerstabygden från medeltiden till omkring 1600. I: Schotte-Lindsten, A-S. & Werner, M. – Sköllerstabygden. Tre Närkessocknar, Sköllersta, Svennevad, Bo. 2: 18–48. Hallsberg.
Brusewitz, G. 1971: Tre linneaners Fauna svecica. Ett exemplar som tillhört Erik Rydbeck, Samuel Ödman och C. E. von Meijerhelm. – Sv. Linnésällskapets Årsbok 1968–1969: 3–24.
Bågenholm, G. 1913: Ny lokal för Scirpus radicans Schkuhr. – SBT 7: 377–378.
Bäck, L. [2001]: Vassfabriken i Hidingsta. – Lokalhistorisk läsning för Örebro län. [6]. Örebro.
Bäckgren, K. 1911: Gamla anteckningar om djur och växter i Lerbäcks socken i Nerike. – Fauna och Flora 6: 116–124.
Bäckgren, K. 1926: Gamla stugor och gammalt folk i Tivedenbygden. – Tidskrift utg. av Norra Vätterbygdens Hembygdsför. 2: 54–74. Askersund.
Bäckgren, K. 1936: Bårgranar i Tiveden. – ÖLNÅ 1936: 102–105.
Bäckgren, K. 1940: Bergsklyftor eller gömmor i Tiveden. – ÖLNÅ 1940: 116–126.
Bäckgren, K. 1944: Gammal folktro i Tiveden. I: Rönnow, S. (red.) – Finnerödja. En socken i Västergötland: 317–344. Stockholm.
Bäckgren, K. 1949a: Resa genom Västergötland sommaren 1835. – Julhälsningar till församlingarna i Skara stift 1949: 32–45.
Bäckgren, K. 1949b: Joel Haugard. Södermanland-Nerikes Nation. Maj-hälsning till landsmännen...22: 24–26. Uppsala.
Bäckgren, K. 1949c: Joel Haugard. Redaktör och författare. – Till hembygden 46: 124–139.
Bäcklin, E. 1924: "Sveriges grövsta en"... – Skogen 11: 67.
Böök, F. 1945: Verner von Heidenstam. Förra delen. Stockholm.
Böök, F. 1946: Verner von Heidenstam. Senare delen. Stockholm.

Cajander, A. 1935: Über die fennoskandischen Formen der Kollektivart Carex polygama Schkuhr. – Ann. Bot. Soc. Zool.-Bot. Fenn. Vanamo 5: 5.
Caldenius, C. 1944: "Den subarktiska transgressionsvågen". – GFF 66: 819–821.
Calissendorff, K. 1979: Känn Ditt Land. 2. Svenska ortnamn. Stockholm.
Callmé, A. 1887a: Om de nybildade Hjelmaröarnes vegetation. – Bih. till KVAH 12: III: 7.
Callmé, A. 1887b: Carex flava L. *Marssoni Auersw. – BN (40): 115–116.
Camenae Arosienses. Festskrift vid det svenska gymnasiets trehundraårsjubileum utg. av Högre allmänna läroverkets i Västerås kollegium. Västerås 1923.
Carlander, C. M. 1904: Apotekare Frans Joachim von Aken. – Svenska bibliotek och ex-libris. Anteckningar. 2 omarb. uppl. 2: 2. Stockholm.
Carlqvist-Eriksson, I. 2000: Citerat och noterat. – Karlslund förr och nu 2000: 5–7.
Carlsson, C-A. 1949: Örebro-glimtar i minnets backspegel. Krönika och figuranter från seklets första decennier. Örebro.
Carlsson, S. 1956: Bonden i svensk historia. III. Med bidrag av Albert Eskeröd. Stockholm.
Caspary, R. 1879: Hvilken utbredning hafva Nympheaceerna i Skandinavien? – BN 32: 65–93.
Cato, I 1987: On the definitive connection of the Swedish Time Scale with the present. – SGU, Avhandlingar och uppsatser i A4. Ca 68.
Cederborgh, F. 1866: Om Nerike och dess landtbruksförhållande. – Kungl. Landtbruks- Akad. Tidskrift 5: 65–72.
Cedergren, G. R. 1920: Anteckningar till Sveriges adventivflora. I. Melilotus Hill. – BN 73: 135–143.
Cederlund, C. O. 1967: "Att supa tobak". En översikt över tobaksbrukets äldsta historia i Sverige. – Fataburen 1966: 41–54.
Clemedson, C-J. 1985: The Svedberg – berömd kemist och framstående botanist. – Fauna och Flora 80: 229–248.
Clemedson, C-J. 1986: The Svedbergs herbarium och botaniska experiment. – Fauna och Flora 81: 105–126.
Clemedson, C-J. & Kers, L. E. 1975: Potamogeton rutilus funnen i Södra Kärrlången i Södermanland. – SBT 69: 440–443.
Cleve-Euler, A. 1937: Till Mellersta och Södra Sveriges postglaciala historia. Fyra uppsatser. Uddevalla.
Cleve-Euler, A. 1926: "Baltiska issjöns tappning." Några anmärkningar till dr Simon Johanssons avhandling med denna titel i G. F. F. bd 48 h. 2. – GFF 48: 463–477.
Cleve-Euler, A. 1946: Om den sista landisens bortsmältning från Södra Sverige, den s.k. Baltiska issjön, tappningarna vid Billingen och Degerfors samt Vätterns historia. Stockholm.
Collmar, M. 1964: Strängnäs stifts herdaminne. 2. Den äldre vasatiden. Nyköping.
Cook, C. D. K. & Nicholls, M. S. 1986: A monographic study in the genus Sparganium (Sparganiaceae). Part 1. Subgenus Xanthosparganium Holmberg. – Botanica Helvetica 96: 213–267.
Corin, C-F. 1978: Arboga stads historia. Andra delen. Från 1500-talets mitt till 1718. Arboga.
Curry-Lindahl, K. (red.) 1952: Festskrift tillägnad Erik Rosenberg på 50-årsdagen 1952. Utg. av Sv. Naturskyddsför.

Dahlbeck, N. 1939a: Inventering av svenska trädjättar. – Lustgården 20: 101–111.
Dahlbeck, N. 1939b: Svenska trädjättar. – Bygd och Natur 1: 321–332.
Dahlberg, F. 1949: Vättern. Stockholm.
Dahlberg, F. 1952: Tiveden. Stockholm.
Dahlén, G. 1909: Ett båtfynd i Mosjömossen vid Laxå. – Medd. från För. Örebro läns Museum IV: 75–81.
Dahlgren, E. W. (utg.) 1915: Kungl. Sv. Vet. akad. Personförteckningar 1739–1915. Stockholm & Uppsala.
Dahlgren, K. V. O. 1916: Om svenska Juniperusjättar. – Sv. Skogsvårdsför. Tidskrift 14: 487–498.
Dahlman, P. R. 1933: Om Nils Gabriel Djurklous boksamling och dess öde. Utdrag från föredrag hållet i "Concordia", Örebro, i mars 1933. – Samfundet Örebro stads- och Länsbiblioteks vänner Medd. IV: 29–42.
Dahlstedt, H. 1892: Några bidrag till kännedomen om Skånes Hieracium-flora. – BN 45: 154–166.
Dahlstedt, H. 1905: Om Skandinaviska Taraxacumformer. – BN 58: 145–172.

Dahlstedt, H. 1910: Östvenska Taraxaca. – AfB 9: 10.

Dahlstedt, H. 1911: Nya östsvenska Taraxaca. Västsvenska Taraxaca. – AfB 10: 6, 11.

Dahlstedt, H. 1912: Nordsvenska Taraxaca. – AfB 12: 2.

Dahlstedt, H. 1918: Taraxacum och Hieracium. I: Lindman, C. A. M. – Svensk fanerogamflora. Stockholm.

Dahlstedt, H. 1921: De svenska arterna av släktet Taraxacum. I. Erythrosperma. II. Obliqua. – Acta Florae Sueciae I. Stockholm.

Dahlstedt, H. 1926: Taraxacum och Hieracium. I: Lindman, C. A. M. – Svensk fanerogamflora. Andra uppl. Stockholm.

Dahlstedt, H. 1928: De svenska arterna av släktet Taraxacum. III. Dissimilia. IV: Palustria. V. Ceratophora. VI. Arctica. VII. Glabra. – KVAH III: 6: 3.

Dahlstedt, H. 1930: De svenska arterna av släktet Taraxacum. VIII. Spectabilia. – KVAH 3. 9: 2.

Dahlstedt, H. 1935: Nya Skandinaviska Taraxaca. – BN 1935: 295–316.

Dalhielm, P. G. 1984: Något om järnvägsfloran inom Hallsbergs trafikområde. – SBT 78: 219–222.

Dalhielm, P. G. 1985: Kärlväxter i Hallsbergs socken. – SBT 79: 329–348.

Danielsson, J. 1971: Då vargen gick till i Hammars sörbygd. I: Kjerrström, J. (red.) – Där dröm och verklighet blandas... 59–60. Hammar

Davidsson, Å. 1983: Från Rutger Sernanders sista skolår i Örebro på 1880-talet. – Örebro-Karolinaren 43: 14–19.

Davidsson, Å. 1986: En karolinaförening i Uppsala för 100 år sedan. – Örebro-Karolinaren 46: 16–25.

Davidsson-Friberg, I. 2000: Ekebys historia och historier. Kumla.

De Geer, E. H. 1931: Geokronologi och biokronologi. En jämförande studie. – Ymer 51: 13–.

De Geer, S. 1913: Geografisk undersökning av sjöarna Toften, Testen och Tysslingen i Närke. – SGU C 250.

Djurklou, G. 1860: Ur Nerikes folkspråk och folklif. Anteckningar utgifne till fornvänners ledning. Örebro.

Djurklou, G. 1869: Föreningens för Nerikes folkspråk och fornminnen verksamhet under år 1864–1865. – Antikvarisk Tidskrift. Andra delen.

Djurklou, G. 1883: Sagor och äventyr berättade på svenska landsmål. Stockholm.

Djurklou, G. 1901: Landtbruket i Nerike för 50 år sedan. Efter föredrag vid folkhögskoleförbundets årsmöte i Käfvesta. – ÖLHK 1901 (3): 26–33.

Djurklou, G. 1902: Sänkningen af sjöarna Hjälmaren och Qvismaren. I: Jonsson, J. V. – Örebro läns Kungl. Hushållningssällskaps historia... 2: 38–78.

Djurklou, G. 1943: Svenska sagor och sägner 5. Sagor och sägner upptecknade av Gabriel Djurklou, utg. av Jöran Sahlgren,. I. – Kungl. Gustav Adolfs Akademien. Stockholm.

Djurklou, N. G. [1849]: Diverse annotationer rörande Nerike... – Festskrift till 75-årsminnet... Örebro 1931.

Drevon, J. F. H. [1789]: A journey through Sweden... translated into English by William Radcliffe. I: Wieslander, H., Holländsk officer i Örebro 1785. – Samfundet Örebro Stads- och Länsbiblioteks Vänner Medd. XXV (1957): 54–63. Örebro.

Dugge, H. 1846: Några anteckningar om landthushållningen vid Latorp, samt om gödningsämnen m.m. – Bilaga C till Gumaelius 1846: Berättelse om landthushållningens närvarande tillstånd i Örebro län... Örebro.

D[ugge], H. 1885: Några ord om berberisbusken. – ÖLHK 1885. Andra häftet: 46–48.

Dybeck, R. 1845: Blommor ur en Svensk Örtekrans. [1]. I: Dybeck, R. (utg.) – Runa. En skrift för fäderneslandets fornvenner. Stockholm.

Dybeck, R. 1848: Blommor ur en Svensk Örtekrans. [3]. I: Dybeck, R. (utg.) – Runa. En skrift för fäderneslandets fornvenner. Stockholm.

Dybeck, R. 1849: Blommor ur "Svenska Örtekransen". [4]. I: Dybeck, R. (utg.) – Runa. En skrift för fäderneslandets fornvenner. Stockholm.

Dybeck, R. 1850: Växter med namn efter Jungfru Maria. I: Dybeck, R. (utg.) – Runa. En skrift för fäderneslandets fornvenner: 5–20. Stockholm.

Dybeck, R. (utg.) 1865: Runa. En skrift för Nordens fornvänner. Stockholm.

Düben, G. von 1867: Medevi hälsobrunn och bad. Stockholm.

 

E Hemmendorff 1914: Thore M. Fries. – SBT 8: 108–129.

Eckerbom, N. 1940: “Den smackande näckrosen”. – Sv. Fiskeritidskrift sept. 1940: 212–215.

Eckerbom, N. 1943: Jag hörde Pan spela. Stockholm.

Eckerbom, N. 1945: I de blå bergen. Stockholm.

Eckerbom, N. 1946a: Uno Wallman in memoriam. – Sv. Skogsvårdsförb. Tidskrift 44: 445–449.

Eckerbom, N. 1946b: [Orubricerat] Fordomdags var eken... – I: Eken, utg. av Sällskapet för ekodlingens främjande: 83–84. Stockholm.

Eckerbom, N. 1947a: Kilsbergen. I: Rosenberg, E. & Curry-Lindahl, K. (red.) – Natur i Närke: 34–51. Stockholm.

Eckerbom, N. 1947b: Tiveden. I: Rosenberg, E. & Curry-Lindahl, K. (red.) – Natur i Närke: 142–158. Stockholm.

Eckerbom, N. 1947c: Bergslagens sloghagar. – FBoB 4: 35–46.

Eckerbom, N. 1948a: Laxå kronopark (f.d. Laxå bruk) I: Heij-Hällvik, O. (red.) – Svenska län... II: 910. Örebro.

Eckerbom, N. 1948b: Aspa. I: Heij-Hällvik, O. (red.) – Svenska län... II: 1004-1006. Örebro.

Eckerbom, N. 1951a: Bergslagens sloghage. – Sv. Naturskyddsför. Årsbok 42: 19–30.

Eckerbom, N. 1951b: Skogarna i bergen. I: Johansson, A. & Eckerbom, N. – Ett djärvt industriellt initiativ... :107–171. Örebro.

Eckerbom, N. 1955: Två minnesmarker. – ÖLNÅ 1955: 33–45.

Eckerbom, N. 1964: Ekarna i Nalavi hage. – FBoB 18: (1963): 151–161.

Eckerbom, N-P. 1964a: Roman om en stad. Stockholm.

Eckerbom, N-P. 1964b: Skogsfrun. Stockholm.

Eckerbom, N-P. 1965: Örebro län – mittens rike. Örebro.

Eckerbom, N-P. 1975: Gården som sken fram bland höga träd. – Sv. Turistför. Årsskrift 1975: 205–219.

Eckerbom, N-P. 1976: Bystad och Brevens bruk. Örebro.

Edberg, L. [1975]: Inventering av rullstensåsar inom Askersunds kommun. – Länsstyr. i Örebro län.

Edberg, Ragnar 1988: Närkes tre äldsta fågelförteckningar... Utgivna av Närkes Ornitologiska Förening med efterord och kommentarer... Örebro.

Edberg, R. 1995: Knut Borg spred fågelskådningens lära. – Fåglar i Närke 18: 26–27. Örebro.

Edlund, A-S. 1979a: Karlslunds naturpark. Förslag till skötselplan. Örebro kommun.

Edlund, L. 1982: Täckning med torv – en gammal teknik på modernt sätt. – Engelbrekt 5: 16-24.

Edlund, M. 2007: Hyddor vid Hidingebro – om boplatslägen från stenålder, järnålder och 1700-tal. – Närke, Hidinge socken, Hidinge 11: 2, RAÄ 113 och 114. UV Bergslagen Rapport 2007: 5.

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007: Smålands flora. SBF-förlaget. Uppsala.

Een, G. 1995: Nils Hakelier 1929–1995. – Myrinia. För. Mossornas Vänners Tidskrift 5 (2): 41–43.

Egefalk, H. 1985: Oxdriftens tidevarv. 74 år med oxtullen och 149 212 av dess oxar. – Högskolan i Örebro, inst. för humaniora. Uppsats i historia fsk. Våren 1985.

Ek, C. 1955: Barndomsminnen från 80-talets Örebro. – FBoB 10: 92–109.

Eken, utgiven av Sällskapet för ekodlingens främjande. Stockholm 1946.

Ekendal, J. H. 1852, 1854, 1855: Resa genom Danmark, Tyskland och Schweitz åren 1849, 1850 och 1852 .... 1–3. Upsala.

Ekestubbe, P. V. A:n 1907: Kort beskrifning öfver de af Premieringsnämnden för småbruk inom Örebro län prisbelönta jordbruk. – ÖLHK 1907 (4): 9–15.

Ekholm, E. 1978: Översiktlig naturinventering av Lindesbergs kommun. – Länsstyr. i Örebro län.

Ekholm, E. 1981: Damminventering m.m. 1980 i Örebro län. 8. Allmän naturinventering av forssträckor. – Länsstyr. i Örebro län 1981: 8.

Ekholm, E. & Hallin, G. [1980]a: Översiktlig naturinventering av Hallsbergs kommun. – Länsstyr. i Örebro län & Hallsbergs kommun.

Ekholm, E. & Hallin, G. 1980b: Översiktlig naturinventering av Askersunds kommun (utom Tiveden). – Länsstyr. i Örebro län 1980: 3.

Ekholm-Pehrsson, E. m.fl. 1984: Naturvårdsöversikt. Örebro län. – Länsstyr. i Örebro län.

Eklund, J. 1961: Berggrunden. Kumlas urtid och framtid. I: Samzelius, J. L:son (utg.) – Kumlabygden... I. Berg, jord och skogar: 11–198. Kumla.

Ekman, S. & Karlsson, T. 1989: Grenigt kungsljus och praktkungsljus – två ofta förväxlade arter. – SBT 83: 73–81.

Ekvall, A-M. 1975: Översiktlig naturinventering av Degerfors kommun. – Länsstyr. i Örebro län.

Elfsten, H. 1990: Bilder berättar om Lännäs. Odensbacken.

Elfström, T. & Ljungstrand, E. 2005: En omkombination inom släktet Rosa. – BN 138 (4): 7–8.

Elgenstierna, G. 1925–1936: Den ointroducerade svenska adelns ättartavlor. 1–9. Stockholm.

Elgeskog, V. 1945: Svensk torpbebyggelse från 1500-talet till laga skiftet. En agrarhistorisk studie. Stockholm.

Elmquist, C. F. 1869: Om de skandinaviska Lycopodiacéerna. Upsala.

Elofson, A. 1917: Vår svenska hagmarksskötsel – en betydelsefull faktor för ökad foderproduktion. Föredrag vid Sv. Betes- och Vallföreningens möte den 19 mars 1917. – Handl. till Landtbruksveckan 1917: 42–49. Uppsala.

Emanuelsson, U. & Bergendorff, C. 1991: Löväng, stubbskottäng, skottskog och surskog. – Bebyggelsehistorisk Tidskrift 19 (1990): 109–115.

En bok om Mälarlandskapen. Bygd och näringar genom tiderna. Utg. av Mälarprovinsernas hypoteksförening i anledning av dess 100-årsjubileum 1953. Stockholm.

Enequist, G. 1971: De äldre ekonomiska kartorna i mälarområdet. – Medd. från Uppsala univ. Geografiska inst. 250. Sv. Geografisk Årsbok 47: 92–119.

Eneroth, O. 1862: Om Sveriges fruktträdsodling samt om allmänna fruktutställningar. Stockholm.

Eneroth, O. 1896–1902: Handbok i svensk pomologi. Ny upplaga omarbetad och tillökad af A. Smirnoff. 1–5. Stockholm.

Eneström, A. 1791: Rön angående Plantering af Jordpäron och deras förädling till mjöl. – Ny Journal uti Hushållningen 1791.

Engelmark, O. & Hofgaard, Å. 1985: Sveriges äldsta tall. – SBT 79: 415–416.

Engström, I. 2004: Exkursion till Åsbro och Runsala 23/5 2004. – T-Veronikan 9 (3): 30–31.

Engström, I. 2010: Två nya arter för Närke. – T-Veronikan 15 (1): 17.

Engström, I. 2010: Sumpnycklar bifynd till majviva. – T-Veronikan 15 (2): 21.

Enqvist, A. 1930: Kolning av bränntorv under 1700-talet i Närke. – Fataburen 1930: 130–133.

Erdmann, A. 1868: Bidrag till kännedomen om Sveriges qvartära bildningar. – SGU C1.

Erdmann, A. 1889: Beskrifning till kartbladet Askersund. – SGU Aa 84.

Erdmann, E. 1878: Beskrifning till kartbladet Brefven. – SGU Aa 63.

Erdmann, E 1897: SGU:s utställning vid Allmänna Konst- och Industri-utställningen i Stockholm 1897. – GFF 19: 389–440.

Erdmann, E. 1922: Albert Blomberg. – GFF 44 (3–4): 532–534.

Ericson, L. 1993: Bidens radiata. I: Ingelög, T. m.fl (red.) – Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter: 76–77. Uppsala.

Ericsson, B. 1977: Svallgrustillgångarna längs Kilsbergen, Örebro län. – SGU, kvartär- och hydrogeologiska byrån.

Ericsson, B. 1979: Beskrivning till jordartskartan Karlskoga SO. – SGU Ae 37.

Ericsson, S. 1992a: The microspecies of the Ranunculus auricomus complex treated at the species level. – Ann. Bot. Fenn. 29: 123–158.

Ericsson, S. 1992b: Några opublicerade fynd av majsmörblommor. – SBT 86: 77–83.

Ericsson, S. 1995: Några taxonomiska notiser om majsmörblommor. – SBT 89: 19–31.

Ericsson, S. 1996: Fler tidigare opublicerade fynd av majsmörblomor. –SBT 90: 25–32.

Erikson, J. 1918: Ernst Adlerz. – SBT 12: 418–423.

Eriksson, B. 1978: Vegetationsperioden i Sverige beräknad efter temperaturobservationer. – SMHI Rapporter, Meteorologi och Klimatologi 12.

Eriksson, B. 1982: Data rörande Sveriges temperaturklimat. – SMHI Reports, Meteorology and Climatology 39.

Eriksson, B. 1983: Data rörande Sveriges nederbördsklimat. Normalvärden för perioden 1951–1980. – SMHI Rapport 1983: 28.

Eriksson, E. 2000: Exkursion till Östra Trolldalen den 17 juni 2000. – T-Veronikan 4 (3): 8–9.

Eriksson, E. 2003: Jubileumsexkursionen i Lerbäck den 28 juni 2003. – T- Veronikan 8 (2): 15–17.

Eriksson, G. 1962: Elias Fries och den romantiska biologien. – Lychnos Bibliotek 20. Uppsala.

Eriksson, G. 1969: Naturvetenskapernas historia i Sverige intill år 1800. Utgiven av Johan Nordström och Sten Lindroth 3. Botanikens historia i Sverige intill år 1800. – Lychnos-Bibliotek 17: 3. Uppsala.

Eriksson, G. m.fl. 1943: Inventering av idegranstyper. Utförd på uppdrag av Föreningen för Dendrologi och Parkvård. – Lustgården 23: (1942): 15–46.

Eriksson, H. 1933: Dendrologiska sevärdheter i Sydnärke. – Lustgården 14: 22–40.

Eriksson, H. 1936: Tallar i Tylöskogen. – ÖLNÅ 1936: 85–96.

Eriksson, J. 1878: Amerikanska Vattenpesten (Elodea canadensis Rich. & Mich.) vid Skara. – Sv. Trädgårdsför. Tidskrift 1878: 10–19.

Eriksson, J. V. 1913: Ortnamnsforskning och växtgeografi. – SBT 7: 321–336.

Eriksson, J. V. 1920: Isläggning och islossning i Sveriges insjöar. – Medd. från Statens Meteorologiska- Hydrografiska Anstalt 1: 2. Uppsala.

Eriksson, M. 1967: Tallen och det farliga torpet. I: Svenska Landsmål 90: 28–.

Eriksson, M. 1972 : Växtnamnet valna. – Svensk Landsmål 95: 88–90.

Erixon, S. 1931: Ett Tivedsmonument. – Risebergaboken: 137–144. Stockholm.

Erixon, S. 1938: Svenskt folkliv. Stockholm & Uppsala.

Erixon, S. 1953: Byar och bykultur. – En bok om Mälarlandskapen... :134–222. Västerås.

Erixon, S. & Nyman, A. 1949: Halmtakstyper i Sverige. – Folk-Liv XII–XIII (1948–1949): 53–86.

Erlandsson, S. 1937: Utbredningen av Achroanthes monophyllos Greene I Fennoskandia. – BN 1937: 401–418.

Erlandsson, S. 1942: Cytologiskt-växtgeografiska rasstudier i Nordens Parnassia palustrispopulation. – Acta Horti Bergiani 13: 4.

Ernestam, L. & Axelson, Å. 1971: Lekebergsboken. Historik om Lekebergs kommun. Örebro.

Esbjörnson, E. 1984: AB Ad. Dahls borstbinderi. – FBoB 38: 131–.

Esbo, H. & Nilsson, B. 1957a: Flyghavren – glimtar från förgången tid och dess nuvarande utbredning. – Sv. Frötidning 26: 26–29. Alnarp.

Esbo, H. & Nilsson, B. 1957b: Flyghavrens förekomst i vårt land. – Medd. från Statens Centrala Frökontrollanstalt 32.

Eskeröd, A. 1956: Jordskiftena och lantbrukets utveckling 1809–1914. I: Carlsson, S. – Bonden i svensk historia III: 11–116.

Essén, A. 1911: Med A.M.F. i Bergslagen sommaren 1910. – Sv. Turistför. Årsbok 1911: 117–136.

Ewald, G. 1945: Svenska vårdträd I-II. Alingsås.

Ewald, G. 1983: Svenska vårdträd. Vårgårda.

 

Faegri, K. 1932: Über die in Skandinavien gefunden Syphytum-Arten. Nebst einigen Betrachungen über das Artproblem innerhalb der betreffenden Artgruppe. – Bergens Museum Årsbok 1931. Naturvidenskaplig rekke 4.

Fahlrooth, J. A. 1786: Garphytte Järn- och alunverks historia. Upsala.

Falk, A. 1926: Strängnäs gymnasiums historia. – Regium Gustavianum Gymnasium

Strengnense MDCXXVI–MCMXXVI. I: 1–340.

Falkenberg, F. 1942: Falkenbergska släktminnen jämte tillägg till Släktboken. Stockholm.

Falkenberg, F. 1943: Henrik von Falkenbergs dagbok och bönbok. Stockholm.

Falkman, J. 1860: Orternas undervisningar. Stockholm.

Feilitzen, H. von 1918: Torvströets betydelse under nuvarande kristid. Föredrag vid Sv. Mosskulturför: s extra sammanträde den 22 mars 1918. – Handl. till Landtbruksveckan 1918: 419–.Uppsala.

Festskrift till Abraham Forssell på hans sjuttioårsdag den 11 juli 1918 av tacksamma söner. Stockholm.

Fischer, D. 1639: Lust und Nutz Der Provinz und Landschafft Nerkia in Schweden. Westerås.

Fischer, D. [1639]: Provinsen och landskapet Närkes i Sverige lust och nytta. Den äldsta Närkesbeskrivningen i översättning av J. L. Saxon. I: Waldén, B. m. fl. (red.) – Närke, ett bildverk. Mamö 1960.

Floderus, B. 1918: Salix. I: Lindman, C. A. M. – Svensk fanerogamflora. Stockholm.

Floderus, B. 1926: Salix. I: Lindman, C. A. M. – Svensk fanerogamflora. Andra upplagan. Stockholm.

Floderus, B. 1939: Two Linnean Species of Salix and their allies. – AfB 29A: 18.

Flodkvist, H. 1930a: Jordkultur och naturskydd. Skona lövängarna! – ÖLNÅ 1930: 50–60.

Flodkvist, H. 1955: Om Hjälmarens sänkning och dess följder. Torvjords och gyttjeblandad lerjords sättning. – Grundförbättring. Tidskrift för jordbrukets rationalisering genom grundförbättringar 8 (4): 251–257.

Flodkvist, H. 1957: Till minnet av Edvard Broddeson. – NA 1957-01-26.

Flora Nordica, se Jonsell och Jonsell & Karlsson.

Florin, M-B. 1944: En sensubarktisk transgression i trakten av södra Kilsbergen enligt diatomésuccessionen i områdets högre belägna fornsjölagerföljder. – GFF 66: 417–448.

Florin, M-B. 1957: Insjöstudier i Mellansverige. Mikrovegetation och pollenregn i vikar av östersjöbäckenet och insjöar från preboreal tid till nutid. – APhS 38.

Florin, M-B. 1968: Astrid Cleve von Euler. – SBT 62: 549–564.

Florin, M-B. 1969: Late-Glacial and pre-boreal Vegetation in central Sweden. I. Records of pollen species. – SBT 63: 143–181.

Florin, M.-B. 1972: Two Swedish Fossil Records of Ligustrum vulgare L. – SBT 66: 202–206.

Florin, R. 1938: Förteckning å svenska nationalparker samt å fridlysta naturminnesmärken. Fjärde upplagan. – Kungl. Sv. Vet.-Akad. skrifter i naturskyddsärenden 34. Stockholm.

Florin, R. 1947: Fridlysta enar. – Lustgården 27 (1946): 129–140.

Florin, S 1944: Havsstrandens förskjutningar och bebygelseutvecklingen i östra Mellansverige under senkvartär tid. I. Allmän översikt. – GFF 66: 551–634.

Florin, S. 1948: Kustförskjutningen och bebyggelseutvecklingen i östra Mellansverige under senkvartär tid. II. De baltiska strandbildningarna och stenåldersboplatsen vid Dammstugan nära Katrineholm. – GFF 70: 17–195.

Florin, S. 1961: De äldsta skogarna och det första åkerbruket. I: Samzelius, J. L:son (utg.) – Kumlabygden... I. Berg, jord och skogar 327–430. Kumla.

Florin, S. 1962: The oldest forest and the earliest agriculture. Kumla.

Florin, S. 1963: Land och vatten i forntiden. – Stenkvista. En socken i Sörmland: 101–147. Uppsala.

Folin, C-B. 1945: Några speciella mulljordsproblem. – Sv. Vall- och Mosskulturför. Kvartalsskrift 7: 219–221.

Forsman, K. F. 1922a: Från Svennevadsåns, Tisarens och Sotterns stränder. I: Aspling, E. m.fl. – Närke. Hembygdsbok... : 57–61. Uppsala.

Forsman, K. F. 1922b: Brevens bruk. I: Aspling, E. m.fl. – Närke. Hembygdsbok... : 242–247. Uppsala.

Forssell, B. 1912: Örebro och dess utveckling. Förra bandet. Örebro.

Forssell, H. 1869: Sveriges inre historia från Gustaf den förste med särskildt afseende på förvaltning och ekonomi. Första delen. Stockholm

Forssell, H. 1883: Sverige 1571. Försök till en administrativ-statistisk beskrifning öfver det egentliga Sverige, utom Finland och Estland. Andra häftet. – Äldre bidrag till Sveriges officiella statistik. I. Bihang till Statistisk Tidskrift. Stockholm.

Forssell, H. 1884: Anteckningar om Sveriges jordbruksnäring i sextonde seklet. – Kungl. Vitterhets- Historie- och Antiqvitets Akad. Handl. 29: 1–122 (Bilagor 1–236).

Forssell, S-S. 1943: Lunds Botaniska Förenings styrelse, funktionärer och föredragshållare 1858–1942. – BN 1943: 219–231.

Forsslund, M. 1923: Julgranen och dess "föregångare" i Örebro län. – Örebro läns Allmänna Bildningsförbund Årsbok 1 (1923–1924): 57–68. Örebro.

Forsslund, M. 1935: Ur länets folkminnesarkiv. – FBoB 1: 57–100.

Forsstrand, C. 1919: Linné och släkten Reuterholm. – Sv. Linnésällskapets Årsbok. II: 49–64.

Fossenius, M 1951: Majgren, majträd, majstång. En etnologis–kulturhistorisk studie. Lund.

Fransson, L. 2005: Vägstarr Carex praticola och sandlosta Anisantha sterilis funna i Örebro. – T-Veronikan 10 (4): 7.

Fransson, S. 1965: The Borderland. – I: The Plant Cover of Sweden. APhS 50–.

Fred (sign.) 1880: Hvalön i Hjälmaren. – Örebro Tidning, särtryck 1880.

Fredén, C. 1974: A big erratic boulder in the Kilsbergen hills, central Sweden. – GFF 96: 132.

Fredriksson, B. 1997: “Ja, se fruntimmer”. – T-Veronikan 2 (2): 3–6.

[Fredriksson] Stina och Birgit 2000: Återbesök i Kräcklinge gamla prästgård 1999-07-12. – T-Veronikan 4 (3): 12.

Fries, C. 1947: Kilsbergens bäverflod. I: Rosenberg, E. & Lindahl, K. – Natur i Närke: 52–65. Stockholm.

Fries, C. 1955: Angeläget. – ÖLNÅ 1955: 20–32.

Fries, C. 1957: Svensk bygd. Odlarens verk i vår natur. Stockholm.

Fries, C. 1971: Minneslandskapet. Vad kan hembygdsföreningarna göra? – Bygd och Natur 1971: 78–86.

Fries, E. 1846: Summa vegetabilium Scandinaviae...sectio prior. Holmiae & Lipsiae.

Fries, I. 1975: Svenska namn för Convallaria majalis. – Svenska Landsmål 98: 60–81.

Fries, M. 1951: Pollenanalytiska vittnesbörd om senkvartär vegetationsutveckling, särskilt skogshistoria, i nordvästra Götaland. – APhS 29.

Fries, M. 1961: Pollenanalytisk undersökning. [Biologiska och mineralogiska undersökningar i det s. k. Fjugestafallet]. – Nordisk Kriminalteknisk Tidskrift 31: 245–259.

Fries, M. 1965: The Late-Quaternary Vegetation of Sweden. I: The Plant Cover of Sweden. – APhS 50: 269–280.

Fries, R. E. 1945: Rutger Sernander. Några minnesord. – Sv. Linnésällskapets Årsbok XXVIII: 1–7.

Fries, S. 1957: Studier över nordiska trädnamn. – Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akad. 29. Uppsala.

Fries, T. M. 1871: Lichenographia Scandinavica... Pars prima. Upsaliae.

Fries, T. M. 1879: Den svenska röda näckrosen. – Sv. Trädgårdsför. Tidskrift 1879: 129–134.

Fries, T. M. 1909: Skandinaviens tryfflar och tryffelliknande svampar. – SBT 3: 223–300.

Fries, T. M. 1911: Naturalhistorien i Upsala under senare hälften af 1600-talet. I–II. – Nordisk Tidskrift 1911: 445–463, 571–585.

Fromm, E. 1970–1972: Beskrivning till geologiska kartbladet Örebro SV. – SGU Ae 5.

Frödin, J. 1952: Skogar och myrar i norra Sverige i deras funktioner som betesmark och slåtter. – Instituttet for sammenlignende kulturforskning Ser. B: XLVI. Oslo.

Frödin, J. 1954: Uppländska betes- och slåttermarker i gamla tider. Deras utnyttjande genom landskapets fäbodväsen. – Geographica 29.

Frödin, J. 1957: Södermanlands fäbodar. Efter medeltidens slut. Naturbetingelser och social gruppering. – Saga och Sed 1956: 65–123.

Fröier, K. 1960: Lin och hampa. Nutida svensk odling, beredning och användning. Stockholm.

Fröman, I. 1944: De senkvartära strandförskjutningarna som växtgeografisk faktor i belysning av murgrönans geografi i Skandinavien–Balticum. – GFF 66: 655–681.

Furuhagen, H. 1986: Kulturlandskapet som hisoriens spegel. – Svenska Dagbladet, under strecket 1986-03-21.

Furuholm, L. 1971: Vegetationsundersökning av naturreservatet Herrfallsäng, Hallsbergs kommun, Örebro län. – 3-betygsarbete i systematisk botanik vid Göteborgs Univ. på uppdrag av Statens Naturvårdsverk.

Furuholm, L. 1972: Översiktlig naturvårdsinventering av Kumla kommun. – Länsstyr. i Örebro län.

Furuholm, L. 1973: Vegetationsundersökning av Stockebäcksäng i Asker, Örebro kommun. – Länsstyr. i Örebro län.

Furuholm, L. m. fl. 1973: Översiktlig naturinventering av Örebro kommun. – Länsstyr. i Örebro län & Örebro kommun.

Furuskog, J. 1920: C. A. Agardh som geograf. – Ymer 40: 19–47.

 

Gadd, P. A. 1772: Botanico oeconomisk afhandling om Solidago Canadensis, dess ans och nytta i färgerier. Åbo.

Geijer, E. G. 1834: Minnen. Utdrag ur bref och dagböcker. Upsala.

Gellerstedt, A. T. 1909: Ur gläntor och snår. Skisser. Stockholm.

Gellerstedt, J. D. 1831: Nerikes Flora. Kort beskrifning af Nerikes vilda vexters kännetecken och nytta, till den studerande ungdomens tjenst i Örebro. Örebro.

Gellerstedt, J. D. 1852: Nerikes Flora eller Kort beskrifning av Nerikes vilda växters kännetecken, till den studerande ungdomens tjenst utgifven af J. D. Gellerstedt, Collega scholae. Andra upplagan, omarbetad och tillökt af

C. Osc. Hamnström, approb. apothekare. Örebro.

Gellerstedt, N. O. 1954: Släkten Gellerstedt från Gällersta socken i Närke 1490–1953. Släkten Gellerstedt från slutet av 1400-talet samt andra släkter med namnet Gellerstedt vilkas samband med huvudsläkten ej kunnat klarläggas... Stockholm.

Gentz, L. 1949: En tidig svensk apoteksvisitation. I: Kullberg, O. (utg.) – Apoteket Hjorten, Örebro. Jubileumsskrift... 1699–1949: 84–100. Örebro.

Gentz, L. 1955: Vad förorsakade de stora häxprocesserna? – Arv 1954: 1–39.

Gertz, O. 1919: Några äldre litteraturuppgifter om Vaccinium vitis idaea L. f. leucocarpa Aschs. et Magn. – SBT 13: 109–110.

Gertz, O. 1939: Alexis Eduard Lindblom. Botaniska Notisers grundare och första utgivare. Minnesteckning. – BN 1939: 273–290.

Gezelius, G. 1783: Beskrifning öfwer Ekebergs gård i Nerike. – Hushållnings-Journal, okt.–nov. 1783: 134–143 [återgiven i Saxon 1931b och Jonsson 1902].

Giöbel, A. 1902: Skogshushållningens utveckling i Örebro län under det 19:e århundradet. I: Jonsson, J. V. – Örebro läns Kungl. Hushållningssällskap... 2: 156–169. Örebro.

Gladh, L. & Ström, K. [1991]: Västmanland. Mälarbygd – bruksbygd – bergslag. – Västmanlands Fornminnesför. & Västmanlands läns Museum Årsskrift 68 (1990–1991).

Gottberg, Y. 1943: Johannes Rudbeckius Nericius. I: Johansson, A. (red.) – Almby. En Minnesskrift utgiven med anledning av Almby inkorporering med Örebro... : 129–137. Örebro.

Granberg, G. 1933: Skogsrået. En folkminnesgeografisk orientering. – Rig 16: 145–185.

Granberg, G. 1934: Den kalendärt fixerade källdrickningen. En folkminnesgeografisk undersökning. – Folkliv och Folktankar 21: 20–34, 56–75.

Grandin, U. 1996: Fröbanker efter ett sekel av växtsuccession. – SBT 90: 99–106.

Grandinson, K. G. 1901: Örebro slott. – Medd. från För. Örebro läns Museum II: 1–92. Örebro.

Grandinson, K. G. 1931: Karolinska skolan. I: Risebergaboken: 219–229. Stockholm.

Grandinson, K. G. 1935: Närkes medeltida urkunder. I. Riseberga kloster. – Närke. Studier över landskapets natur och odling II. Stockholm.

Granhall, I. 1952: Svensk humle. Dess odling och användning. Stockholm.

Granlund, E. 1925: Några växtgeografiska regiongränser. Betula nana, Erica tetralix och Ledum palustre i Sverige. – Geografiska Annaler 1925: 81–.

Granlund, E. 1932: De svenska högmossarnas geologi. Deras bildningsbetingelser, utvecklingshistoria och utbredning jämte sambandet mellan högmossbildning och försumpning. – SGU C 373.

Grapengiesser, S. 1941: In memoriam. Björn Floderus. – SBT 35: 317–319.

Grevillius, A. Y. 1892: Bidens radiata Thuill., funnen på skär i Hjelmaren. – BN 45: 201–206.

Grevillius, A. Y. 1893a: Om vegetationens utveckling på nybildade Hjelmar-öarne. – Bihang till KVAH 18: III: 6.

Grevillius, A. Y. 1893b: Om vegetationsförhållandena på de genom sänkningarna åren 1882 och 1886 nybildade skären i Hjelmaren. – BN 46: 97–105.

Grill, J. W. 1964: Ur folk-språket på Tylöskogen. Ord och talesätt antecknade på 1840-talet i Lerbäcks socken i Närke. Med inledning och kommentar utgivna av Richard Broberg. – Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv. 63. Stockholm.

Gräslund, B. 1974: Befolkning – bosättning – miljö. Några synpunkter på det forntida jägarsamhället i Norden. – Fornvännen 69: 1–13.

Gumaelius, G. W. 1846: Berättelse om landthushållningens närvarande tillstånd i Örebro län samt de förbättringar, som i alla delar deraf blifvit gjorda under de sist förflutna tio åren. Örebro.

Gumaelius, G. W. 1864: Inbjudnings-skrift till den högtid som Karolinska Högre Elementarläroverket i Örebro... firar med anledning af det nu fullbordade ordnandet af dess lärohus och samlingar... Örebro.

Gumaelius, O. 1873: Beskrifning till kartbladet "Örebro". – SGU No 48.

Gumaelius, O. 1876: Om mellersta Sveriges glaciala bildningar. 2. Om rullstensgrus. – Bihang till KVAH. SGU C 16.

Gumaelius, O. 1885: Sjön Hjelmarens forna vattenhöjd. – GFF 92: 488–500.

Gunnarsson, J. G. 1918: Betula. I: Lindman, C. A. M. – Svensk fanerogamflora. Stockholm.

Gunnarsson, J. G. 1925: Monografi över Skandinaviens Betulae. Malmö.

Gunnarsson, J. G. 1926: Betula. I: Lindman, C. A. M. – Svensk fanerogamflora. Andra upplagan. Stockholm.

Gustafson, D. 2006: Hällebräcka Saxifraga osloënsis i Örebro län. Inventering 2006. – Länsst. i Örebro län 2006: 61.

Gustafson, T 1997: Nalavibergs ekäng. Översiktlig beskrivning. –Länsst. i Örebro län 1997: 4.

Gustafsson, A. m.fl. 1972: Kärlväxtfloran inom Garphyttans nationalpark. – SNV PM 264.

Gustafsson, L. 1987: Något om skogssvingel, Festuca altissima, i Sverige. – SBT 81: 337–349.

Gustafsson, L. 1991: Ärtvicker, Vicia pisiformis, i Sverige. – SBT 85: 21–32.

Gustafsson, L. 1992: Buskvicker, Vicia dumetorum, i Sverige. – SBT 86: 233–242.

Gustafsson, L-Å. 1978: Sumpviolen Viola uliginosa – hotad våtmarksväxt. – Fauna och Flora 73: 241–250.

Gyllin, R. 1995: Knutte Borg – några personliga minnesbilder. – Fåglar i Närke 18: 60–64. Örebro.

Gyllin, R. & Källander, H. 1977: Kvismareområdet – en skiss av landskapets och fågelfaunans utveckling. – Vår Fågelvärld 36: 105–116.

Gärdenfors, U. (red.) 2010: Rödlistade arter i Sverige 2010. – ArtDatabanken, SLU. Uppsala.

 

Haeggström, C-A. 2005: Nordens äldsta tall. – SBT 99: 218.

Hagberg, K. 1951: Carl Linnaeus. Den linneanska traditionen. Stockholm.

Hagberg, K. 1972: Vi och våra växter. – Svenska Dagbladet 1972-06-06.

Hagberg, L. 1929: "Vasst emot". Några stålets föregångare som magiskt skyddsmedel. – Fataburen 1929: 12–45.

Haggren, L. C. 1787: Beskrifning öfver en Skogssjö, hvars hela botten är beväxt med rötter af Furu. – KVAH VIII: 73–74.

Haghusen, J. [1697]: Karl XI:s uppmarschplaner för de ständiga truppförbanden i det egentliga Sverige. – Medd. från Kungl. Krigsarkivet 4 [1926].

Haglund, E. 1909: Om våra högmossars bildningssätt II. – GFF 31: 376–397.

Haglund, E. 1911: Hampus Adolf von Post. – Sv. Mosskulturför. Tidskrift 25: 602–603.

Haglund, E. 1913: Redogörelse för torfjordsundersökningar inom Örebro län sommaren 1912. – Sv. Mosskulturför. Tidskrift 27: 381–383, 415–426.

Haglund, G. E. 1934: Några nya eller i Sverige nyfunna Taraxacum-arter. – BN 87: 1–42.

Haglund, G. E. 1937: Bidrag till kännedomen om Skandinaviens Taraxacum-flora. I. – BN 90: 447–462.

Haglund, G. E. 1947: Über die Taraxacum-flora der Insel Rügen. – SBT 41: 81–103.

Haglund, G. E. & Morander, R. 1937: Till Hjälmarlandskapens Taraxacumflora. – SBT 31: 339–353.

Hagström, J. O. 1916: Critical researches on the Potamogetons. – KVAH 55: 5.

Hagström, J. O. 1922: Potamogetonaceae. I: Holmberg, O. R. – Hartmans handbok i Skandinaviens flora I.

Hagström, J. O. 1926: Potamogeton. I: Lindman, C. A. M. – Svensk fanerogamflora. 2 upplagan.

Hagström, K. A. 1891: Minnen och bilder från templen och skolsalarna... – Protokoll och handlingar vid prestmötet i Strengnäs... 3: 41–117. Strengnäs.

Halden, B. E. 1934: Högsta kustlinjen i Kilsbergen, Närke. Ett exempel på "deltametodens" användning. – GFF 56: 314–322.

Halden, B. E. 1943: En dag i Tiveden. – ÖLNÅ 1943: 50–71.

Hall, B. R. 1911: Johannes Rudbeckius (Ner.). En historisk-pedagogisk studie. I. Stockholm & Uppsala.

Hallgren, H. 1989: Barnet från Jan Persagården. En barfotalasses minnen. Örebro.

Hallin, G. 1973a: Rockebroområdet – översiktlig naturinventering inför reservatbildning. – Länsstyr. i Örebro län.

Hallin, G. 1973b: Drumlinområdet vid Hackvad. Översiktlig naturinventering och förslag till skyddsåtgärder. – Länsstyr. i Örebro län.

Hallin, G. [1977]: Växtförteckning från planerat naturreservat intill Lannafors f.d. kalkbrott, Vintrosa socken, Örebro kommun. I: Skötselplan för naturreservatet Kalkberget (T 133). – Länsstyr. i Örebro län 1980.

Hallin, G. 1978: Skåleområdet. Översiktlig naturinventering inför planerad reservatbildning. – Länsstyr. i Örebro län.

Hallin, G. 1980a: Inventeringsläget i Närke. – SBT 73: 433–434.

Hallin, G. 1980b: Natur i Örebro län. – Länsstyr. i Örebro län 1980: 5.

Hallin, G. 1988: [Rec.] – Fauna och Flora 83: 42.

Hallin, G. 1999: Sörsjön. Översiktlig inventering och beskrivning av allmänna naturförhållanden, vegetation och kärlväxtflora. – Länsstyr. i Örebro län.

Hallin, G. m.fl. 1992a: Inventering av Ängs- och hagmarker i Örebro län. Södra delen. – Länsstyr. i Örebro län.

Hallin, G. m.fl. 1992b: Inventering av Ängs- och hagmarker i Örebro län. Norra delen. – Länsstyr. i Örebro län.

Hallmén, P. [1773]: Beskrivning över Hardemo socken författad 1773. Meddelad av Kurt König-Jonson. – NA 1929-10-10.

Hammarén, C. 1965: Nils Skrivare och Nils Jägare. – NA 1965-09-18.

Hammarén, C. 1969: Berättare och aktör. – NA 1969-07-25.

Hammarström, E. G. 1813: Försök till beskrifning öfver Ljusnarsberg eller Nya Kopparbergs socken. – Pris-Skrifter, Gillade Af Kongl. Hushålln.Sällskapet 3. Örebro.

Hamnström, O. 1842: Bidrag till kännedom om Nerikes Vegetation. – BN 1842: 161–168.

Hannerberg, D. 1941: Närkes landsbygd 1600–1820. Folkmängd och befolkningsrörelse, åkerbruk och spannmålsproduktion. – Närke. Studier över landskapets natur och odling. III. Örebro.

Hannerberg, D. 1948: Närkes boskapsbestånd på 1620- och 1630-talen med en undersökning av källvärdet hos landskapets boskapslängder. – Göteborgs högskolas årsskrift LIV 1948: 1.

Hannerberg, D. 1949: Kan åkerarealen beräknas med ledning av det tidigare 1600-talets utsädeslängder? – Ymer 69: 112–133.

Hannerberg, D. 1969: Agrarsamhällets måttsmodeller. – Ymer 89: –.

Hannerberg, D. 1971: Svenskt agrarsamhälle under 1200 år. Gård och åker. Skörd och boskap. Stockholm.

Hansen, A. 1957: Noter om danske planter 7. Veronica filiformis Sm. – [Dansk] Botanisk Tidskrift 53: 325.

Hansen, A. 1962: Noter om danske planter IV. Bidrag till Danmarks adventivflora. – [Dansk] Botanisk Tidskrift 58: 72–81.

Hansson, G. 1947: Från Sottern och dess stränder. I: Rosenberg, E. & Curry-Lindahl, K. (red.) – Natur i Närke: 133–141. Stockholm.

Hansson, G. 1971: Grimstens häradsallmänning. Västra och östra Tiveden. Örebro.

Hansson, P. 1981: Närke. Stockholm.

Hansson, P. 1985: Finnbäcken och Smedsgården – två förromerska järnframställningsplatser i Närke. – FBoB 39: 59–66.

Hansson, T. 1979: Skötselplan för naturreservatet Trystorps ekäng (T 96). – Länsstyr. i Örebro län.

Hanström, B. 1956: Ytterligare björkmusfynd i Bergslagen. – Fauna och Flora 51: 10–14.

Harbe, D. 1944: Riseberga klosters socken. – Till Hembygden 41: 110–125.

Harbe, D. 1947a: Skagershult. En Närkessocken. Örebro.

Harbe, D. 1947b: Midsommarfirande vid gamla tiders Porla. – FBoB 4: 89–97.

Harbe, D. 1950: Folkminnen från Edsbergs härad. I. – Skrifter utgivna av Kungl. Gustav Adolfs Akad. för Folklivsforskning 19: 1. Uppsala.

Harbe, D. 1956: Folkminnen från Edbergs härad. II. – Skrifter utgivna av Kungl. Gustav Adolfs Akad. för Folklivsforskning 19: 2. Uppsala.

Harrysson, L-O. 1969: P. lapponaria Lapsk vintermätare funnen i Närke. – Närkes Entomologiska För. Årsskrift 1: 45. Örebro.

Harrysson, L-O. & Karlsson, H. 1969: Phragmitiphila nexa återfunnen i Sverige år 1968. – Närkes Entomologiska För. Årsskrift 1: 38–39. Örebro.

Hartman, C. 1849: [Carl Johan Hartman, biografi]. – Handbok i Skandinaviens flora... 5 uppl. Stockholm.

Hartman, C. 1863: Huru Hydrocharis Morsusranae fortplantar sig i kallare trakter. – BN 19: 17–21.

Hartman, C. 1864: Summarisk uppgift på Musei öfriga samlingar. I: Årsberättelse... 1864: 6–7. Örebro.

Hartman, C. 1866: Landskapet Nerikes flora. För nybörjare utgifven. Örebro.

Hartman, C. 1875: Berättelse om bryologiska forskningar i Nerike under år 1874. – Öfversikt af Kungl. Sv. Vet.-Akad. Förhandlingar 1875: 3.

Hartman, C. J. 1820: Handbok i Skandinaviens flora, innefattande Sveriges och Norriges vexter, till och med Mossorna... Stockholm.

Hartman, C. J. 1832: Handbok i Skandinaviens flora... 2 uppl... Stockholm.

Hartman, C. J. 1838: Handbok i Skandinaviens flora... 3 uppl... Stockholm.

Hartman, C. J. 1843: Handbok i Skandinaviens flora... 4 uppl... Stockholm.

Hartman, C. J. 1849: Handbok i Skandinaviens flora... 5 uppl... Stockholm.

Hartman, C. J. 1854: Handbok i Skandinaviens flora... 6 uppl... utg. av C. Hartman. Stockholm.

Hartman, C. J. 1858: Handbok i Skandinaviens flora... 7 uppl. utg... av C. Hartman. Stockholm.

Hartman, C. J. 1861: Handbok i Skandinaviens flora... 8 uppl. utg. med rättelser och tillägg af C. Hartman. Stockholm.

Hartman, C. J. 1864: Handbok i Skandinaviens flora... 9 uppl. utg. af C. Hartman. Stockholm.

Hartman, C. J. 1870: Handbok i Skandinaviens flora... 10 uppl. utg... av C. Hartman. Stockholm.

Hartman, C. J. 1879: Handbok i Skandinaviens flora... 11... uppl. utg. av C. Hartman. Stockholm.

Hartman, C. J. & Hartman, C. 1889: Handbok i Skandinaviens flora, innefattande Sveriges, Norges, Finlands och Danmarks Ormbunkar och fanerogamer. 12 uppl. utg. af Th. O. B. N. Krok. Första häftet. Stockholm.

Hartman-Söderberg, I. 1978: Folksägen och folktro. I: Schotte-Lindsten, A-S. (red.) – Sköllerstabygden. Tre närkessocknar, Sköllersta, Svennevad, Bo 1... 206–219. Hallsberg.

Haugard, J. 1912: Historiska minnen i norra Vättersbygden. Askersund.

Haugard, J. 1922: Om Vättern och norra Vätterbygden. Natur- och kulturhistorisk

beskrivning. Askersund.

Haugard, J. 1930: Från Tiveden till Tylöskogen. – Sv. Turistför. Årsbok 1930: 168–181.

Haugard, J. 1940: Askersundiana. Stockholm.

Haugard, J. 1943: Några blad ur Askersunds äldsta domböcker. Stockholm.

Haugard, J. 1944: En belgisk gruva vid norra Vättern. Ett och annat om Vieille Montagne och en främlingskoloni i Sverige. Stockholm.

Haugard, J. 1946: Från 1700-talets Askersund. Stockholm.

Hazelius Berg, G. 1953: Kägleholmsinventariet från 1554. – FBoB 8: 57–76.

Hebbe, P. M. 1939: Den svenska lantbrukslitteraturen I. Från äldsta tid t. o. m. år 1800. – Kungl. Lantbruksakad. Uppsala.

Hebbe, P. M. 1945: Den svenska lantbrukslitteraturen II. Från 1801 till 1850. Efter författarens efterlämnade anteckningar utgiven av C. Björkbom. – Kungl. Lantbruksakad. Stockholm. Heckscher, E. F. 1906: Nationalekonomisk historik.

I: Welin, G. (red.) – Statens järnvägar 1856–1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning... II. Bana och byggnader. Stockholm.

Hedar, S. 1928: Lantmäteristyrelsens arkiv. – Svenska lantmäteriet 1628–1928. II: 385–

Hedberg, I. 1961: Cytotaxonomic Studies in Anthoxanthum odoratum L. s. lat. 1. Morphologic analysis of Herbarium specimens. – SBT 55: 118–128.

Hedberg, I. 1967: Cytotaxonomic Studies on Anthoxanthum odoratum L. s. lat. II. Investigations of some Swedish and few Swiss population samples. – Symbolae Botanica Upsaliense XVIII: 5.

Hedberg, J. W. 1903: I minnets lund. Minnesteckningar... 1. – Protokoll och handlingar vid prestmötet i Strängnäs... 1–2: 45–107. Strängnäs.

Hedberg, L. 1982: Gårdsdrift i hertig Karls furstendöme. Exemplet Örebro slott och ladugårdar. En problemorientering. – Projekt Örebro historia. Högskolan i Örebro.

Hedblom, F. 1945: De svenska ortnamnen på säter. En namngeografisk undersökning. – Studier till en svensk ortnamnsatlas utgivna av Jöran Sahlgren 2. Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akad. 13. Stockholm.

Hedbom, K. 1919: Linnés inhemska medicinalväxter. – Sv. Linnésällskapes årsskrift II: 65–110.

Hedengren, O. 1846: Om Landthushållningen vid Riseberga. – Bilaga B till Gumaelius 1846: Berättelse om landthushållningens närvarande tillstånd i Örebro län... Örebro.

Hedenstierna, B. 1949: Stockholms skärgård. Kulturgeografiska undersökningar i Värmdö gamla skeppslag. –Geografiska Annaler 30 (1948): 1–2.

Hedenstierna, D. 1960: Det nya landskapet. – Sv. Turistför. Årsskrift 1960: 135–154.

Hedera 1886: Spridda bidrag till Nerikes flora, samlade af naturvetenskapliga föreningen "Hedera" i Örebro. – BN 1886: 94–98, 119–122.

Hedera 1887: Lokalförteckning öfver Örebrotraktens fanerogamer och kärlkryptogamer. Utg. av Föreningen "Hedera" vid Högre Allmänna läroverket i Örebro. Örebro. [Hedera 1908: Naturvetenskapliga föreningen Hederas i Örebro festskrift. – Enligt Stadsarkivet i Örebro har publikationen aldrig utgivits.]

Hedin, G. 1754: Beskrifning öfver Kräklinge Socken i Neriket, i anledning af den föreskrift, som är gifven i KVAH för år 1741, ... – KVAH 1754: 109–142.

Hedin, P. 1992: Ängs- och hagmarker. Arboga kommun. – Länsstyr. i Västmanlands län 5: 2.

Hedlund, L. 1949: Den nordiska utbredningen av Astragalus glycyphyllus L. – SBT 43: 365–375.

Hedström, H. 1908: Om Sveriges naturliga byggnads- och ornamentstenar, jämte förteckning öfver de viktigaste svenska stenindustriidkande firmorna. – SGU C 209.

Hegardt, H. 1909: Vallodling vid Latorp, Nerike. – Kungl. Landtbruks-Akad. Handl. och Tidskrift 48: 513–517.

Heidenstam, V. von 1941: När kastanjerna blommade. Minnen från Olshammar. Samlade och redigerade av Kate Bang och Fredrik Böök. Utg. av stiftelsen Övralid. Stockholm.

Heij-Hällvik, O. (red.) 1948: Svenska län. Örebro läns förvaltning och bebyggelse. II. Närke. Örebro.

Heintze, A. 1916: Om endozoisk fröspridning genom trastar och andra sångfåglar. – SBT 10: 479–505.

Hellberg, L. 1963: Bygd och odling i ortnamnens ljus. – I: Stenkvista. En socken i Sörmland: 166–207.

Hellberg, L. 1967: Kumlabygdens ortnamn och äldre bebyggelse. I: Samzelius, J. L:son (utg.) – Kumlabygden... III. Ortnamn och äldre bebyggelse: 9–584. Kumla.

Hellbom, E. 1915a–b: Minnen från Karolinska skolan 1–9. – NA 1915-07-19, 07-28.

Hellbom, E. 1916a–c: Från gångna dagar. NA 1916-06-26, 06-28, 06-30.

Hellbom, E 1916d: Om P. J. Hellbom 1-11. – NA 1916.

Hellbom, P. J. 1866: Kort redogörelse för de lichenologiska undersökningarne i Nerike under år 1866. – Kungl. Sv. Vet.-Akad. Förhandlingar 1866: 8.

Hellbom, P. J. 1870: Nerikes laf-flora. I. Familjerna Usneei, Ramalinei, Peltigerei och Parmeliei. – Årsberättelse... 1870: 1–30. Örebro.

Hellbom, P. J. 1871a: Nerikes lafflora. Örebro.

Hellbom, P. J. 1871b: Om Nerikes lafvegetation. – KVAH 9: 11.

Hellgren, M. 1985: Arbetsstyrkan vid Segersjö gård 1581–1601. – Uppsats i historia VT 1985. Högskolan i Örebro.

Hellquist, E. 1903–1906: Studier öfver de svenska sjönamnen, deras härledning ock historia. – Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv XX (1–6). Stockholm

Hellström, A. 1990: En krönika om Åsbro. Åsbro.

Hellström-Håkansson, L. 1988: Utsikt från Bergslagsleden. Kumla.

Hemberg, E. 1925: Dvärgbjörkens (Betula nana L.) utbredning och sydgräns i Gothoscania. Växiö.

Henning, E. 1915: Bidrag till kännedom om berberisbuskens uppträdande i mellersta och södra Sverige. – Kungl. Landtbruks-Akad. Handl. och Tidskrift 54: 730–738.

Henrikson, A. 1985: Eriksgata. Stockholm.

Henrikson, A. & Lundquist, B. 1950: Eriksgata. Stockholm.

Heribert-Nilsson, N. 1923: Bengt Lidforss, artbildningsproblemet och Rubusforskningen. I: Sjövall, E. (red.) – Bengt Lidforss. En minnesskrift: 46–52. Malmö.

Hermelin, S. G. 1804: Petrografisk karta öfver Nerike.

Hernod, E-L. 2007: Växtbestämningshelg i herbariet samt en föreläsning om familjen Characeae. – T-Veronikan 12 (3): 18–20.

Hesselius, J. 1750a: Rön Om Några färgade Jordarter ifrån Nerike. – KVAH 1750: 19–25.

Hesselius, J. 1750b: Berättelse Om Tvänne slags Torf, hvaraf den ena, då han brännes, gifver en gul aska, tjenlig til oljo-färg för målare: den andra gifver efter bränningen och afrökningen en helfin och hvit aska. – KVAH 1750: 226–229.

Hesselman, B. 1914a: Två svenska växtnamn. – Svenska studier tillegnade Gustaf Cederschiöld den 25 juni 1914: 406–. Lund.

Hesselman, B. 1914b: När och Närke. – Namn och Bygd 2: 263–271.

Hesselman, B. 1922: Gråbo och några andra svenska växtnamn. – Nysvenska Studier 2: 153–200.

Hesselman, B. 1924a: Juglou (Rosa rubiginosa). – Festskrift till Amund B. Larsen: 115–129. Kristiania.

Hesselman, B. 1924b: Växtnamnet törel. – Nysvenska Studier 4: 260–270.

Hesselman, B. 1935: Från Marathon till Långheden. Studier över växtnamn och naturnamn. – Nordiska texter och undersökningar. 7. Uppsala.

Hesselman, B. 1952: Växtnamnet sippa. – Namn och bygd 40: –.

Hesselman, H. 1905: Svenska löfängar. – Skogsvårdsför. Tidskrift 1905: 1–23.

Hesselman, H. 1929: In memoriam. Gunnar Andersson. – SBT 23 (1): 171–175.

Hesselman, H. 1933: In memoriam. Selim Birger. – SBT 27: 131–135.

Hildebrand, H. 1905: Heraldiska studier II. Landskapens vapen. – Antikvarisk Tidskrift 9.

Hildén, H. 1920: Studier af naturen i stormakttidens verklighet och dikt. Helsingfors.

Hilmersson, A. 1990: Helgfirande och folktro i gamla Kumla. – Uppsats i ämnet lokalhistoria, Alléskolan, Hallsberg.

Hisinger, W. 1819–1840: Anteckningar i physik och geognosie under resor uti Sverige och Norrige I–VII. Upsala.

Hjelmqvist, H. 1952: Några sädeskornsavtryck från Sydsveriges stenålder. – BN 1952: 330–338.

Hjelmqvist, H. 1955: Die älteste geschichte der Kulturpflanzen in Schweden. – Opera Botanica 1: 3.

Hjelmqvist, H. 1956: Kulturväxternas äldsta historia i Sverige. – Statens Naturvetenskapliga Forskningsråd Årsbok 9 (1955): 286–.

Hjelmqvist, H. 1979: Beiträge zur Kentnis der prähistorischen Nutzpflanzen in Schweden. – Opera Botanica 47.

Hjelmqvist, H. 1982: Arkeologisk botanik – något om metoder och mål. – SBT 76: 229–240.

Hjelmqvist, H. 1991: Några trädgårdsväxter från Lunds medeltid. – SBT 85: 225–248.

Hjärne, E. 1953: Svethiudh. En kommentar till Snorres skildring av Sverige. – Namn och Bygd 40 (1952): 91–183.

Hofberg, H. 1861: Allmoge-ord i vestra Nerikes bygdemål. Örebro.

Hofberg, H. 1868: Nerikes gamla minnen, sådana de ännu qvarleva i fornlemningar, fornfynd, aflefvor af medeltidens kyrkliga konst, folklif, sånger, sägner, folkspråk m.m. Örebro.

Hofberg, H. 1880: Vinön i Hjelmaren. I: Hofberg, H. (utg.) – Sverige, fosterländska bilder: 84–90. Stockholm.

Hofberg, H. 1926: Beskrifning öfver Örebro stad och land. Hardemo, Kräcklinge, Hackvad, Edsberg, Tångeråsa, Skagershult, Qvissbro, Knista, Hidinge, Wintrosa 1864–1880. – Medd. från För. Örebro läns Museum IX: 65–121. Örebro.

Hofberg, J. H. 1852: Södermanlands phanerogamer och filices. Stockholm.

Hofsten, C. G. von 1950: Vildhavren är ett växtföljdsproblem. – Lantmannen 34: 347–349, 407–409.

Hofsten, G. von 1869: Om utfodring med sjövass. – ÖLHK 1869: 12–13.

Hofsten, N. von 1960: Pors och andra humleersättningar och ölkryddor i äldre tider. – Acta Acad. Regiae Gustavi Adolphi XXXVI. Uppsala.

Hollender, A. 1901: Om Sveriges nivåförändringar efter människans invandring. – GFF 23.

Holländer, B. m.fl. 1994: Askersundsby – vår by. Ur rotekistans handlingar. Askersund.

Holmberg, M. 1996: Åldersbestämning av Östra Trolldalens skogsbestånd. Bilaga till Löfgren 1996a: Östra Trolldalen, Örebro kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1996: 21.

Holmberg, O. R. 1910: Om “Carex macilenta Fr.” dess historia och dess systematiska valör. – BN 1910:–.

Holmberg, O. R. 1922: Hartmans handbok i Skandinaviens flora 1. Skandinaviens kärlväxter. Stockholm.

Holmberg, O. R. 1926: Skandinaviens flora 2. [A1: 2] Stockholm.

Holmberg, O. R. 1929a: Carices nonnullae hybridae e sectionibus Canescentibus, Tenuiflorus, Elongatis. – BN 82: 10–28.

Holmberg, O. R. 1929b: De skandinaviska formerna av Carex-gruppen Limosae. – BN 82: 209–228.

Holmbäck, R 1931: Den Hagbergska tiden i Edsberg. I: Lönnroth, C. & Zetterstedt, W. (utg.) – Minnen från gamla svenska prästhem VII... : 162–170. Lund.

Holmbäck, Å. & Wessén, E. 1936: Västmannalagen. – Svenska landskapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar. Andra serien: Dalalagen och Västmannalagen. Stockholm.

Holmbäck, Å. & Wessén, E. 1962: Magnus Erikssons Landslag i nusvensk tolkning... – Skrifter utg. av Institutet för rättshistorisk forskning... 1. Rättshistoriskt bibliotek 6. Stockholm.

Holmer, A. 1978: Botaniska vandringar i Sköllersta, Svennevad och Bo. I: Schotte-Lindsten, A-S. (red.) – Sköllerstabygden. Tre närkessocknar, Sköllersta, Svennevad, Bo 1: 62–96. Hallsberg.

Holmquist, P. J. 1935: En berggrundsrekognosering inom Lekebergsområdet. – GFF 57: 275–286.

Holmström, R. 1960: Närke i fyrahundra bilder. I: Waldén, B. m. fl. (red.) – Närke. Allhems landskapsböcker. Malmö.

Holst, N. O. 1912: Förhistorisk grufbrytning i Sverige. – Blad för Bergshandteringens vänner 13: 428–446. Örebro.

Hovda, J. T. 1978: Fuglefrø som spredningskilde for adventivplanter. – Blyttia 36: 17–18.

Hult, O. 1926: Några anteckningar om Olof och Magnus Bromelius. – Sv. Linnésällskapets Årsskrift IX: 87–99.

Hultén, E. 1950: Atlas över växternas utbredning i Norden. Fanerogamer och ormbunksväxter. Stockholm.

Hultén, E. 1971: Atlas över växternas utbredning i Norden. Fanerogamer och ormbunksväxter. 2 upplagan. Stockholm.

Hultengren, S. & Danielsson, I. 1996: “Tillståndet för den epifytiska lavfloran i Västmanland 1995”. Program- och metodikförslag för övervakning av epifytiska lavar i Västmanland. – Länsstyr. i Västmanlands län 1996: 1.

Hultengren, S. & Nitare, J. 1998: Inventering av jätteträd. Instruktion för inventering av grova lövträd i södra Sverige. Skogsstyr. Jönköping.

Hultgård, U-M. 1987: Parnassia palustris L. in Scandinavia. – Symbolae Botanica Upsaliense XXVIII: 1.

Hübner, J. 1736: Vollständige Geographie. Zweiter Theil. Hamburg.

Hylander, N. 1936: Dactylis Aschersoniana Graebn. som adventivväxt. – BN 1936: 438–447.

Hylander, N. 1937: Einige Bemerkungen über die eriophyidencecidien der birken und deren bebeutung für die systematik unserer Betula-arten. – SBT 31: 23–41.

Hylander, N. 1941: De svenska formerna av Mentha gentilis L. coll. – APhS XIV.

Hylander, N. 1943a: Thlaspi alpestre L. i Sverige. – SBT 37: 377–402.

Hylander, N. 1943b: Die grassameneinkömmlinge schwedischer Parke, Mit besonderer berücksichtigung der Hieracia silvaticiformia. – Symbolae Botanica Upsaliense VII: 1.

Hylander, N. 1944: Växtförteckning. I: Rosenhane, S. [1663]: Oeconomia. Utg. av Torsten Lagerstedt. – Sörmländska handlingar 9: 161–168. Uppsala.

Hylander, N. 1946: Den vilsekomna fibblan eller Historien om en naturalisation. – Harald Nordenson 60 år. Festskrift: 177–194.

Hylander, N. 1953a: Taxa et nomina nova in opere meo Nordisk kärlväxtflora I (1953) inclusa. – BN 1953: 352–359.

Hylander, N. 1953b: Nordisk kärlväxtflora omfattande Sveriges, ... kärlkryptogamer och fanerogamer I. Stockholm.

Hylander, N. 1957a: On cut-leaved and smallleaved forms of scandinavian Birches. – SBT 51: 417–436.

Hylander, N. 1957b: On cut-leaved and smallleaved forms of Alnus glutinosa and Alnus incana. – SBT 51: 437–453.

Hylander, N. 1957c: Cardaminopsis suecica (Fr.) Hiit., a northern amphidiploid species. – Bull. Jard. Bot. Bruxelles 27: 591-604.

Hylander, N. 1957d: Om falsk och äkta ornäsbjörk och om några andra avvikande björkformer. – Lustgården 37–38: 31–84.

Hylander, N. 1957e: Om flikbladiga och småbladiga former av klibbal och gråal. – Lustgården 37–38: 85–119.

Hylander, N. 1958: Några öländska växtfynd. SBT 52: 348–352.

Hylander, N. 1965: Släktet Mentha i det nordiska floraområdet. – BN 118: 225–242.

Hylander, N. 1966a: Några anmärkningar om de i Sverige odlade och förvildade Amelanchierarterna, särskilt A. confusa Hyl. – Lustgården 45–46 (1964–1965): 266–277.

Hylander, N. 1966b: Nordisk kärlväxtflora omfattande Sveriges, ... kärlkryptogamer och fanerogamer II. Stockholm.

Hylander, N. 1971: Prima loca plantarum vascularium Sueciae. Plantae subspontaneae vel in tempore recentiore adventitiae. Första litteraturuppgift för Sveriges vildväxande kärlväxter jämte uppgifter om första svenska fynd. Förvildade eller i sen tid ikomna växer. – Supplement till SBT 64 (1970). Uppsala.

Hyllningsskrift till Lennart von Post d. 16 juni 1944. – Medd. från Stockholms högskolas Geologiska inst. 66.

Hylmö, B. 1993: Oxbär, Cotoneaster, i Sverige. – SBT 87: 305–330.

Hyltén-Cavallius, G. O. (1835): En student upptäcker sitt land 1835. Anteckningar under en wandring genom... Nerike... År 1835. Utg. med förord av Sigurd Erixon. – Folklivsskildringar utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akad. 2. Stockholm & Uppsala 1942.

Hytteborn, H. 1982: Vegetationsförändringar i Östra fågelsjön, Kvismaren 1974–1981. – Verksamheten vid Kvismare Fågelstation 1981. Medd. nr. 48 från Kvismare fågelstation: 16–22. Örebro.

Hytteborn, H. 1985: Vegetationsförändringar i Rysjön efter markberedning och vattenståndshöjning. – Verksamheten vid Kvismare Fågelstation 1984. Medd. nr. 54 från Kvismare fågelstation: 33–37. Örebro.

Hytteborn, H. m.fl. 1991: Viable seeds in sediments in lake Hjälmaren. – Aquatic Botany 40: 289–293.

Håkanson, S. 1960: Karl Bäckgren. En minnesbild. – Till Hembygden 57: 150–158.

Hård af Segerstad, F. 1924: Sydsvenska florans växtgeografiska huvudgrupper. Malmö.

Hård af Segerstad, F. 1928: C. A. Agardhs Fanerogamherbarium jämte andra i Karlstads h. a. läroverk befintliga herbarier. – Medd. från Värmlands Naturhistoriska För. 1. Karlstad.

Hård af Segerstad, F. 1931: Ytterligare om de gamla Karlstads-herbarierna. Medd. från Värmlands Naturhistoriska För. 2a, 1931.

Hård af Segerstad, F. 1952: Den värmländska kärlväxtflorans geografi. – Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhälles Handl. 6: B: 7.

Hårleman, C. 1749: Dag-Bok Öfwer En ifrån Stockholm igenom åtskillige Rikets Landskaper gjord Resa, år 1749. Stockholm.

Hårleman, C. 1751: [Dag-Bok öfwer En Resa igenom Rikets södre Landskaper år 1750.] Stockholm. Hällström, C. P. 1819a: Yttrande öfver en till Kongl. Landtbruks-Academiens statistiska Afdelning ingifven Skrift, kallad: Opartiska Tankar om behofvet af sjön Hjelmarens sänkning. – Kungl. Landtbruks-Acad. Annaler 1819, förra häftet: 155–165.

Hällström, C. P. 1819b: Betänkande rörande Hjelmarens sänkning. – Kungl. Ladtbruks-Acad. Annaler 1819, förra häftet: 165–179.

Hässler, A. 1933: Våra läroverksherbarier. En översikt och ett program. – BN 86: 456–472.

Högberg, J. D. 1843: Svensk flora, innefattande Sveriges phanerogamvexter; med en kort, förberedande vextlära. Örebro.

Högdahl, T. 1929: Gunnar Andersson. – Sveriges Natur Årsbok 20: 6–10.

Höjeberg, P. 1990: KisaMor. En läkekvinnas levnadshistoria. Hedemora.

 

Indebetou, C. G. [1824]: Resejournal 1824. – Blad för Bergshandteringens Vänner 13 (1912): 484–505. Örebro.

Ingelög, T. 1970: Flora och vegetation i Sveafallsområdet vid Degerfors. – Inst. för skogsföryngring, Skogshögskolan. Rapporter och Uppsatser 26.

Ingelög, T. m.fl. (red.): Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. Databanken för hotade arter, SLU. Uppsala.

Irhammar, C. 1994: Katalog 12 maj 1994. C. Irhammar antikvariat, Sjöbo. Sjöbo.

Israelsson, L. 1993: Får det lov att vara ett krikon? – Land 1993-09-10.

 

J. B. 1950: Herman Flodkvist 75 år. – Landtmannen 34: 582.

Jacobson, A. 2006: Åtgärdsprogram för bevarande av några hotade natearter i sötvatten. – SNV.

Jalas, J. 1950: Zur Kausalanalyse der Verbreting einiger nordischen Os- und Sandpflanzen. – Ann. Bot. Soc. Zool.-Bot. Fenn. Vanamo 24: 1.

Jannes, E. 1953: Midsommar i Breven. – Sv. Turistför. Årsskrift: 41–56.

Janson, M. 1984: Skogaholm – gården, bruket, människorna. I: Schotte-Lindsten, A-S. & Werner, M. (red.) – Sköllerstabygden. Tre Närkessocknar, Sköllersta, Svennevad, Bo 2: 203-251. Hallsberg.

Janson, O. 1990: Plattlummer, cypresslummer och mellanlummer i norra Västergötland. – Calluna 7: 5–28.

Jansson. A. 1918: Lektorn fil. d:r Ernst Adlerz. – NA 1918-03-09.

Jansson, A. 1929: Markkärret. Ett nerkiskt naturminnesmärke av förnämligt slag. – Murgrönan 1929:–.

Jansson, A. 1930: De gamla träden och deras inbyggare. – ÖLNÅ 1930: 61–68.

Jansson, A. 1931: Herrfallsäng i Hallsbergs socken. Närkes egen naturpark. I: Risebergaboken: 126–131.

Jansson, A. 1932: Något om vegetationen kring Hjälmarestränderna. – Med paddel och segel... Örebro Kanotförenings Jubileumsskrift 1907–1932: 73–76. Örebro.

Jansson, A. 1933a: Med dendrologer på studiefärd i Nerikesbygd. – NA 1933-07-03.

Jansson, A. 1933b: Dendrologernas andra dag här i Nerikesbygden. Exkursion till gårdar norr om Hjälmaren i västra Nerike. – NA 1933-07-04.

Jansson, A. 1933c: Med en gammal Nerikes flora i handen. Rapsodiskt om några märkligare örebrotraktens växter. – Murgrönan 1933: 39–43.

Jansson, A. 1936: Botanisk sevärdhet på sophög. Vid stadsgränsen. Örebro-Kuriren 1936-07-24.

Jansson, A. 1943: Särpräglade naturområden i Almby. I: Johansson, A. (red.) – Almby. En Minnesskrift utgiven med anledning av Almby inkorporering med Örebro...: 175–192. Örebro.

Jansson, A. 1947a: Stränder och holmar i Hjälmaren 60 år efter den stora sänkningen. I: Rosenberg, E. & Curry-Lindahl, K. (red.) – Natur i Närke: 91–105. Stockholm.

Jansson, A. 1947b: Min hembygds natur i minnenas bilder. I: Rosenberg, E. & Curry-Lindahl, K. (red.) – Natur i Närke: 191–211. Stockholm.

Jansson, A. 1950: Ödegårdstomternas örter och träd. – FBoB 5: 143–152.

Jansson, A. 1952a: Sörmländska hjälmaröar i Julitabygden. I: Bergman, S. & Curry-Lindahl, K. (red.) – Natur i Södermanland: 230–241. Stockholm.

Jansson, A. 1952b: Ett naturreservat under Julitagodset. En Närkesbiolog ser på sörmländska Hjälmaröar. – Fataburen 1952: 17–42.

Jansson, A. 1955a: Om det aktiva arbetet. – ÖLNÅ 1955: 11–17.

Jansson, A. 1955b: Backsippan som hotar försvinna. – ÖLNÅ 1955: 85–89.

Jansson, A. 1955c: Stekeln som fångar tambin åt avfödan och släktingen som jagar flugor. – ÖLNÅ 1955: 117–124.

Jansson, A. 1955d: Norrlandsorkisen i Närke. – ÖLNÅ 1955: 156–158.

Jansson, A. 1962: Biotopvård i Närke. – Sveriges Natur 53: 158–161.

Jansson, A. & Larsson, L. 1955: Holmar i den forna Kvismaren. – ÖLNÅ 1955: 139–147.

Jansson, E. A. 1961: Ramshytte bruk genom tiderna. – Blad för Bergshandteringens Vänner 34: 429–520. Örebro.

Jansson, H. 1982: Sjömosjön – visst borde den bli naturreservat. – Arboga Tidning 1982-06-24.

Jansson, M. O. 1988: Trädgårdar på Skansen. – Fataburen 1987: 17–51.

Jansson, S. B. F. 1975: Sveriges runinskrifter utg. av Kungl. Vitterhets- Historie- och Antikvitets Akad. 14: 1. Närkes runinskrifter.

Janzon, G. 1972: Översiktlig naturinventering av Glanshammars kommun. – Länsstyr. i Örebro län.

Janzon, G. [1975]: Skötselplan för naturreservatet Fåran. – Länsstyr. i Örebro län 1976.

Janzon, G. [1976]: Inventering av område med idegran vid Skvalberget, Filipshyttan. Skötselplan för naturreservatet Skvaleberget. – Länsstyr. i Örebro län 1986.

Janzon, G. 1983: Skötselplan för naturreservatet Fagertärn. – Länsstyr. i Örebro län.

Janzon, G. 1996: Inventering av gammelekar på Ekåsen. – Länsstyr. i Örebro län.

Jige, R. 1942: Skräddare förste potatisodlare i Lillkyrka. Ett 200-årsminne. – NA 1942-10-08.

Johansson, A. (red.) 1943: Almby. En Minnesskrift utgiven med anledning av Almby inkorporering med Örebro... Örebro.

Johansson, A. & Eckerbom, N. 1951: Ett djärvt industriellt initiativ. Örebro pappersbruk och dess historia 1901–1951. Örebro.

Johansson, H. 1976: En stadspojkes minnen av livet på landet före första världskriget. – FBoB 31: 21–49.

Johansson, J. 1896: Statens vinst af kyrkan inom Nerike genom reformationen. – Medd. Från För. Örebro läns Museum I: 97–147.

Johansson, J. T. & Lindell, T. 1995: Från Agardh och Fries till 1800-talets mitt. Svensk kärlväxtfloristik tar fart. – SBT 89: 345–363

Johansson, K. 1905: Några bidrag till kännedomen om Hieraciumfloran i södra Sverige. – BN 58: 97–128.

Johansson, K. 1908: Hieracia vulgata Fr. från Torne Lappmark. – AfB 7: 12.

Johansson, K. 1909: Medelpads Hieracia vulgata Fr., nya former jämte öfversikt öfver de förut kända. – AfB 9: 1.

Johansson, K. 1920: Nya Hieracia silvaticiformia från Sveriges lågland. – BN 73: 65–100.

Johansson, K. 1923: Växtgeografiska spörsmål rörande den svenska Hieraciumfloran. – SBT 17: 175–214.

Johansson, K. 1926: Växtgeografiska spörsmål rörande den svenska Hieraciumfloran II. – SBT 20: 305–343.

Johansson, K. 1929: Svenska Hieracia Tridentata Fr. – AfB 22A: 12.

Johansson, K. & Samuelsson, G. 1920: Hieraciumfloran i Västmanland. – AfB 16: 14.

Johansson, K. & Samuelsson, G. 1924: Nya svenska Archieracier. – BN 77: 135–160.

Johansson, R. 1972: Översiktlig naturvårdsinventering av centrala Tiveden. – Tiveden 1. Tivedenkommittén.

[Johansson, S.] sign. Stieg 1955: Lasse-Maja-ekens sista färd. – NA 1955-04-16.

Johnsson, P. 1908: Ramstigen. – NA 1908-01-25.

Johnsson, P. 1916: Örebro län för hundra år sedan. Anteckningar. Örebro.

Johnsson, P. 1919: Ur Närkesbygdens krönika. Kulturbilder från en svunnen tid. Örebro.

Johnsson, P. 1932: Striden om ett par byxor. När Carl Henrik Anckarsvärd å Karlslund åtalades för högmålsbrott. – Örebro-Kuriren 1932-12-29.

Johnsson, P. 1933: Skogarna i Närike under mitten av 1800-talet. Enligt lantmätarnes berättelser II. – Skogsägaren (9): 93–96.

Jonsell, B. 1993: Draba nemorosa. I: Ingelög, T. m.fl. (red.) – Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. Databanken för hotade

arter, SLU: 138-139. Uppsala.

Jonsell, B. (ed.) 2000: Flora Nordica 1. Lycopodiaceae–Polygonaceae. Stockholm.

Jonsell, B. (ed.) 2001: Flora Nordica 2. Chenopodiaceae–Fumariaceae. Stockholm.

Jonsell, B. & Karlsson, T. (ed.) 2010: Flora Nordica 6. Thymelacaceae–Apiaceae. Stockholm.

Jonson, K. 1935a: Minister Burenstam och hans Souvenirs de Tjelfvesta. – Samfundet Örebro Stads- och Länsbiblioteks Vänner Medd. VI: 39–62.

Jonson, K. 1935b: Stiftelsen Saxons närkesarkiv och dess samlingar. – Årsbok för Hembygdsvård 1935: 89–95.

Jonson, K. 1936: J. L. Saxon. – Samfundet Örebro Stads- och Länsbiblioteks Vänner Medd. VII: 11–14.

Jonsson, J. V. 1902: Örebro läns Kongl. Hushållnings-Sällskaps historia 1803–1902. Jämte en öfversikt öfver landthushållningens utveckling inom länet under samma tid. 1–2. Örebro.

Jonsson, J. V. 1903: Örebro läns Kungl Hushållningssällskaps 100-Årsfest. – ÖLHÅ 1903. Tredje häftet: 3–49.

Jonsson, J. V. 1926: Ernst Herman Behm. – Medd. från Örebro läns Museum IX.

Josefsson, H. 2007: Kartering av skyddsvärda ädla lövträd med höga naturvärden – i drumlinområdet i Västernärke, Örebro län. – Länsstyr. i Örebro län 2007: 24.

Juel, H. O. 1930: Adam Afzelius. Minnesteckning. – Levnadsteckningar över Kungl. Sv. Vet.-Akad. ledamöter 102.

Juhlin-Dannfelt, H. 1911: Hampus Adolf von Post. – Landtmannen 22: 323–324.

Juhlin-Dannfeldt, H. 1928: Skifte och delning av jord ur ekonomisk synpunkt. – Svenska lantmäteriet 1628–1928 II: 71–.

Julin, E. 1929: De nybildade Hjälmar-öarna. – Sveriges Natur Årsbok 20: 121–133.

Julin, E. 1965a: Der Formenkreis des Ranunculus auricomus L. in Schweden. I. Diagnosen und Fundortsangaben einiger Sippen aus Södermanland. – AfB 2: 6: 1–28.

Julin, E. 1965b: Der Formenkreis des Ranunculus auricomus L. in Schweden. II: Diagnosen und Fundortsangaben neuer Sippen aus Södermanland. – AfB 2: 6: 29–108.

Julin, E. 1977: Some Bothnian Subspecies in the Ranunculus auricomus complex: origin and dispersal. – BN 130: 287–302.

Julin, E. 1978: New subspecies of Ranunculus auricomus from Västmanland, Sweden. – BN 131: 317–348.

Julin, E. 1980: Ranunculus auricomus L. in Södermanland, East-Central Sweden. – Opera Botanica 57.

Julin, E. & Luther, H. 1959: Om blomning och fruktsättning hos Ceratophyllum demersum i Fennoscandien. – BN 112: 321–337.

Julin, H. 1963: Yxhult. En historik om bygd och industri. Örebro.

Juneby, H. B. 1978: Medicinsk örthandbok. 1. Malmö.

Junell, S. 1953: Das Phytoplankton des Sees Hjälmaren. – SBT 47: 47–93.

Junell, S. 1955: Om Hjälmarens växtplankton och våra sjöars förorening. – ÖLNÅ 1955: 51–60.

Junell, S. 1971: [kommentarer och egna uppgifter samt från delvis opreciserade meddelare och herbarier.] I: Samzelius, A. 1758...Göteborg 1971.

Junell, S. 1972: Floran i Kvistbro bergslag. I: Olofsson, S. –Kvistbro sockens historia. En bok om Kvistbro församling... Örebro.

Jönsson, T. 1985: Hjälmarsnipa. – FBoB 39: 56–58.

Jörlin, E. 1780: Specimen botanico oeconomicum sistens Trifolium hybridum... Lund

 

Kalela, A. 1965: Über die Kollektivart Carex brunnescens (Pers.) Poir. – Ann. Bot. Fenn. 2.

Kalm, P. [1746]: Pehr Kalms Västgöta och Bohuslänska resa Förrättad År 1742. Med anmärkningar uti Historia Naturali, Fysik, Medicin, Ekonomi, Antikviteter etc. Jämte nödiga figurer. Redigerad av Claes Krantz. Stockholm 1960.

Kardell, L. 1976: Fälla, bråna, rönning, kas och sved – svedjebruket. – Skogsägaren 52: 27–30.

Kardell, L. 1977: Skogens landskap. – Bygd och Natur 58.

Kardell, L. 1978: Kan hyggen vara annat än fula? Sv. Skogsvårdsförb. Tidskrift 76.

Kardell, L. m.fl. 1980: Svedjebruket förr och nu. – SLU, avd. för landskapsvård. Rapport 20. Uppsala.

Kardell, L. 1982: Tivedens nationalpark – en skogshistorisk betraktelse. – SLU, avd. för landskapsvård. Rapport 22. Uppsala.

Karlén, L. 1993: Nya fynd av smal vattenpest (Elodea nuttallii). – Daphne 1: 8–10.

Karlenby, L. 2006: På jakt efter Birger Brosas kyrka. Funderingar kring en märklig husgrund vid Riseberga kloster. – Riksantikvarieämbetet. UV Bergslagen. Rapport 2006: 10.

Karling, S. 1931: Trädgårdskonstens historia i Sverige intill le nôtrestilens genombrott. Stockholm.

Karlson, K. F. 1871: Blad ur Örebro skolas äldsta historia. Samlade och utgifne... I: Årsberättelse... 1871.

Karlson, K. F. 1875: Blad ur Örebro skolas historia... 3. I-CXII. I: Årsberättelse... 1875.

Karlson, K. F. 1899: Blad ur Örebro skolas historia... 4. Örebro.

Karlson, K. F. 1900: Blad ur Örebro skolas historia... 5. Örebro.

Karlsson, G. M. 1923: Jätteträd från Bergslagen. – Skogvaktaren 33: 284.

Karlsson, I. 1988: Melångensjöarna – ett våtmarksområde i södra Närke. – Examensarbete i naturvård. Gammelkroppa skogsskola 1987/1988.

Karlsson, K. 1981: Efter skolan gällde arbete, arbete, arbete. I: "Så var det på min tid!". 50 berättelser från svunnen tid i Örebro län 565–576. Örebro.

Karlsson, K. S. 1932: Örebrokanotisterna på sitt hemmavatten... – Med paddel och segel... Örebro Kanotförenings Jubileumsskrift 1907–1932: 17-26. Örebro.

Karlsson, K. S. 1940: Journalist och vetenskapsman jubilerar. – NA 1940-12-02.

Karlsson, K. S. 1944: Nils Eckerbom 60 år. – NA 1944-02-11.

Karlsson, K. S. (sign. -Kåkå) 1953: Hembygdens hängivne hovfotograf. – NA 1953-11-16.

Karlsson, O. & Andersson, L. 1981: Vasskörd Köping. Nämnden för energiproduktionsforskning, m.fl. Rapport maj 1981. Köping.

Karlsson, T. 1982: Svenska kärlväxtnamn. – SBT 77: 57–64.

Karlsson, T. 1986: Tre arter av Echinops, bolltistel, förvildade i Sverige. – SBT 80: 279–288.

Karlsson, T. 1993a: Alchemilla. I: Ingelög, T. m.fl. (red.) – Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. Databanken för hotade arter, SLU: 56-57. Uppsala.

Karlsson, T. 1993b: Euphrasia micrantha. I: Ingelög, T. m.fl. (red.) – Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. Databanken för hotade arter, SLU: 140-141. Uppsala.

Karlsson, T. 1993c: Galium pumilum. I: Ingelög, T. m.fl. (red.) – Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. Databanken för hotade arter, SLU: 156-157.

Karlsson, T. 1998: Förteckning över svenska kärlväxter. – SBT 91: 241–560.

Karlsson, T. 2002a: Nyheter i den svenska kärlväxtfloran I. Ormbunksväxter–jordröksväxter. – SBT 96: 75–93.

Karlsson, T. 2002b: Nyheter i den svenska kärlväxtfloran II. Korsblommiga–flockblommiga. – SBT 96: 186–206.

Karlsson, T. 2002c: Nyheter i den svenska kärlväxtfloran III. Fjällgröneväxter–korgblommiga. – SBT 96: 234–255.

Karlsson, T. 2003: Nyheter i den svenska kärlväxtfloran IV. Enhjärtbladiga växter. – SBT 97: 179–197.

Karlsson, T. m.fl. 2005: Skogs- och hagfibblor i nässjötrakten i åttio års perspektiv. – SBT 99: 187–207.

[Karlsson, T. 2012: Svenska kärlväxtnamn. – Nätversion 2012-01.]

Karlsson, T. & Tyler, T. 2006: Svenska namn på sydsvenska fibblor. – SBT 100: 34–51.

Kaufmann, H. 2009: Inventering av några utvalda områden vid Vintrosa och Latorp. – T-Veronikan 14 (4): 9–10, 19.

Kers, L-E. 1975: Cruciata glabra ny för Sverige. – SBT 69: 443–445.

Keyland, N. 1919a: Svensk allmogekost. Bidrag till den svenska folkhushållningens historia I. Vegetabilisk allmogekost. Stockholm.

Keyland, N. 1919b: Svensk allmogekost... II. Animalisk allmogekost, brygd, brännvinsbränning och hemtobaksodling i nordvästra Värmland. Stockholm.

Kiechel, S. [1586]: En resa genom Sverige år 1586. – Historisk Tidskrift 12, 1892.

Kierkegaard, N. 1926: Hagmarkens vård med iakttagande av skydd för våra sällsynta örter och träd. – NA 1926-12-23.

Kierkegaard, N. 1932: Hembygdsflorans vård – en kulturgärning. Nerikes-Tidningen 1932-08-16.

Kilander, S. 1989: Adam Afzelius som botanist i Västergötland. – Västgötalitteratur 1989: 79–100.

Kilander, S. 1990: Bröderna Gyllenhaal botaniserade inte endast i Västergötland. – SBT 84: 199–213.

Kindberg, N. C. 1877: Svensk flora. Beskrifning öfver Sveriges fanerogamer och ormbunkar. Linköping.

Kindberg, N. C. 1909: Om släktet Betula. [2]. – BN 62: 113–132.

Kjellmark, K. 1895: Några anmärkningsvärda Salix och Betula-former. – Bihang till KVAH 21: III: 7.

Kjellmark, K. 1897: Några kalktuffer från Axberg i Nerike. – GFF 19: 137–152.

Kjellmark, K. 1899: Om den forna förekomsten af Trapa natans i Norra Nerike. – GFF 21: 651–675.

Kjellmark, M. 1931: I Axbergs prästgård, åren 1881–1896. I: Lönnroth, C. & Zetterstedt, W. (utg.) – Minnen från gamla svenska prästhem VII... : 182–199. Lund.

Kjellmert, G. 1947: Svennevads kärlväxtflora. – BN 1947: 231–282.

Kjellvard, H. 1949: Det bevingade hjulets folk. Minnesskrift vid Svenska Järnvägsmannaförbundets 50-årsjubileum I. 1899–1924. Stockholm.

Kjerrström, J. 1971: Protokollen talar sitt tysta språk. I: Kjerrström, J. (red.) – Där dröm och verklighet blandas. Berättelsen om Hammars kommun: 28–41. Hammar.

Klang, C. 1984: Bondebygdens fornlämningar enligt riksantikvarieämbetets fornminnesinventering i Örebro län 1980–82. – FBoB 38: 21–64.

Klinckowström, A. 1934–1935: Klinckan berättar om böcker och vänner 1–2. Stockholm.

Klintberg, B. af 1965: Svenska trollformler. Stockholm.

Knaben, G. 1954: Saxifraga osloënsis n. sp., a tetraploid species of the Tridactylites section. – Nytt Magasin Bot. 3: 117–138. Oslo.

Knutsson, E. 1950: Parker och planteringar i Örebro stad. I: Heij-Hällvik, O. (red.) – Svenska län. Örebro läns förvaltning och bebyggelse II. Närke: 142–153. Örebro.

Koit, J. 1950: N. G. Djurklous genealogiska samling. Förteckning och källundersökning sammanfattad 1949–1950 inom Riddarhusets genealogiska avdelning. – Släkt och Hävd 1: 98–107.

Kolk, H. 1955: Förekomsten av olika ogräsarters frön i svenskt vallutsäde. Medd. från Statens Centrala Frökontrollanstalt 30: 56–67.

Kolthoff, K. 1939: Mitt liv i naturen. Minnen från hembygden, arctis och fjärran östern. Uppsala. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Örebro län

till Kongl. Maj:t afgifne Fem-års Berättelse, se Befallningshafvanden.

Korsell, A. 1955: Rödsysslan funnen i Närke. – Sveriges Natur 46: 59–60.

Kraft, E., Lindström, Å. & Wretenberg, J. 2009: Övervakning av rödlistade eller regionalt hotade växter och svampar i Örebro län. – Länsstyr. i Örebro län 2009: 13.

Krok, T. 1889: Herman Alfred Callmé. – BN 42: 177.

Krok, T. O. B. N. 1925: Bibliotheca botanica suecana... Svensk botanisk litteratur från äldsta tider t. o. m. 1918, I–II. Uppsala.

Krok, T. O. B. N. & Almquist, S. 1889: Orchideae. I: Hartman, C. J. & Hartman, C. – Handbok i Skandinaviens flora.

Krusenstjerna, E. von 1945: Bladmossvegetation och bladmossflora i Uppsalatrakten. – APhS 19.

Kullberg, O. (utg.) 1949: Apoteket Hjorten, Örebro. Jubileumsskrift 1699–1949. Örebro.

Kullman, L. 2009: Fjällens evighetsgranar – svensk naturhistoria i nytt ljus. – SBT 103: 141–148.

Kärkkäinen, M. 1996a: Svarttjärnsområdet, Karlskoga kommun. Nyckelbiotoper. – Länsstyr. i Örebro län 1996: 18.

Kärkkäinen, M 1996b: Ugglehöjden, Lekebergs kommun. Nyckelbiotoper. – Länsstyr. i Örebro län 1996: 19.

Kärkkäinen, M. 1996c: Råmossen, Karlskoga kommun. Nyckelbiotoper. – Länsstyr. i Örebro län 1996: 20.

Kärkkäinen, M. 1996d: Rövareberget. Karlskoga kommun. Nyckelbiotoper. – Länsstyr. i Örebro län 1996: 23.

Kärkkäinen, M. 1996e: Lomtjärnsmossen, Degerfors kommun. Nyckelbiotoper. – Länsstyr. i Örebro län 1996: 24.

Köhler, J. C. [1754]: Resa igenom... Nerike... 1754... I: Davidsson, Å. En Uppsalastudents resa genom Örebro län år 1754. Med inledning och kommentarer... – Samfundet Örebro Stads- och Länsbiblioteks Vänner Medd. XXXI (1964): 7–29.

 

Lagerberg, T. 1943: En 1100-årig örtabok. – Lustgården 23 (1942).

Lagerberg, T. 1951: Ernst Andersson. – Lustgården 31–32: 131–132.

Lagerberg, T. (utg.) 1947–1949: Vilda växter i Norden. Andra omarbetade och utökade upplagan I–IV. Stockholm.

Lagergren, C. 1922–1925: Mitt livs minnen 1–4. Stockholm.

Lagerheim, G. 1902: Bidrag till kännedomen om kärlkryptogamernas forna utbredning i Sverige och Finland. – GFF 24: 37–43.

Lagerholm, L. S. 1896: Om rotfruktsodling. – ÖLHÅ 1896. Andra häftet: 39–42.

Lagerholm, P. D. 1851: Om Stora Mellösa och Norrbyås socknar i Nerike... Upsala.

Lagerlöf, E. 1981: Tångeråsa – Sveriges äldsta bevarade medeltida träkyrka. – FBoB 35: 69–74.

Lagerlöf, S. 1915: Minne af Albert Theodor Gellerstedt. – Sv. Akademiens Handl. ifrån 1886, 26 (1914): 9–47.

Lagerlöf, S. 1926: Troll och människor. Andra samlingen. Stockholm.

Lagerquist, O. 1983: Sickelsjö vinäpple bevaras åt framtiden. – Arboga Tidning 1983-09-21.

Lagerstedt, T. 1946: Livsmedel och livsmedelproduktion under stormaktstiden. – Ymer 66: 1–22.

Lagerstedt, T. 1953: Ängsbruk och boskapsskötsel under 1500- och 1600-talen. – En bok om Mälarlandskapen. Bygd och näringar genom tiderna...: 223–253. Västerås.

Lagerstedt, T. 1973: Den civila lokalförvaltningens gränser 1630–1952. Kameral redovisning, areell beteckning och gränsförändring. Medd. från Kulturgeografiska inst. vid Stockholms universitet Nr B 24.

Landergren, S. 1934: Några iakttagelser av berggrunden inom Lekebergs bergslag i Örebro län. – GFF 56: 323–334.

Landshöfdingeberättelser, se Befallningshafvanden.

Lange, J. 1960: Hallon – Hindbaer. Forsog til ny tydning af de to i Sverige–Danmark gaengse Rubus idaeus-navne. – Svenska Landsmål 83: 232–240.

Lange, T. 1911: Bidrag till kännedomen om Gotlands Taraxacumflora. – BN 64: 275–292.

Larsson, L-O. 1972: Kolonisation och befolkningsutveckling i det svenska agrarsamhället 1500–1640. – Bibliotheca Historica Lundensis 27.

Larsson, C. & Martinsson, K. 1998: Jättebalsamin Impatiens glandulifera i Sverige – invasionsart eller harmlös trädgårdsflykting? – SBT 92: 329–345.

Larsson, D. & Willén, E. 2006: Främmande och invasionsbenägna vattenväxter i Sverige. – SBT 100: 5–15.

Larsson, E. 1947: Det hände i Bergslagsbygd. Barn- och ungdomsminnen från Garphytte bruk 1884–1895. Skövde.

Larsson, K. 1937: Från det gångna Örebro. Örebro.

Larsson, R. 1915: Mendel citerad i svensk text 1872. – BN 1915: 35–38.

Larsson, S. 1955: Segelbergs i "Fåfängan". – FBoB 10: 69–91.

Larsson, S-H. 1923: Axbergs socken och dess minnen. Några anteckningar ur en Närikessockens historia I. Örebro.

Larsson, S-H. 1924: Axbergs socken... II. Örebro.

Larsson, S. (sign. L. O.) 1959: Rockebro kärr en botanisk sevärdhet. Korallrot hittad vid kvällsexkursion. – NA 1959-07-15.

Lassen, P. 1988: Om gullört, Amsinckia, i Norden. – SBT 82: 141–150.

Leffler, J. A. 1866: Strödda bidrag till Sveriges Flora... – BN 21: 170–184.

Leino, M. & Nygårds, L. 2008: Puggor och pellusker – svenska lokalsorter av ärt. – SBT 102: 153–162.

Lempiäinen, T. 1992: Early occurence of Sambucus racemosa L. (Caprifoliaceae) in Finland. – Ann. Bot. Fenn. 29: 35–39.

Lenfors, I. & Nilsson, N-G. 1987: Två nordamerikanska araceer i Halland. – SBT 81: 37–39.

Lennartsson, L. 1971: Olshammars kyrka plats för pilgrimsdrömmar. I: Kjerrström, J. (red.) – Där dröm och verklighet blandas. Berättelsen om Hammars kommun... : 73–81.

Leonards, T. 1933: En allmogeträdgård i Närke. – Lustgården 14: 41–50.

Lewenhaupt, E. 1902: Mosjöns sänkning. I: Jonsson, J. V. – Örebro läns Kungl. Hushållningssällskap... 2: 79–88.

Lewenhaupt, E, 1923: Kastanjen vid Kumla prästgård. Ett försvunnet Franzén-minne. – Sverriges Natur Årsbok 14: 202–203.

Lewenhaupt, E. 1925: Några bilder ur Kumla prästgårds historia till 1825. – Till Hembygden 22: 28–41.

Levertin, A. m.fl. (utg.) 1910–1927: Sveriges Apotekarhistoria från Konung Gustaf I:s till närvarande tid. Enligt uppdrag av Apotekarsociteten utgifven. 1–4. Stockholm.

Lid, J. 1974: Norsk og svensk flora. Andre utgåva. Oslo.

Lidman, H. 1974: Munkaliv. Vandringar i Tiveden. Stockholm.

Lidström, A. 1960: Gångna tiders "bekvämligheter" i Örebro. Örebro.

Lidström, A. 1969: Örebro från hantverks- till industristad. Örebro.

Liedgren, J. 1967: Närkeslagen. – KLNM.

Lif, M. 2007: Övervakning av rödlistade kärlväxter. Floraväkteri i Västmanland under åren 2002 till 2007. – Länsstyr. i Västmanlands län 2007: 16.

Liljeblad, S. 1798: Utkast til en svensk flora, eller afhandling om svenska växternas väsendteliga kännetecken och nytta, Andra Uplagan, tilökd och förbättrad. Upsala [1. uppl. 1792, 3. uppl. 1816].

Liljedahl, R. 1976: Resa genom Nerike 1789. – FBoB 31: 51–64.

Liljegren, Y. m.fl. 1995: Våtmarker i Örebro län. – Länsstyr. i Örebro län 1995: 19.

Liljehorn, G. 1843: Rön och försök, verkställda vid Frötuna Egendom. – Handl. Rörande Landtbruket och dess Binäringar, utg. af Kungl. Sv. Landt-BruksAkad 1: 102–105. Uppsala.

Lind, G. 1916: Några under de senaste åren vidtagna åtgärder för skogsbärs, medicinalväxters och trädgårdsalsters rationella tillvaratagande. Kungl. LandtbruksAkad. Handl. och Tidskrift 55: 264–281.

Lindahl, K. & Hansson, T. 1976: Beskrivning till naturstig i Karlslunds naturpark. – Örebro kommun.

Lindberg, A. M. 1964: Salpeterframställningen i Sverige fram till 1642. – Ymer 84: 267–282.

Lindberg, H. 1909: Die nordischen Alchemilla vulgaris-formen und ihre Verbreitung. – Acta Soc. scient. Fenn. XXXVII: 10.

Lindblad, B. (red.) 1992: Kilsbergstorp. En redovisning av det material som medlemmar i Närkes skogskarlars klubb under åren 1966–1992 framtagit om torp, hyttor mm. i Kilsbergen. Örebro.

Linder, E. H. 1944: Kottplockningen! – Örebro-Karolinaren 4: 24–27.

Linder, E. H. 1945: Rutger Sernander hos nationen. – Södermanland-Nerikes Nation. Majhälsning till landsmännen 18: 23–28. Uppsala.

Linder, E. H. 1975: Mitt levande förflutna. Ur en småborgares liv. Stockholm.

Linder, Hjalmar. 1917: Örebro, jätteträdens stad. – NA 1917-10-06.

Lindfors, O. 1941: Det gick livligt till vid höslåttern på Mosjön. Nerikes Tidningen 1941-01-02.

Lindgren, E. 1872: Undervisning i korgmakeri och odling af korgpil. – ÖLHK 1872 (4): 33–40.

Lindgren, T. 1961: Några anteckningar om Örebro Banco-contoir 1694–1698. – FBoB 16: 64–80.

[Lindholm, E.] sign. Lindo 1954: Skagershultsmossen. Närkes största myr. – NA 1954-08-05.

[Lindholm, E.] sign. Lindo & Bror 1963: Naturvänner från hela landet söker sig till Ekängen i Trystorp. – NA 1963-06-18.

Lindman, C. 1912a: Sällskapet af den 18 februari 1862 Konkordia i Örebro. Återblick på sällskapets 50-åriga verksamhet. Örebro.

Lindman, C. (utg.) 1912b: Minnesblad. Förhandlingar i sällskapet af den 18 februari 1862. Ur Konkordias minnesbok 1882–1912. Örebro.

Lindman, C. A. M. 1918: Svensk fanerogamflora. Stockholm.

Lindman, C. A. M. 1924: In memoriam. Fredrik Rutger Aulin. – SBT 18: 171–175.

Lindman, C. A. M. 1926: Svensk fanerogamflora. 2 uppl. Stockholm.

Lindman, G. 2006: Markutnyttjande och odling på Latorpsplatån. – Arkeologisk undersökning av fossil åkermark. Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen Rapport 2006: 3.

Lindman, G. 2007: Ett blomsterrike på Latorpsplatån. – SBT 101: 267–275.

Lindman, K. 1929: Om Värmlands och Örebro läns skogs- och kolareskolor. Filipstad.

Lindman, S. (sign. S. L.) 1954: Gustaf August Tiselius. – Svenska män och kvinnor. Bibliografisk uppslagsbok. VII. Stockholm.

Lindquist, B. 1931: Den skandinaviska bokskogens biologi. – Sv. Skogsvårdsförbundets Tidskrift 29: 179–532.

Lindquist, B. 1947: On the variation in Skandinavien Betula verrucosa Ehrh. with some notes on the Betula series Verrucosae Sukacz. – SBT 41: 45–80.

Lindqvist, N. 1938: Ordgränser och ordförändringar. – Saga och Sed 1937: 42–65.

Lindqvist, S. 1933: Sveriges handel och samfärdsel under forntiden. – Nordisk Kultur XVI A: 49–67.

Lindroth, C. H. 1955: Anton Jansson 75 år. – Opuscula entomologica 20: 99–100.

Lindsten, E. 1955: Nötskogen vid Kåfö. – ÖLNÅ 1955: 148–151.

Lindström, A. 1898: Om Kalkstens- och mergelförekomster inom Sverige. – SGU Ba 5.

Lindström, E. 1935: Den svenska lövängen som parktyp. – Lustgården 16: 233–246.

Lindström, Å. 1996: Nils Hakelier (1929–1995). Något om hans svamp- och lavfynd. – Jordstjärnan 17: 8–19.

Lindström, Å. 1999a: Intressanta nordiska kollekter i Nils Hakeliers efterlämnade herbarium I. – Myrinia 9 (1): 1–5.

Lindström, Å. 1999b: Bidrag till Örebrotraktens flora 1. Natur-, jordbruks- och tätortsområden. – SBT 93: 215–232.

Lindström, Å. 2000a: Intressanta nordiska kollekter i Nils Hakeliers efterlämnade herbarium II. – Myrinia 10 (1): 5–10.

Lindström, Å. 2000b: Bidrag till Örebrotraktens flora 2. Täktområden. – SBT 93: 265–278.

Lindström, Å. 2002a: Fler bidrag till Örebrotraktens flora. – T-Veronikan 7 (3): 10–11.

Lindström, Å. 2002b: Bidrag till Örebrotraktens flora 3. Tillägg. – SBT 96 (6): 306–312.

Lindström, Å. 2003: Flera fynd från Örebrotrakten (och några från övriga Närke). – T-Veronikan 8 (2): 4–6.

Lindström, Å. 2004a: Floraövervakningen i Örebro län 2002. – T-Veronikan 9 (1): 1–14.

Lindström, Å. 2004b: Några växtfynd 2003 i Närke (mest i Örebrotrakten). – T-Veronikan 9 (3): 21–27.

Lindström, Å. 2005: Floraövervakning i Örebro län 2003. – T-Veronikan 10 (4): 8–13.

Lindström, Å. 2006: Ruderatexkursioner i Örebrotrakten 2004. – T-Veronikan 11 (1): 8–14.

Lindström, Å. 2008: Mina möten med Harald Johansson (1916–2007). – T-Veronikan 14 (2): 9–10, 14.

Lindström, Å. 2009a: Några anmärkningsvärda ruderatfynd i Örebrotrakten 2005 och 2006, 1. – T-Veronikan 14 (2): 4–10.

Lindström, Å. 2009b: Några anmärkningsvärda ruderatfynd i Örebrotrakten 2005 och 2006, 2. – T-Veronikan 14 (3): 7–10.

Lindström, Å. 2010: Besök vid Bonstorps och Mellringe jord- och komposthögar under 2010. – T- Veronikan 15 (4): 4–8.

Lingdell, P-E. & Engbom, E. 1996: Förslag till objekt för miljöövervakning i västmanländska vattendrag. Förslagen grundar sig på sammansättningen av vattenlevande smådjur. – Länsstyr. i Västmanlands län. 1996: 3.

Linnarsson, G. 1875a: Beskrifning till Kartbladet "Latorp". – SGU No 55.

Linnarsson, G. 1875b: Öfversigt af Nerikes Öfvergångsbildningar. SGU C 21.

Linné, C. [1729]: Spolia Botanica... 1729. I: Ährling, E. 1888: Carl von Linnés ungdomsskrifter... utg. af K.ungl. Vetenskaps-Akad. 1: 1: 53–105.

Linné, C. 1741: Upsats på de medicinal-wäxter som i Apothequen bewaras, och hos oss i Fädernes-landet wäxa. – KVAH 1741: 81–96.

Linné, C. 1742: Swenskt Höfrö. – KVAH 1742.

Linné, C. [1745a]: Öländska och Gotländska resa på riksens höglovlige ständers befallning förrättad år 1741 med anmärkningar uti ekonomien, naturalhistorien, antikviteter etc. med åtskillige figurer. Redigerad av Carl-Otto von Sydow. Stockholm 1975.

Linné, C. 1745b: Flora Svecica... Stockholmiae.

Linné, C. [1747]: Västgöta-resa, på riksens höglovlige ständers befallning förrättad år 1746 med anmärkningar uti ekonomien... Redigerad av Sigurd Fries och Lars-Erik Edlund. Stockholm 1978.

Linné, C. [1748]: Flora oeconomica... utgifwen af Elias Aspelin. Stockholm 1749.

Linné, C. [1751]: Skånska resa... Redigerad av Carl-Otto von Sydow. Stockholm 1975.

Linné, C. [1755]: Svensk flora... Andra utökade och rättade uplagan. Forum och Svenska Linné-Sällskapet. Fackgranskning av Gunnar Broberg, Sven Kilander och Roland Moberg. Stockholm 1986.

Linné, C. 1761: Fauna Suecica... ed. 2.

Linnerhielm, J. C. 1797: Bref under resor i Sverige. Stockholm.

Linnerhielm, J. C. 1816: Bref under senare resor i Sverige. Stockholm.

Ljung, S. 1949: Arboga stads historia 1. Tiden intill 1551. Arboga.

Ljungqvist, J. E. 1922: Lycopodium inundatum L. i Norrbotten och en ny fyndort i Södermanland. – SBT 16: 294–298.

Lohammar, G. & Lundqvist, N. 1999: Erik Almquist, Upplandsflorans främste utforskare. – SBT 92 (1998): 291–296.

Lohman, J. B. 1737: Arboga Känning, funnen och upstäld... Stockholm.

Lundberg, E. & Waldén, B. 1939: Sveriges kyrkor. Konsthistoriskt inventarium... utgiven av Sigurd Curman och Johnny Roosval. Närke I: 1. Örebro stad. Stockholm.

Lundberg, P. 1775: Den swenska frö-samlaren, Eller kårt Underrättelse, Om Allehanda Trägårds-Fröns Producerande under wårt Swenska Climat... Stockholm.

Lundblad, K. 1957–1958: Jordbruksförsök under 50 år. Historik, referat av Meddelanden åren 1907–1938, förteckningar över utgivna skrifter och författarregister åren 1907–1957. – Statens Jordbruksförsök. Medd. 88.

Lundborg, L. [1976]: Naturinventering inom Kilsbergens östsluttning. –Länsstyr. i Örebro län.

Lundegårdh, P. H. 1971: Nyttosten i Sverige. Uppsala.

Lundegårdh, P. H. 1987: Berg och malm i Örebro län. – SGU PM 1987: 3.

Lundegårdh, P. H. m.fl. 1972–1973: Beskrivning till berggrundskartan Örebro SO. – SGU Af 104.

Lundelius, H. 1910: Växtgeografiska anteckningar beträffande Närkes fanerogamvegetation. – BN 63: 17–29.

Lundevall, C-F. & Øllgaard, H. 2006: Seven new Taraxacum species (Asteraceae, Cichorieae) from Norden. – Willdenowia 36: 671–688.

Lundgren, C. Y. 1910: Kort historik öfver Brefvens bruk samt om tackjärnstillverkningen vid "Lilla Brefvens" masugn år 1816–1817. – Blad för Bergshandteringens Vänner 13: 145–155. Örebro.

Lundgren, L. 1985: Bebyggelse och befolkning i Askers socken i Närke ca 1300–1600. – Historiska inst., Uppsala univ.

Lundh, E. S. 1922: Ett besök vid B. E. Malmströms fädernegård. I: Aspling, E. m.fl. – Närke. Hembygdsbok... :329–332. Uppsala.

Lundh, E. S. 1930: I Bernhard Elis Malmströms och Angelikas bygd. – Sv. Turistför. Årsskrift 1930: 320–325.

Lundin, A. 1917a: "Brudgranen" vid sjön Sottern. – Sv. Naturskyddsför. Årsskrift 1917: 163.

Lundin, A. 1917b: Märkliga enträd. –Sv. Naturskyddsför. Årsskrift 1917: 195.

Lundman, B. 1957: Stridsyxor och backtimjan. – Ymer 77: 223–229.

Lundquist, K. 1994: Växternas historia och kulturmiljövården. – Byggnadskultur nr 2/1994.

Lundquist, K. 2005: Lilium martagon L. Krolliljans introduktion och tidiga historia i Sverige intill år 1795 – i en europeisk liljekontext. – Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2005: 19.

Lundquist, K. 2007: Medeltida klosterträdgårdsväxter i Skandinavien. Vad vi vet, vad vi trott och vad vi misstänker. – Medeltida trädgårdsväxter. Att spåra det förflutna, Nydala klosterträdgård, Seminarierapport 4, Nydala 18 maj 2006. Byggnadsvårdsrapport 2007: 86. Jönköpings läns museum: 28–37.

Lundquist, N. 1985: John Axel Nannfeldt. – Jordstjärnan 6 (3): 4–7.

Lundqvist, G. 1958: Kvartärgeologisk forskning i Sverige under ett sekel. – SGU C 561.

Lundqvist, J. 1971: Kvartärgeologisk forskning i Sverige 1946–1970. – GFF 93: 303–334.

Lundqvist, N. 1931: Minnen från en komministergård i Nerike på 1880-talet. I: Lönnroth, C. & Zetterstedt, W. (utg.) – Minnen från gamla svenska prästhem VII... : 35–50. Lund.

Lundqvist, N. 1940a: Osccar Eugéne Köhler. I: Aulin, F. m.fl., Läroverksminnen III... – Årsböcker i svensk undervisningshistoria 59: 105–112.

Lundqvist, N. 1940b: Några minnesglimtar från mina år i Örebro läroverk. I: Aulin, F. m.fl., Läroverksminnen. III... – Årsböcker i svensk undervisningshistoria 59: 177–184.

Lundqvist, N. 1945a: Alfred Ringselle. – Södermanland-Nerikes Nation. Majhälsning till landsmännen 18: 36–38. Uppsala.

Lundqvist, N. 1945b: Gustav Löw. – Södermanland-Nerikes Nation. Majhälsning till landsmännen 18: 40–43. Uppsala.

Lundqvist, N. 1945c: Några minnen av Alfred Ringselle. – Örebro-Karolinaren 5: 3–8.

Lyhagen, R. 1991: Några glimtar från 100 års utsädesförsäljning. – SBT 85: 385–396.

Lyhagen, R. 2006: Jättespärgel som odlad kulturväxt. – SBT 100: 413–417.

Lyttkens, A. 1885: Om svenska ogräs, deras förekomst och utbredning samt intagande af uppgifter om ogräsfrön i fröanalysbevis. Norrköping.

Lyttkens, A. 1904–1915: Svenska växtnamn. 1–3. Lund.

Låftman, B. 1927: Skolpojkar och bergslagsbor. Örebro.

Lägnert, F. 1949: Veteodlingen i Södra och Melllersta Sverige. – Medd. från Lunds univ., Geografiska inst. Avhandlingar XVII.

Lägnert, F. 1955: Syd- och mellansvenska växtföljder. I. De äldre brukningssystemens upplösning under 1800-talet. – Medd. från Lunds univ., Geografiska inst. Avhandlingar XXIX.

Löfgren, L. 1973: Fårtallen är en välkänd 400-åring. – NA 1973-10-18.

Löfgren, L. 1976: Sjögullet – ett hot mot Mälaren. – Västmanlands läns Natur 1976: 26–32. Arboga.

Löfgren, L. 1978a: Fårtallen och dess omgivning. Kärlväxter etc. – Arboga Naturvårdsför. 1978: 1. Arboga.

Löfgren, L. 1978b: Floran vid Hästnäs fritidsområde. – Arboga Naturvårdsför. 1978: 2. Arboga.

Löfgren, L. 1979: Några medeltida läkeörter i dagens Arboga. – Hembygdsför. Arboga Minne Årsbok 1979: 61–77. Arboga.

Löfgren, L. 1980: Hjälmare kanals vattenväxter. – Arboga Naturvårdsför. 1980: 2. Arboga.

Löfgren, L. 1981a: Arbogatraktens fågelliv och landskapets utveckling. – Hembygdsför. Arboga Minne Årsbok 1981: 75–99. Arboga.

Löfgren, L. 1981b: Kulturlandskapet vid Hjälmaren inom Arboga kommun. 1. Sammanställning och förslag. – Arboga Naturvårdsför. 1981: 2. Arboga.

Löfgren, L. 1981c: Känslans landskap och verklighetens. Kring en undersökning av Hjälmarlandskapet i Arboga. – Västmanlands Fornminnesför. Årsskrift 59: 57–78. Västerås.

Löfgren, L. 1983a: Kulturlandskapet vid Hjälmaren inom Arboga kommun. 2. Bakgrundsmaterialet. – Arboga Naturvårdsför. 1983: 1. Arboga.

Löfgren, L. 1983b: Arbogatrakten i 1500- och 1600-talets kartläggning. – Hembygdsför. Arboga Minne Årsbok 1983: 40–63. Arboga.

Löfgren, L. 1983c: Tio Arbogasjöar har försvunnit på 100 år. Vad det levande vattnet kan berätta. – Arboga Tidning 1983-10-19.

Löfgren, L. 1984a: Kring Götlunda kyrka på unge Blombergs tid. – Västerås stiftsbok 78 (1984-1985): 125–134. Västerås.

Löfgren, L. 1984b: Färdandes folk i 1500-talets Arboga. – Hembygdsför. Arboga Minne Årsbok 1984: 41–55. Arboga.

Löfgren, L. 1986: Luktsmåborren frodas. – NA 1986-09-04.

Löfgren, L. 1988: Projekt hotade arbogaväxter. – SBT 82: 446–448.

Löfgren, L. 1994: Garphyttan–Ånnabodaområdet. Naturinventering. – Länsstyr. I Örebro län.

Löfgren, L. 1995a: Harge uddar. Naturinventering. – Länsstyr. i Örebro län.

Löfgren, L. 1995b: Väg 50: Nydalen–Brattebro backe. Lokaliseringsalternativ 2. Naturinventering. – Länsstyr. i Örebro län.

Löfgren, L. 1996a: Östra Trolldalen, Örebro kommmun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län. 1996: 21.

Löfgren, L 1996b: Stockebäcksäng, Örebro kommmun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1996: 22.

Löfgren, L. 1997a: Venakärret, Nora kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1997: 7.

Löfgren, L. 1997b: Berga äng, Örebro kommun.

Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1997: 8.

Löfgren, L. 1997c: Svartkärr, Lekebergs kommun.

Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1997: 9.

Löfgren, L. 1997d: Hasselfors Lilläng. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1997: 37.

Löfgren, L. 1997e: Brunstorpskärren, Örebro kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1997: 39.

Löfgren, L. 1998: O. G. Blomberg – en botanisk tungviktare. – T-Veronikan 3 (2): 5–6.

Löfgren, L. 1999a: Kvinnerstaskolans skog. Botanisk inventering. – Örebro kommun & Kvinnerstaskolan. Örebro.

Löfgren, L. 1999b: Lannaforskärret. Örebro

kommmun. Botanisk inventering. – Örebro kommun.

Löfgren, L. 1999c: Hälshyttan, Svenshyttan. Lekeberg kommun. Botanisk inventering. – Örebro Läns Botaniska Sällskap & Närkes Flora. Örebro.

Löfgren, L. 2000a: Karlslund. Örebro kommun. Botanisk inventering. – Örebro kommun.

Löfgren, L. 2000b: Hällebräcka Saxifraga osloënsis i Närke 1999. – Länsstyr. i Örebro län 2000: 10.

Löfgren, L. 2004c: Johan Emanuel Zetterstedt. – T-Veronikan 9 (2): 35–38.

Löfgren, L. 2008: Ernst Adlerz – porträtt av en bryolog. – Myrinia 18 (2): 53–60.

Löfgren, L. 2009: Uno och bymållan. – T-Veronikan 14 (2): 11.

Löfgren, L. 2010a: Rutlungmossa Conocephalum i Närke. – T-Veronikan 15 (1): 4.

Löfgren, L. 2010b: Växtbestämning och samvete – exemplet trampgröe. T-Veronikan 15 (1): 5.

Löfgren, L. 2011a: Tipp-Åke och Dill-Lars. – T-Veronikan 16 (1): 4–5.

Löfgren, L. 2011b: Elefanter och naturvänner. – T-Veronikan 16 (2): 16.

Löfgren, L. & Andersson, M. 1997: Blackstahyttan. Östra Trolldalen – Södra delen. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1997: 40.

Löfgren, L. & Andersson, M. 1998: Ullavi klint. Örebro kommun. Botanisk inventering. – (Örebro kommun &) Länsstyrelsen i Örebro län 1998: 33.

Löfgren, L. & Andersson, M. 1999: Ullaviklint. Örebro kommun. Botanisk inventering. Andra, kompletterade utgåvan. – Länsstyr. I Örebro län 1999: 27.

Löfgren, L. & Nilsson, K. G. 2003: Sköllersta ekäng, Hallsberg kommun. Kärlväxter och svampar. – Örebro Läns Botaniska Sällskap. Örebro.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1998a: Östra Sundholmen– Engelbrektsholmen, Örebro kommun. Botanisk inventering. – (Örebro kommun &) Länsstyr. i Örebro län 1998: 25.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1998b: Gäddeby, Örebro kommun. Botanisk inventering. – (Örebro kommun &) Länsstyr. i Örebro län 1998: 26.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1998c: Äsplunda, Örebro kommun. Botanisk inventering. – (Örebro kommun &) Länsstyr. i Örebro län 1998: 27.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1998d: Myrö, Örebro kommun. Botanisk inventering. – (Örebro kommun &) Länsstyr. i Örebro län 1998: 28.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1998e: Ekeberg, Örebro kommun. Botanisk inventering. – (Örebro kommun &) Länsstyr. i Örebro län 1998: 29.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1998f: Bystad, Örebro kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1998: 30.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J.1998g: Skävesund, Örebro kommun. Botanisk inventering. – (Örebro kommun &) Länsstyr. i Örebro län 1998: 31.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1998h: Segersjö, Örebro kommun. Botanisk inventering. – (Örebro kommun &) Länsstyr. i Örebro län 1998: 32.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1998i: Ekåsen. Lekeberg kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1998: 38.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1999a: Kopparbergs äng. Askersund kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999: 29.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1999b: Ullavi. Hallsberg kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999: 30.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1999c: Trystorp. Lekeberg kommun. Botanisk inventering. –Länsstyr. i Örebro län 1999: 32.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1999d: Geråsen. Hallsberg kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999: 33.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1999e: Botåsen. Lekeberg kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999: 35.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1999f: Hjälmarsberg. Örebro kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999: 36.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1999g: Snavlunda, Tjälvesta. Askersund kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999: 38.

Löfgren, L. & Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J.1999h: Värnsta. Hallsberg kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999: 39.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1999i: Via–Sandåkern. Örebro kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999: 40.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1999j: Sörön. Örebro kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999: 41.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1999k: Stjärnsund, Prinskullen, Edö. Askersund kommun. Boatnisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999: 42.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1999l: Askers prästäng, Tångsäters äng, Olles hage. Örebro kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999: 44.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 1999m: Säbylund. Kumla kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999: 50.

Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. 2003: Testa–Vinala & Bo, Hallsberg kommun. Kärlväxter, lavar och svampar. – Örebro Läns Botaniska Sällskap, Örebro.

Löfgren, L. & Wilhelmson, J. 1999a: Göksholm. Örebro kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999:31.

Löfgren, L. & Wilhelmson, J. 1999b: Börsholm–Östra Rynninge. Örebro kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999: 34.

Löfgren, L. & Wilhelmson, J. 1999c: Derbol & Dimbo. Örebro kommun. Botanisk inventering. – Länsstyr. i Örebro län 1999: 37.

Löfgren, L. & Wilhelmson, J. 2000: Indikatorarter för naturvårdsbedömning i Närke. Kärlväxter, mossor, lavar, svampar, kransalger. Bilaga till T-Veronikan. – Örebro läns Botaniska Sällskap. Örebro.

Löfgren, L. & Wilhelmson, J. 2003a: Irvingsholm & Kåvitrakten. Örebro kommun. Kärlväxter och lavar. – Örebro Läns Botaniska Sällskap, Örebro.

Löfgren, L. & Wilhelmson, J. 2003b: Ösby-Fall, Hallsberg kommun. Kärlväxter och lavar. – Örebro Läns Botaniska Sällskap, Örebro.

Löfgren, R. & Ekvall A-M. 1976: Inventering av urskogar och ädellövskogar 2. Ädellövskogar. – SNV PM 802.

Löfroth, M. 1993: Knottblomster, status och utbredning i Sverige. – SBT 87: 133–146.

Löfstrand, L. 1984: Dendrokronologi på subfossil ek i Mälarområdet. – Västmanlands läns natur 3: 65–73. Arboga.

Lönborg, S. 1901: Geografiska och kartografiska arbetet i Sverige under 1600-talet. – Ymer 21 (2): 59–78.

Lönnberg, E. 1910: Garphytte nationalpark. – Sveriges Natur Årsbok 1910: 81–85.

Lönnberg, E. 1913: Filip Trybom. – Kungl. Lantbruksakad. Handl. och Tidskrift 52: 101–103.

Lönnberg, E. 1914: Något om växterna i de gamla Götalandslagarna. – Fauna och Flora 9: 123-129.

Lönnroth, C. 1910: När Frans Mikaël Franzén var kyrkoherde i Kumla. – Till Hembygden 7: 104–119.

Lönnroth, C. & Zetterstedt, W. (utg.) 1931: Minnen från gamla svenska prästhem VII. Från gamla prästhem i Södermanland och Närke. Lund.

Lönnroth, K. J. 1856: En röd Neckros. – BN 1856: 124–125.

Löw, G. 1912: Handlingar rörande Stora Mellösa i äldre tider... 1. Uppsala.

Löw, G. 1913: Handlingar rörande Stora Mellösa i äldre tider... 2. Uppsala.

Löw, G. 1922: Stora Mellösa i äldre tider. En bygdeskildring I: 1–3. Stockholm.

Löw, G. 1923: Stora Mellösa i äldre tider. Bygdeskildring II: 1. Stockholm.

Löwegren, Y. 1970: Karolinska skolans museum. – Örebro-Karolinaren 30: 20–28.

Löwegren, Y. 1974: Naturaliesamlingar och naturhistorisk undervisning vid läroverken. – Årsböcker i svensk undervisningshistoria 132. Stockholm.

Löwenhielm, C. E. 1883: Aspen såsom hagmarksträd... Smärre samling skrifter i landthushållningen, utg. af J. Arrhenius. Stockholm & Norrköping.

Löwenhielm, C. E. 1900: Vårafton i Tivedens skogar. – NA 1900-06-12.

Löwenhielm, C. G. 1902: Om Trädgårdsskötseln i Örebro län under det 19:e århundradet. I: Jonsson, J. V. – Örebro läns Kungl. Hushållningssällskap... 2: 170–186.

Löwenström, B. 1959: Karl Adolf Muhr och hans brukskatekes. Hallsberg.

Lövkvist, B. 1956: The Cardamine pratensis complex. Outlines of its cytogenetics and Taxonomy. – Symbolae Botanica Upsaliense XIV: 2.

 

Magnusson, E. 1970: Beskrivning till geologiska kartbladet Örebro NV. – SGU Ae 6.

Magnusson, M. 1967: Skagershult. Ödemark och kulturbygd. Örebro.

Malmer, N. 1979: Ängen och hagen. – Rig 62: 107–110.

Malmgren, J. (red.) 2005: Övervakning av rödlistade växter och svampar i Örebro län. Årsrapport 2003. – Länsstyr. i Örebro län 2005: 31.

Malmgren, U. 1970: Halstahammars natur och flora. Hallstahammar.

Malmgren, U. 1978a: Synantropernas indelning och floristiska karakteristik. – SBT 72: 137–142.

Malmgren, U. 1978b: Från timjan till tok. Ett bidrag till de i Västmanland odlade och förvildade växternas invandringshistoria. Västmanlands Fornminnesför. Årsskrift LVI: 5–35. Västerås.

Malmgren, U. 1979: Naturlig och potentiellt naturlig vegetation. – SBT 73: 177–188.

Malmgren, U. 1982: Västmanlands flora. Lund & Stockholm.

Malmgren, U. 1986: Släktet Rosa i Sverige. – SBT 80: 209–227.

Malmrot, K. 1904: Viktor Emanuel Öman. – NA 1904-08-23.

Malmström, C. 1920: Trapa natans L. i Sverige. – SBT 14: 39–81.

Mangård, C. 1937: Richard Dybeck. Romantikern och fornforskaren. Folksångens skald. – Västmanlands Fornminnesför. Årsskrift XXV.

Mannerfelt, M. 1936: Svenska vägar och stigar. – Studentför. Verdandis småskrifter 379. Stockholm.

Marklund, S. 1976: Arboga kommun. Översiktlig naturinventering. 1. Allmän del. – Länsstyr. i Västmanlands län 1976: 8.

Martinsson, K. 1988: Höstlånke, Callitriche hermaphroditica – på tillbakagång i sötvatten i södra Sverige. – SBT 83: 243–264.

Martinsson, K. 1991: Gegraphical variation in fruit morphology in Swedish Callitriche hermaphroditica (Callitrichaceae). – Nord. Journ. Bot. 11: 497–512.

Martinsson, K. 2005: I namnfloran – växtnamn som förnamn. – SBT 99: 233–258.

Matsson. L. P. R. 1915: Översikt af de nordeuropeiska formerna af Rosa mollis Sm. – SBT 9: 30–72.

Matsson, L. P. R. 1934: Granskning av den svenska florans Rosa-former. – KVAH 14: 3.

Matsson, L. P. R. & Lundelius, H. 1912: Studien in Närkes Rhodologie. – AfB 12: 3.

Mattsson, L. & Stridsberg, E. 1979: Det industriinriktade skogsbruket sett ur ett historiskt perspektiv. Kulturgeografiskt seminarium. – Rapporter, meddelanden, uppsatser från Kulturgeografiska inst., Stockholms univ. 8/79.

Mau, E. 1832: Fragmenter af en Dagbog, skreven paa en Lystreise til Nerike i Sverrig, i August og September maaneder 1829. – Valkyrien. Et Maanedsskrift for dannede Laesere 1832: (1) 227–250, (2) 72–89, 273–282, (3) 66–85, 135–154, 248–258, (4) 67–81, 235–249. København.

Melin, E. 1913: Sphagnologische Studien in Tiveden. – AfB 13: 9.

Mentzer, M. 1727: Swenska Åkermannen. Det är: En wälment Beskrifning om Landtgods Des Art och rätta Beskaffenhet... Stockholm.

Milberg, P. 1998: Aggresiva invasionsarter. – SBT 92: 313–321.

Milberg, U. 1991: Dagbok över Karlskogavåren 1990. – Värmlandsfloran 6 (1): 15–20.

Moberg, L. 1951: Två gamla nordiska benämningar på fräken. – Språkvetenskapliga Sällskapets i Uppsala Förhandlingar 1949–1951 & Uppsala Univ. Årsbok 1951, 9: 69–107.

Molér, W. 1895: Några blad ur Västerås gymnasieträdgårds historia. Contract med trägårdzmestaren (1624). – Svensk Trädgårdsför. Tidskrift, ny följd: 65–70, 91–93, 106–109, 121–124.

Molér, W. 1923: Förteckning på rektorer vid Västerås gymnasium 1623–1850. I: Camenae Arosienses. Festskrift vid det svenska gymnasiets trehundraårsjubileum utg. av Högre allmänna läroverkets i Västerås kollegium. Västerås 1923.

Montell, A. 1930: Midsommar vid Brevens bruk. – Svenska Turistför. Årsskrift 1930: 325–327.

Montgomery-Cederielm, R. 1913: Årsberättelse för Örebro läns fiskerinämnd för år 1912. – ÖLHK 1913, 2: 53–54.

Morander, R. 1939: Grönskäran. – Naturen och vi 12: 24–25, 34–35.

Morander, R. 1977: Grönskäran (Bidens radiata) vid Hjälmaren. – Västmanlands läns natur 1977: 65–69. Arboga.

Morander, R. 1986: Floran på skär och stränder efter Hjälmarens sänkning 1882–1886. – Länsstyr. i Västmanlands län 1986: 18.

Morén, R. 1992: Några minnen från min skoltid 1926–1935. – Örebro-Karolinaren 52: 31–40.

Muhr, K. A. 1892: Muhrs Brukskatekes utg. af Gustaf Lindberg. [1. uppl.]. Gefle.

Munthe, A. 1940: Tobakens och tobakshanteringens historia i Sverige. – Sv. Tobaksmonopolets Minnesskrift I, 1915–1940: 13–221. Stockholm.

Munthe, H. 1909a: Profil genom den kvartära lagerserien i Bettorps backe N Örebro. – GFF 31: 285–286.

Munthe, H. 1909b: Ett fynd av Ancylus-förande aflagringar i Närke. – SGU C 215.

Munthe, H. 1927: Studier över Ancylussjöns avlopp. – SGU C 346.

Murbeck, S. 1899: Die nordeuropäischen Formen der Gattung Rumex. – BN 52: 1–42.

Müntzing, A 1963: Våra kulturväxters uppkomst och förädling. – Kungl. Skogs- och Lantbruksakad. Tidskrift 102: 270–284.

Myrdal, J. 1977: Hägnaderna, arbetstiden och bygdelaget. – Rig [60]: 65–75.

Myrdal, J 1985: Medeltidens åkerbruk. Agrarteknik i Sverige ca 1000 till 1520. – Nordiska Museets Handl. 105. Stockholm.

Myrin, C. G. 1835: Dagbok under en botanisk resa uti vestliga Norrige 1834. – Skandia. Tidskrift för vetenskap och konst utg. af Sv. Litteratur-För. 6. Upsala.

Mårtenson, J. 1982: Utsikt från min trappa. Stockholm.

Möller, J. [1807]: Beskrifning över Skagershult. I: Magnusson, M. – Skagershult. Ödemark och kulturbygd: 109– . Örebro 1967.

Möller, Å. m.fl 1976: Hydrogeologiska förhållanden inom Närkeslättens sedimentära berggrund. – SGU. Avhandllingar och uppsatser. C 721.

Mörner, A. [1761–1762]: Journal. I: Waldén, B., Med kungsskjuts genom Bergslagen 1761 och 1762. – FBoB 1939: 94–99.

Mörner, A. [1762]a: "Mellösa Sockn" 1762. – Tidskrift utg. av St. Mellösa Hembygds- och Fornminnesför. 1926: 4–5.

Mörner, A. [1762]b: [Utdrag ur] Kort oeconomisk Beskrifning öfwer Nerike. Utgiven av Sören Klingneus. – Lokalhistorisk läsning för Örebro län 1995: 10–37. Örebro.

Mörner, B. 1966: Esplunda 1616–1966. En minnesskrift... Örebro.

Mörner, C. T. 1936: Några spridda iakttagelser rörande träd och buskar inom Sverige. – Lustgården 17: 19–28.

Mörner, S. 1976: Det varma kvällsljuset. Dagboksblad 1961–1973. Stockholm.

 

Nachmanson, A. & Hannerberg, D. 1945: Garphyttan. Ett gammalt bruks historia.

Stockholm.

Nannfeldt, J. A. 1985: Nordiska rosen, Rosa suionum, en förfelad demaskering. – SBT 79: 218–220.

Naturinformation T-län 2001. Förteckning över nationalparker, naturreservat, fridlysta växter och djur, naturinventeringar, foldrar mm. – Länsstyr. i Örebro län 2001: 4.

Nauckhoff, S. 1954: Mosås krutbruk. – FBoB 9: 65–73.

Naumann, E. 1922: Södra och mellersta Sveriges sjö- och myrmalmer. – SGU C 297.

Neander, G. 1932: Selim Birger. – Ymer 52 (4): 353–356.

Nelson, H. 1913: En bergslagsbygd. En historisktgeografisk öfverblick. – Ymer : 278–352.

Nerén, J. 1931: Närkespojken som globetrotter. Öden och äventyr i tre världsdelar. I: Risebergaboken: 206–218. Uppsala.

Nerén, J. 1944: Boka um Mälsa. Boken om Stora Mellösa [1]. Stockholm.

Nerén, J. 1949: Boka um Mälsa. Boken om Stora Mellösa. 2. Stockholm.

Nescher, D. G. [1802]: Resa till Västergötland år 1802. I: Schiller, H. 1931a – I kalesch genom Sverige. Reseminnen för 100 år sen: 157–185. Stockholm.

Neuman, L. M. 1901: Sveriges flora (fanerogamerna). Med biträde af Fr. Ahlfvengren. Lund.

Neuman, L. M. 1909: Anteckningar rörande nordiska Orchis-former. – BN 62: 151–159, 229–246.

Nicander, K. A. 1839: Resan till Engelbrechts-Holmen. Skaldebref till Adolf Törneros. Samlade dikter 1: 163–196. Stockholm.

Nihlén, J. 1966: Landskapsvård. Vår tid formar landskapet. Borås.

Niklasson, M. 2007: Brandhistorik i Örebro län – en dendrokronologisk studie. – Länsstyr. i Örebro län 2007: 27.

Niklasson, M. & Fritz, Ö. 2003: Hur gammal kan en bok bli? En 400-åring upptäckt i Småland. – SBT 97: 150–156.

Nilson, E. 1903: Tabell över lärkträdets förekomst och utbredning i södra och mellersta Sverige. – Tidskrift för Skogshushållning 1904: 232–269.

Nilsson, A. 1987: Våra äpplesorter. deras historia, egenskaper och kännetecken. Stockholm.

Nilsson, Erik. 1939: Huvuddragen av Vättertraktens geografiska utveckling under senkvartär tid. – Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1939. Jönköping.

Nilsson, Ernst 1959: Blodtoppen i Tylöskogen. – Viola-Trädgårdsvärlden 1959: 14. [Jfr 1980b]

Nilsson, Ernst.1965: Trädgårdsutflykter. Bland böcker och växter. Stockholm.

Nilsson, Ernst 1968: Spiraea salicifolia – vad annars? – Viola-Trädgårdsvärlden XXIV. [Jfr 1981c]

Nilsson, Ernst. 1974a: Hittegods på vägen II. Svearnas ros. – Viola-Trädgårdsvärlden XXX:10–11. [Jfr 1981a]

Nilsson, Ernst. 1974b: Hittegods på vägen III. Käringbär eller blåhallon. – Viola-Trädgårdsvärlden XXX.

Nilsson, Ernst. 1974c: Hittegods på vägen IV. Mästerroten – bofast men nyckfull. – Viola-Trädgårdsvärlden XXX. [Jfr 1982]

Nilsson, Ernst 1980a: Veronica opaca in memoriam. – SBT 74: 347–351.

Nilsson, Ernst. 1980b: Blodtoppen i Tylöskogen. – SBT 74: 261–263.

Nilsson, Ernst 1981a: Svearnas ros. – SBT 75: 225–230.

Nilsson, Ernst. 1981b: Jämtlandspoppeln i Tylöskogen. – SBT 75: 357–360.

Nilsson, Ernst. 1981c: Spiraea salicifolia – vad annars? – SBT 75: 85–91.

Nilsson, Ernst. 1981d: Robert Tolf – ett collage. – SBT 75: 291–294.

Nilsson, Ernst. 1982: Mästerroten – hemkär men nyckfull. – SBT 76: 83–89.

Nilsson, Ernst 1984: Son av Finnerödja. – SBT 78: 77–84.

Nilsson, K. G.: se äv. Löfgren, L. & Nilsson, K. G. samt Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J.

Nilsson, K. G. [1972]: Breslättsängen. En naturpark i Östansjö. [Hallsberg].

Nilsson, K. G. 1973: Vibysjöns kärlväxter. – Vibysjöområdet 10 år 1964–1973. [Hallsberg].

Nilsson, K. G. 1974a: Bäcksjöns strand- och vattenvegetation. [Hallsberg].

Nilsson, K. G. [1974]b: Botaniska strövtåg på Värnsta. [Hallsberg].

Nilsson, K. G. 1978: Kärlväxter i Viby socken med geologiska, kulturhistoriska och växtgeografiska utblickar. Hallsberg.

Nilsson, K. G. 1986: Floran i Rinkaby och Glanshammars socknar i Närke. – SBT 80: 335–368.

Nilsson, K. G. 1996a: Lite nytt om floran i Viby socken. – Viby Bygdeblad 9: 20–25. Hallsberg.

Nilsson, K. G. 1996b: Lite nytt om floran i Viby socken. – T-Veronikan 1 (2): 12–15.

Nilsson, K. G. 1998: Floran i Rinkaby och Glanshammars socknar i Närke II. [Åsbro].

Nilsson, K. G. 2000: Lennart Carlsson. – NA 2000-03-01.

Nilsson, K. G. 2005: Kärlväxter och svampar i naturreservatet Broby äng, Viby socken, Hallsbergs kommun. – Bil. till T-Veronikan.

Nilsson, K. G. 2010a: Minnen från Tåsta Naturreservat. – T-Veronikan 15 (1): 14–15.

Nilsson, K. G. 2010b: Floran i Hallsbergs socken. Tillägg 1. – T-Veronikan 15 (2): 4–6.

Nilsson, K. G. 2010c: Floran i Hallsbergs socken. Tillägg 2. – T- Veronikan 15 (3): 4–10, 17–18.

Nilsson, N. E. 1902: Beskrifning öfver Stora Mellösa socken... 1900. – ÖLHK 2: 29–35.

Nilsson, N. E. 1904: Beskrifning öfver Askers socken... 1903. – ÖLHK 4: 6–8.

Nilsson, N. E. 1905: Till Örebro läns Kungl. Hushållningssällskaps Förvaltningsutskott. (Beskrivning över Ekeby, Gällersta och Sköllersta socknar) – ÖLHK 4: 3–5.

Nilsson, N. E. 1906a: Upplysningar till beskrifning öfver Hallsbergs socken... 1905. – ÖLHK 3: 19–24.

Nilsson, N. E. 1906b: Upplysningar till beskrifningen öfver Hardemo och Kräklinge socknar... 1905. – ÖLHK 3: 24–28.

Nilsson, N. E. 1907a: Beskrifning öfver Almby socken ... 1906. – ÖLHK 3: 21–22.

Nilsson, N. E. 1907b: Beskrifning öfver Glanshammars och Ringkarleby socknar ... 1906. – ÖLHK 1907, 3: 23–25.

Nilsson, N. E. 1908: Ägobeskrifning öfver Lillkyrka och Götlunda socknar... utarbetade för jordbruksstatistiken under år 1907. – ÖLHK 4: 17–23.

Nilsson, O. 2009: Ljungögontröst Euphrasia micrantha i Kilsbergen. – T-Veronikan 14 (4): 6.

Nilsson, O. (red.) 2008: Floran i Karlskoga kommmun. Uppsala.

Nilsson, S. 1978: Sällsamheter i Närke. Stockholm.

Nilsson, T. 1972: Pleistocene. Den geologiska och biologiska utvecklingen under istidsåldern. Stockholm

Nilsson, T. 1983: The Pleistocene. Geology and Life in the Quarternary Ice Age. Stuttgart.

Nilsson, Ö. 1967: Drawings of Scandinavian plants 1–8. Rosa. – BN 1967: 1–8, 137–143, 249–254, 393–408.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L-Å. 1976–1982: Projekt Linné rapporterar 1–132. – SBT 70–76.

Nilsson, Ö. & Nilsson, E. 1986: Nordisk fjällflora. Stockholm.

Niordson, N. 1990: Åsstarr, Carex pallens, värd att uppmärksammas. – SBT 84: 67–68.

Nitare, J. 1988: Jordtungor, en svampgrupp på tillbakagång i naturliga fodermarker. – SBT 82: 341–368.

Nordberg, T. 1959: Magnus Gabriel de la Gardies ombyggnad av Ödeby kyrka. – FBoB 14: 23–48.

Nordenmalm, R. 1973: Dendrologfärden till Nora Bergslag 9–11 juni 1972. – Lustgården 54: 55–60.

Nordenstam, B. & Nilsson, Ö. 1969: Taxonomy and Distribution of Veronica hederifolia s. lat. (Scrophulariaceae) in Scandinavica. – BN 122: 233–247.

Nordh, B. 1944: Kämpa mot ödet. Stockholm.

Nordhagen, R. 1933: De senkvartaere klimavekslinger i Nordeuropa og deres betydning for kulturforskningen. – Institutet for sammenlignande kulturforskning. A: XII. Oslo.

[Nordhagen, R.] 1955: Svenske rode nokkeroser. I: Lagerberg, T. m.fl. – Våre ville planter. Revidert og forokt utgave III: 13–16. Oslo.

Nordin, G. 1980: Sörbyskogen, norra. Förslag till skötselplan. – Örebro kommun.

Nordisk kultur (div. utgivare) 1–30, 1931–1955. Stockholm.

Nordmark, O. 1948: Ormgranar – en inventering. – Lustgården 28–29 (1947–1948): 147–164.

Nordstedt, O. 1872: Den svenska röda Näckrosen till salu. – BN 25: 31–32.

Nordstedt, O. 1880: Döda [J. E. Zetterstedt] – BN 33: 62–63.

Nordstedt, O. 1898: Några ord om Nymphaeaceernas utbredning i Skandinavien samt om preparering af Nymphaeablommor för herbariet. – BN 51: 125–128.

Nordstedt, O. 1920: Prima loca plantarum Suecicarum. Första litteraturuppgift om de i Sverige funna vilda eller förvildade kärlväxterna. – Bil. till BN 1920.

Nordström, T. 1874: Om förekomsten af siluriska lager i närheten af sjön Hjelmaren å hemmanen Björsholm och Öster Rynninge egor. – GFF 2: 160–161.

Nordström, T. & Dahlander, M. 1908: Örebro slotts byggnadshistoria. Örebro.

Nordzell, B. 2005: Sirsjön och Vargavidderna. Juliexkursionen till Västnärke. – T-Veronikan 10 (1): 11–13.

Noreen, A. 1901: Om våra ortnamn och deras ursprungliga betydelse. – Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri 1900.

Norelius, C. O. 1935: I. Bergverken inom Lekebergslagen. I: Norelius, C. O. & Magnusson, N. H. – Lekebergslagen i Örebro län: 9–49. Filipstad.

Nyberg, J. 1846: Om jordbruket vid Bysta. – Bil. A till Gumaelius G. W. Berättelse om landthushållningens närvarande tillstånd i Örebro län... Örebro.

Nyberg, J. [1867]: Undersökning af mossar inom Örebro län åren 1863, -64, -65 och -66. Andra upplagan. Örebro 1877.

Nyblom, G. 1982: Torpinventering. Askersund kommun 1. Lerbäck. Askersund.

Nygren, A. 1962: Artificial and natural hybridization in European Calamagrostis. –

Symbolae Botanicae Upsalienses XVII: 3.

Nyholm, E. 1940: Medd. från Lunds Botaniska För. – Bil. till BN 1940.

Nyholm, E. & Björnström, G. 1942: Medd. Från Lunds Botaniska För. – Bil. till BN 1942.

Nyholm, E. m.fl. 1942: Katalog över de växter, som i Lunds Botaniska Förenings växtbyte höstterminen 1942 finnas tillgängliga för byte eller köp. Bil. till BN 1942.

Nyholm, T. 1955: Anton Jansson 75 år. – Entomologisk Tidskrift 76: 73–77.

Nyholm, T. 1963a: Anton Jansson. – Örebro-Karolinaren 23: 5–10.

Nyholm, T. 1963b: Anton Jansson. Några minnesord. – Entomologisk Tidskrift 84: 297–299.

Nyman, A. 1953: Det svenska fäbodväsendets sydgräns. – Folk-Liv XVI (1952): 90–96.

Nyman, C. F. 1867: Utkast till svenska växternas naturhistoria eller Sveriges fanerogamer skildrade i korthet med deras växtställen och utbredning m.m., deras egenskaper, användning och historia i allmänhet 1. Örebro.

Nyman, C. F. 1868: Utkast till växternas naturhistoria... 2. Örebro.

 

Odell, G. & Ståhl, G. 1998: Vegetationsförändringar i skogsmark från 1980-talet till 1990-talet – resultat från den landsomfattande ståndortskarteringen. – SBT 92: 227–232.

Odhner, E. 1923: Naturvård och naturskydd i Örebro län. – Örebro Läns Allmänna Bildningsförbund Årsbok 1923–1924: 74–85, 102.

Olaus Magnus [1555]: Historia om de nordiska folken... 1–4. Kommentarer av John Granlund. Stockholm 1976.

Olofsson, S. 1972: Kvistbro sockens historia. En bok om Kvistbro församling genom sju århundraden och om människornas liv i dessa bygder i gott och väl tusen år. Örebro.

Olsson, G. E. 1932a: Märkliga träd. Anteckningar från Hardemo och Lerbäck. – NA 1932-06-10.

Olsson, G. E. 1932b: En gammal hardemobondes minnen... 1. Örebro.

Olsson, G. E. 1933: En gammal hardemobondes minnen... 2. Örebro.

Om Örebro Läns Vext-alster. – I: Topografiska och statistiska uppgifter om Örebro Län 1844: 18–20.

Ortved, E. 1933: Cistercieordenen og dens klostre i Norden. II bog. Sveriges klostre. København.

Ostenfeld, C. H. 1903: Euphorbia Esula L. og dens Slaegtninge. – BN 56: 125–127.

Ostenfeld, C. H. 1904: Studier over nogle Former af Slaegten Alectorolophus. – BN 57: 83–84, 97–116.

Osvald, H. 1930: Mossarna och naturskyddet. – ÖLNÅ 1930: 13–17.

Osvald, H. 1931: Rutger Sernander. – Sveriges Natur Årsskrift 22: 3–6.

Osvald, H. 1957: Linnés höfrö. Till frågan om Linnés förtjänster om svensk ängsskötsel. – Svenska Linnésällskapets Årsskrift XXXIXX–XL (1956–1957): 119–129.

Osvald, H. 1965: Potatisen. Odlingshistoria och användning. Stockholm.

Ottoson, G. 1955: Hagtornsträdet vid Östertull. – NA 1955-10-08.

 

Palmaer, M. 1966: Örebro. Stockholm.

Palmaer, M. 1970: Här är Wadköping! Örebro.

Palmberg [Robelius], J. O. 1672: Serta florea svecana eller den Swänske örtekrantz... Strängnäs.

Palmgren, A. 1959: Carex-gruppen Fulvellae Fr. i Fennoskandien. – Flora Fennica 2.

Palmstedt, E. [1778–1780]: Resedagbok 1778–1780. Utg. av M. Olsson. Uppsala 1927.

Parus major 1911: Fågelbitar. Skildringar ur våra småfåglars liv. Med förord av E. Adlerz, lektor 1. Köping.

Pauli, J. M. 1909: Jägmästaren J. M. Paulis utlåtande [till förvaltningsutskottet i torparefrågan]. – ÖLHK 1909: 12–25.

Pehrson, G. 1982: Herr von Aken. Samfundet Örebro Stads- och Länsbiblioteks Vänner Medd. XL: 87–97.

Pehrsson, O. 1995: Program för kontroll av hotade arter i jordbrukslandskapet i Örebro län. – Länsstyr. i Örebro län.

Pehrsson, O. & Thorsell, S. 1990: Rekonstruktion av inlandsbiotop för vadare. – Fauna och Flora 85: 225–233.

[Pejer, H. ca 1916]: Turisthandbok. Mälarens och Hjälmarens Ångbåtslinjer. Stockholm.

Pellijeff, G. 1978: Ortnamn och bebyggelse. I: Schotte-Lindsten, A-S. (red.) – Sköllerstabygden. Tre närkessocknar, Sköllersta, Svennevad, Bo 1: 128–143.

Perry, M. C. (ed.) 2007: The Washington Biologists’ Field Club: Its Members and its History (1900–2006). – Published by the Washington Biologists’ Field Club, Washington D. C.

Persson, E. 1971: Till minnet av Joel Wikberg. I: Wikberg, J. – Glanshammars härad II: 4. Örebro.

Persson, H. & Waldheim, S. 1940: Mossfloran i Garphyttans nationalpark. – Kungl. Sv. Vet.-Akad. skrifter i Natuskyddsärenden 38.

Persson, O. 1982: Från al till tall. Stockholm.

Petterson, B. 1990: [Torrmarkssumpmåran] – Rödbläran 1989–1990 (2).

Pettersson, A. 1980: Ramundeboda socken. Örebro.

Pettersson, A. [1985]: Laxå herrgårds historia 1554–1985. [Laxå].

Pettersson, B [1991]: Bevarande av faunans och florans mångfald vid skogsbruk. Rapport från skogsstyrelsens arbetsgrupp för översyn av föreskrifter och allmänna råd till 21 § skogsvårdslagen. – Skogsstyrelsen.

Pettersson, J. 1953: Minnen från Lännäs. Örebro.

Pettersson, J. 2008: Vattenväxter och fiskar i sjön Tysslingen. Resultat från basinventering 2005–2006. – Länsstyr. i Örebro län 2008: 5.

Pettersson, R. 1944: 1749 års ekinventering i Östergötland. Om ekvirkesproblemet under 1700-talets första hälft. – Geographica 15: 289–303.

Pettersson, S. 1979a: Almby. Vegetationsinventering för bebyggelseexploatering. – Örebro kommun.

Pettersson, S. 1979b: Östra Almby. Naturmarksinventering för bebyggelseexploatering. – Örebro kommun.

Pettersson, T. 2009: Rikkärrsinventering i Örebro län 2005–2007. – Länsstyr. i Örebro län 2009: 5.

Pettersson, Å. 1981: Kvismaren. Vegetation och fågelliv. – Föreningen Kvismare fågelstation & Länsstyr. i Örebro län 1981: 20.

Pharmacopea svecica, se Svenska farmakopén.

Phragmén, L. 1875: Redogörelse för Karolinska elementarläroverkets verksamhet under läsåret 1874 Augusti–1875 Juni. – Årsberättelse och inbjudning till årsexamen... 1875: 2–41. Örebro.

Pleijel, H. m.fl. 1967: Våra äldsta folkböcker. Lund.

Plejmark, F. 1980: Igenväxlingsproblem och förslag till restaureringsåtgärder i södra delen av Fröshammarsviken. – Arboga Naturvårdsför. 1980: 4. Arboga.

Pontén, J. 1975: Örebro hospital, lasarett och kurhus 1527–1863. Örebro.

Porat, C. O. von 1894: Kungsörstraktens Hieracier. – BN 1894:–.

Post, A. von 1925: Om förändringar i faunan och floran i och omkring östra delen av Hjälmaren (Sörmlandsdelen) under det senaste halvseklet. – Fauna och Flora 20: 206–213, 256–265.

Post, H. A. von 1862: Försök till systematisk uppställning af växtställen i mellersta Sverige. Stockholm.

Post, L. von 1909a: Stratigraphische Studien über einige Torfmoore in Närke. – GFF 31: 629–706

Post, L. von 1909b: Skarbysjökomplexet och dess dräneringsområdes postglaciala utveckling. – GFF 31: 282–285.

Post, L. von 1910a: Excursion A 7. Die Torfmoore Närkes. – Extrait du Compte Rendue du XI:e Congrés Géologique Intern. Stockholm.

Post, L. von 1910b: Pflanzenphysiognomische Studien auf Torfmooren in Närke 1. Das Skagershultsmoor. – Livret-guide des excursions en Suéde du XI:e Congrés geologique international. 14. Stockholm.

Post, L. von 1910c: Närkes fornsjöars hydrogeografi. – GFF 32: 232–238.

Post, L. von 1912: Några nya lokaler för fossil Trapa natans i Sverige. GFF 34: 380–384.

Post, L. von 1913: Über die stratigraphische zweigliederung schwedischer Hochmoore. – SGU C 248.

Post, L. von 1920: Postarktiska klimattyper i södra Sverige. – GFF 42: 231–242.

Post, L. von 1924: Ur de sydsvenska skogarnas regionala historia under postarktisk tid. – GFF 46: 83–128.

Post, L. von 1925: Gotlandsagen (Cladium mariscus R. Br.) i Sveriges postarktikum. – Ymer 45: 295–312.

Post, L. von 1927: Svea älv. Ett geologiskt naturminne. – Sveriges Natur Årsbok 18: 7–31.

Post, L. von 1928: Svea älvs geologiska tidsställning. En pollenanalytisk studie i Ancylustidens geografi. – SGU C 347.

Post, L. von 1929: Svea, Göta och Dana älvar jämte marschroute för beseende av Sveafallen vid Degerfors. – Sv. Tutristför. Publikation 452.

Post, L, von 1930: Närke. En landskapsskiss. Sv. Turistför. Årsskrift 1930: 23–55.

Post, L. von 1937: Svea älv, Göta älv och Dana älv, jämte vägvisare för besökande vid Sveafallen. – Sv. Turistför. Publikation 640.

Post, L. von 1944a: Pollestatistiska perspektiv på Jordens klimathistoria. – Ymer 64: 79–113.

Post, L. von 1944b: Rutger Sernander. – Ymer 64: 265–269.

Post, L. von & Granlund, E. 1926: Södra Sveriges torvtillgångar I. – SGU C 335.

Prell, R. 1880: Undersökning af torfmossar i Örebro län. – ÖLHK 1880 ( 3): 3–15.

Påhlman, A. 1950: Våra herrgårdsträdgårdars bidrag till det svenska fruktsortimentet. – Sv. Pomologiska För. Årsskrift 51: 155–171.

Påhlsson, L. 1980: Representativa vegetationstyper i Norden – ett hjälpmedel vid landskapsinventeringar? – SBT 73: 521–524.

Påhlsson, L. m.fl. 1983: Representativa naturtyper i Norden – Ett underlag för naturvårds- och arealplanering. – Nordiska rådet, NU 1983: 2.

 

Redogörelse för Karolinska elementarläroverkets verksamhet... Se Årsberättelse...

Rehnberg, M. 1979: Vad menas med torp? – Bygd och Natur 60 (5): 4–5.

Reinestam, R. [1966]: Knista socken 1. Örebro.

Reinestam, R. 1967: Knista socken 2. Örebro.

Renholm, G. 1901: Sedt och hördt. Ur gamla minnen. Stockholm.

Retzius, A. J. 1806: Försök til en Flora Oeconomica Sveciae Eller Svenska Wäxters Nytta och Skada i hushållningen 1–2. Lund.

Reuterskiöld, A. 1929: Johan Gustaf Wahlbom, Kalmar läns förste provincialmedicus, och hans brev till Linné. – Svenska Linnésällskapets Årsbok XII: 7–50.

-rf- (sign.) 1938: När potatisen kom till Nerike. – NA 1938-06-03.

Richards, M. W. 1875: Rambles in Sweden. Being notes of a Tour made in the Sommer of 1873. London.

Richter, H. 1959: Geografiens historia i Sverige intill år 1800. – Studier och källskrifter utg. av Lärdomshistoriska Samfundet 17: 1. Naturvetenskapernas historia i Sverige intill år 1800. Utgiven av Johan Nordström 1. Stockholm.

Rickson, L. 1930: Notiser från 1700-talets Nerike. Medd. från Örebro läns Museum X: 97–125.

Rickson, L. 1943: Minnesglimtar från 1870- och 1880-talen. I: Johansson, A. (red.) – Almby. En Minnesskrift ...: 138–146. Örebro.

Rietz, J. E. [1862–1867]: Svenskt dialektlexikon. Ordbok öfver svenska allmogespråket. Lund 1962.

Ringselle, G. A. 1931: Framlidne lektor Ernst Adlerz i minnets ljus. – NA 1931-11-23, 11-24.

Ringselle, G. A. 1937: Lärareprofiler i Örebro. – Årsböcker i Svensk Undervisningshistoria 52.

Ringselle, G. A. 1939a: Ernst Adlerz, ett litet tilllägg. – Örebro-Karolinaren 1: 14–16.

Ringselle, G. A. 1939b: Hågkomster av lärare vid gamla Karro. – NA 1939-05-09.

Ringselle, G. A. 1940: Hågkomster från Örebro läroverk. Adjunkten Fil. D:r Per Johan Hellbom. I: Aulin, F. m.fl., Läroverksminnen III... – Årsböcker i Svensk Undervisningshistoria 59: 153–157. Lund.

Risebergaboken. Stockholm 1931.

Risingh, J. 1671: Een Land-Book. Eller Några Upsatser til Wårt käre Fädernes-Lands Nytta och Förkofring wäälmeente Om Landt-Bruuk och Land-Lefwerne. Sammanhemptade och tilhoopasatte... Wästeråhs.

Rittsell, P. 1983: Sam. Lindskog Kgl. Hoffotograf. – FBoB 37: 9–18.

Robertsson, A-M. 1991: Strandförskjutningen i Eskilstunatrakten för ca 9 000 till 4 000 år sedan. – SGU, Rapporter och Medd. 67.

Robson, A. 1884: Årsberättelse från Södra Nerikes Hush-Gille för år 1883. – ÖLHK 1884, 1: 107–111.

Robson, C. M. af 1833: Gamla anteckningar om djur och växter i Lerbäcks socken i Nerike. Medd. af Karl Bäckgren. – Fauna och Flora 6 (1911): 116–124.

Romell, L-G. 1927: In memoriam. Lars Romell. – SBT 21: 370–379.

Romell, L-G. 1938: Växternas spridningsmöjligheter. – Växternas liv. 4. Stockholm.

Romell, L-G. 1943: Den fridlysta Garpskogen. – ÖLNÅ 1943: 22–36.

Romell, L-G. 1944: Myllmånsforskning och humusgeognosi. – GFF 66: 305–314.

Romell, L-G. 1960a: Garphyttan. Stockholm.

Romell, L-G. 1960b: Levande landskapsarv. – Bygd och Natur årsbok 1960: 35–47.

Romell, L-G. 1966a: "Löväng" och änge i lära och liv. – Bygd och Natur 47: 165–177.

Romell, L-G. 1966b: Röjningsbruket och dess hemlighet. – Ymer 1966: 183–195.

Romell, L.-G. 1968: Sverige gör sig urarva. Schweiz gör annorlunda. Sveriges Natur Årsbok 1968: 75–89.

Roseen, S. 1933: Dendrologernas tredje exkursion blev södra Nerike. – NA 1933-07-05.

Roseen, S. 1934a: Vår i Angelikas hembygd. – NA 1934-05-09.

[Roseen, S.] sign. Sten Sture 1934b: En botanist upptäcker Nerike och dess rika naturgåvor. – NA 1934-06-11.

Roseen, S. 1963: Skogsfrun har åter visat sig efter 10 år i Kilsbergsskog. – NA 1963-08-10.

Roseen, S. 1969a: Inget märkligt med Skyttasjön men näckrosornas fridlysning väl motiverad. – NA 1969-07-11.

Roseen, S. 1969b: Döden lurar i sjölanden. – NA 1969.

Roseen, S. 1970a: Den nyckfulla skogsfrun. Bergslagsposten 1970-08-29. [Omtryckt 1972 i Året vid Kvarnforsen]

Roseen, S. 1970b: Mysteriet med Väringens smackande gula sjöogräs. – NA 1970-08-14.

Roseen, S. 1970c: Märkligt växtfynd i Stora Mellösa. – NA 1970-09-18.

Roseen, S. 1971: Intressant bokverk om Närkes flora. – Örebro-Karolinaren 31: 22–24.

Roseen, S. 1972: Året vid Kvarnforsen. Stockholm.

Rosén, B. 1959: Undret i Örebro. – Sveriges Natur 50: 201–204.

Rosen, E. von 1944: Stora Ykullen, Gustaf Neanders fädernegård. I: Rönnow, S. (red.) – Finnerödja. En socken i Västergötland: 303–316.

Rosen, E. von 1960: Trolltiven. Anteckningar och bilder från Tiveden. Utgiven av Ernst Manker. 2:a upplagan. Stockholm.

Rosenberg, E. 1923: Mindre kärrhök (Circus pygargus L.) häckfågel i Kvismaren. – Fauna och Flora 18: 193–201.

Rosenberg, E. 1925: Fågelliv i Kvismaren. – Sveriges Natur Årsbok 16: 67–76.

Rosenberg, E. 1947: I närkiska fågelmarker. I: Rosenberg, E. & Curry-Lindahl, K. (red.) – Natur i Närke: 233–272. Stockholm.

Rosenberg, E. 1959: Minnen från Kilsbergen. – Sv. Turistför. Årsskrift 1959: 235–244.

Rosenberg, E. [1960]: Kvismaren i Etternärke. – Fåglar i Närke 11 (2): 14–22. Örebro 1988.

Rosenberg, E. 1971: Vägen till fåglarna. – Verksamheten vid Kvismare Fågelstation 1970 & Medd. nr 17 från Kvismare fågelstation: 5–11. Örebro.

Rosenberg, E. 1976: Lockrop och vingsus. Redigerad av Allan Thybell. Örebro.

Rosenberg, E. & Curry-Lindahl, K. (red.) 1947: Natur i Närke. Stockholm.

Rosenberg, K. 1975: Sjön Tysslingens vegetation och fågelliv. – Länsstyr. i Örebro län.

Rosenberg, K. [1979)] Vegetation och fågelliv i västra Hemfjärden. – Länsstyr. i Örebro län.

Rosenberg, K. & Hallin, G. 1983: Närke. I: Värt att se i Sveriges natur. En reseguide utgiven i samarbete med Sv. Naturskyddsför: 147–157.

Rosenberg, M. 1981: Hagmarker i Örebro län. Inventering och landskapsvårdsplanering. – Länsstyr. i Örebro län 1981: 19.

Rosenberg, M. 1995: Skötselplan för naturreservatet Rynningeviken, Örebro kommun. Upprättad i januari 1995. Örebro kommun.

Rosendahl, H. V. 1917: De svenska Equisetumarterna och deras former. – AfB 15: 3.

Rosenstein, C von 1808: Till Hans Majestät Konungen Underdånig Berättelse om det i Örebro Län stiftade, och af Kongl. Maj:t allernådigst stadfästade HushållningsSällskaps inrättning, företag och närvarande tillstånd, aflemnad 1807. – Örebro läns Kongl. Hushållnings-Sällskaps Handl. Sjätte häftet. 1808. Örebro.

Rosenstein, C. von 1812: Vördsamt betänkande. – Bihang till ÖLHK: 5–23.

Roth, M. 1867: Kägleholm och Magnus Gabriel de la Gardie. Ett bidrag till fäderneslandets gods- och kultur-historia... Örebro.

Rothoff, B. F. 1778: Academisk afhandling i svenska bergs lag-farenheten om författningar rörande skogarnas vård och nyttjande, till bergverkens tjenst... under... Herr Christer Berchs inseende... 1778. Upsala.

Rudin, E. 1981: Varbergaskogen. Beskrivning och skötselplan. April 1981. Örebro kommun.

Ruhnbro, R. 1990: Den cyklande hoffotografen. Ur Kungl. Hoffotografen Samuel Lindskogs arkiv. Stockholm.

Rune, A. 1989: Tonåring från bygden skrev hembygdshistoria. – NA 1989-02-17.

Rune, S. 1987: Albert Theodor Gellerstedt – en tusenkonstnär från Arboga. Hembygdsför. Arboga Minne Årsbok 1987: 4–21. Arboga.

Ryberg, M. 1968: Vegetationen, floran och förändringarna i landskapet. – Sveriges Natur årsbok 1968: 139–168.

Rydberg, H. 1964: Fornåkrar i Hästhagen. – FBoB 19: 77–85.

Rydberg, H. 1987: Kommunikationer, näringsliv och befolkning från mitten av 1800-talet. I: Samzelius, J. L:son m.fl. (utg.) – Kumlabygden... VIII. Nutida näringsliv. Kumla.

Rydberg, H. 2003: De svenska strandmaskrosorna. – SBT 97: 274–294.

Rydberg, H. 2008: Checklista för svenska maskrosor. – SBT 102: 100–120.

Rydberg, H. & Wanntorp, H-E. 2001: Sörmlands flora. Stockholm.

Rydbäck, E. O. [1792]: Skyllbergs bruk år 1784. Skildring på vers. Första gången tryckt 1792, ånyo utgifven 1926 af Carl Sahlin. – I: Blad för Bergshandteringens Vänner 18: 339–354. Örebro.

Rydin, H. & Borgegård, S-O. 1988: Primary succession over sixty years on hundred-year old islets in Lake Hjälmaren, Sweden. – Vegetatio 77: 159–168. Dordrecht.

Rydin, H. & Borgegård, S-O. 1991: Plant characteristics over a century of primary succession on island: Lake Hjälmaren. – Ecology 72 (3): 1089–1101.

Rygne, H. & Herbinger, M. 1991: Kärlväxter i Hjälmsätter 1:19 [Hallsberg]. En inventering utförd sommaren 1990. [Fallagårdens stiftelse & Skogsvårdsstyrelsen i Örebro län]. Hallsberg.

Ryman, G. 1969: Till minne av poppeln. – Örebro-Kuriren 1969.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1986: Svampar. En fälthandbok. Stockholm.

Rönnby, E. 1940: Hjälmarens utveckling före sänkningen. – ÖLNÅ 1940: 5–17.

Rönnby, E. 1942: Orsakerna till sänkningen av sjöarna Hjälmaren och Kvismaren. Jordbrukets inriktning och omdaning. – Svensk Geografisk Årsbok 18: 290–297.

Rönnby, E. 1944: Jordbruket och torrläggningen i Örebro län. – Örebro läns Kungl. Hushållningssällskap Årsskrift 1944: 8–15.

Rönnow, S. (red.) 1944: Finnerödja. En socken i Västergötland. Stockholm.

 

Sahlgren, J. 1911: Landskapsnamnet Närke. I: Festskrift till H. F. Feilberg – Svenska Landsmål 1911: 285–302.

Sahlgren, J. 1912a: Skagershults sockens naturnamn [1.]. – Svenska Landsmål 32. Stockholm.

Sahlgren, J. 1912b: Idegranen och svenska ortnamn. – Svenska Landsmål 1912: 62–76.

Sahlgren, J. 1920: Hvalen. Ett gammalt önamn förklarat. – Vet.-Societeten i Lund Årsbok 1920: 13–18.

Sahlgren, J. 1928: Porla brunn, en gammal offerkälla. – Fataburen 1928: 176–183.

Sahlgren, J. 1934: Gällersta sockens by- och gårdnamn. I: Andersson, J. G. & Jonson, K. (red.) – Saxons bok på 75-årsdagen. Stockholm.

Sahlgren, J. 1935: Sockennamnen i Närke. En översikt. – Årsbok för Hembygdsvård 1935: 68–72.

Sahlgren, J. 1936: Ordet humle. – Saga och Sed 1935: 60–67.

Sahlgren, J. 1943: Gabriel Djurklous gåtor. – Saga och Sed 1942: 1–26.

Sahlgren, J. 1956: Glädjespridare. Minnesbilder... Stockholm.

Sahlin, C. 1927: Laxå masugns första sekel 1812–1912. – Blad för Bergshandteringens Vänner 18: 691–726. Örebro.

Sahlin, C. 1931: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. – Med Hammare och Fackla. Årsbok utg. av Sancte Örjens Gille. III. Stockholm.

Sahlin, C. 1932a: Skogaholms järnbruk. I: Hasselrot, B. C. m.fl., Skogaholm. – Utg. av Nordiska Museet och Skansen. Stockholm.

Sahlin, C. 1932b: De röda näckrosorna på Tiveden och deras skyddande. – ÖLNÅ 1932: 5–27.

Sahlin, C. 1939: Bruksförvaltaren vid Laxå, Karl Adolf Muhr, född 1783, död 1839. – Med Hammare och Fackla. Årsbok utg. av Sancte Örjens Gille. X. Stockholm.

Sahlström, G. 1936: Några drag ur Lerbäcks historia. Motala.

Sahlström, K. E. 1910: Ett drumlinområde i Närke. – SGU C 222.

Salbo (sign.) 1930: Märkligt päronträd i Sanna. – NA 1930-09-24.

Salin, O. E. [1737]: Den äldsta Örebrobeskrivningen, ur arkivens gömmor framletad av J. L. Saxon. Stockholm 1926. [Jfr Den urgamle staden och dess invånare. I: Garpe, A. & Bergström, C. O. (utg.) – Bron som blev bredare. Nya glimtar från staden där vägarna möts: 73-76. Örebro 1975.]

Samuelsson, E. & Schyberg, C. 1997: Vattenvegetationen i Mälaren – förändringar av utbredning och sammansättning sedan 1970-talet. – Kommittén för Mälarens vattenvård 38.

Samuelsson, G. 1910: Über die Verbreitung einiger endemischer Pflanzen. – AfB 9: 12.

Samuelsson, G. 1919: Floristiska fragment I. – SBT 13: 241–254.

Samuelsson, G. 1920: De nordiska Sagittaria-arterna. – SBT 14: 21–38.

Samuelsson, G. 1922: Floristiska fragment IV. SBT 16: 206–220.

Samuelsson, G. 1923: Om våra Nymphaea-arters utbredning. – BN 1923: 99–110.

Samuelsson, G. 1933: Carices muehlenbergianae Tuckerman i Norden. – SBT 27: 1–37.

Samuelsson, G. 1934: Die verbreitung der höheren Wasserpflanzen in Nordeuropa. – APhS VI.

Samuelsson, G. 1940: Alchemilla-studier I-II. – SBT 34: 427–453.

Samuelsson, G. 1943: Die verbreitung der Alchemilla-arten aus der Vulgaris-gruppe in Nordeuropa. – APhS XVI.

Samuelsson, G. 1954: Maps of a selection of Scandinavian Hieracium species. Edited by Erik Almquist. – KVAH 4: 5: 3.

[Samzelius, A. 1758] A. S. H.: Flora Nericiensis Eller Nerikes Skogs- och ängsblomster som, Indelte efter Könen, Beskrifvas Til Slägtenas känemärken, Slagens skiljetekn, Svenska tilnamnen, Orters ställe der de finas och Växa, Tid och månad när de blada och bloma, Nytta och bruk uti apothek och hushålning, På svenska til allmänhetens tiänst utgifne. Utg. och med kommentarer av Sven Junell. Göteborg 1971. – Citeras som Samzelius ms 1758.

Samzelius, A. 1760: Flora Nericiensis Eller Nerikes Skogs- och ängsblomster som, Indelte efter Könen, Beskrifvas Til Slägtenas känemärken, Slagens skiljetekn, Svenska tilnamnen, Orters ställe der de finas och Växa, Tid och månad när de blada och bloma, Nytta och bruk uti apothek och hushålning, På svenska til allmänhetens tiänst utgifne. Örebro.

[Samzelius, A.] 1764a: Swenska Medicinal- och Apothekar wäxterna efter Genera och Species upstälde. Örebro.

[Samzelius, A.] 1764b: [Utdrag ur brev till Vetenskapsakad.] – KVAH 25: 247.

Samzelius, J. L:son 1946: Kumla kyrkas räkenskapsbok 1421–1590. – Närke. Studier över landskapets natur och odling. IV. Örebro.

Samzelius, J. L:son (utg.) 1961: Kumlabygden. Forntid – nutid – framtid. Utg. av Kumla stad och Kumla landskommun... I. Berg, jord och skogar. Kumla.

Samzelius, J. L:son (utg.) 1963: Kumlabygden. Forntid – nutid – framtid. Utg. av Kumla stad och landskommun... II. Forntidens liv. Kumla.

Samzelius, J. L:son (utg.) 1967: Kumlabygden. Forntid – nutid – framtid. Utg. av Kumla stad och Kumla landskommun... III. Ortnamn och äldre bebyggelse. Kumla.

Samzelius, N. 1961: En krönika om Hallsberg från äldsta tider t.o.m. 1960. Uppsala.

Sandahl, J. G. 1782: Oeconomisk berättelse om Askers socken i Närke. HushållningsJournal Augustus 1782. Stockholm.

Sandberg, F. m.fl. 1983: Örtmedicin och växtmagi. Stockholm.

Sandberg, G. 1945: Rutger Sernander som akademisk lärare. – Södermanland-Nerikes Nation. Majhälsning till landsmännen 18: 28-31.

Sandegren, R. 1920: Najas flexilis i Fennoskandia under postglacialtiden. – SBT 14: 147–167.

Sandegren, R. 1921: Den kvartärgeologiska forskningen i Sverige under de senaste 25 åren. – GFF 43: 119–156.

Sandegren, R. 1941: Om den forna och nutida förekomsten av Najas flexilis i Sverige. – BN 1941: 59–64.

Sandegren, R. 1943: Hippophaë rhamnoides L. i Sverige under senkvartär tid. – SBT 37: 1–26.

Sarkany, T. 1971: Lillkyrka och Götlunda kyrkor. Vol. 141 av Sveriges kyrkor... Glanshammars härad, Närke I: 5. Stockholm.

Saxon, J. L. 1923: Folkminnen och Folkliv i Närke. Stockholm.

Saxon, J. L. 1924: Örebrominnen. Uppteckningar och skildringar. Stockholm.

Saxon, J. L. 1927: Märkliga litterära minnen från Tjälvesta. Askersund.

Saxon, J. L. 1928a: Ur Närikesherrgårdarnas krönika. Uppteckningar och skildringar... I. Örebro.

Saxon, J. L. 1928b: Närkes kyrkor i ord och bild. Stockholm.

Saxon, J. L. 1930: Närkingarnes ordspråksbok. 1000 ordspråk, ordstäv, liknelser och andra talesätt... Stockholm.

Saxon, J. L. 1931a: Ur Närikesherrgårdarnes krönika... II. Örebro.

Saxon, J. L. 1931b: Ur Närikesherrgårdarnes krönika... III. Örebro.

Saxon, J. L. 1932: Ur Närikesherrgårdarnes krönika... IV. Örebro.

Saxon, J. L. 1933a: Från självhushållets lyckliga dagar. Arbetet i en bondgård i Närke 1 januari–31 december på 1850–60-talen. Stockholm.

Saxon, J. L. 1933b: Ur Närikesherrgårdarnes krönika... VI. Örebro.

Saxon, J. L. 1934a: Djur, djursjukdomar och djurskrock. Stockholm.

Saxon, J. L. 1934b: Sjukdomar och läkemedel i gamla tiders Närke. Stockholm.

Saxons bok på 75-årsdagen. Se Andersson, J. G. & Jonson, K. (red.) 1934.

Saxon, J. L. 1935: Jakt och jägare i gamla tiders Närke. Stockholm.

Schiller, H. 1931a: I kalesch genom Sverige. Reseminnen för 100 år sen. Stockholm.

Schiller, H. 1931b: En äkta naturvän. – Sveriges Natur Årsbok 22: 51–56.

Schiller, H. 1931c: A. T. Gellerstedt. Diktare och konstnär. – Sveriges Allmänna Konstför. Publikation XL. Stockholm.

Schiöler, S. 1947: Flora i fågelperspektiv. I: Rosenberg, E. & Curry-Lindahl, K. (red.) – Natur i Närke: 159–190.

Schlyter, D. C. J. 1862: Samling Af Sveriges Gamla Lagar, på Kongl: Maj:ts nådigaste Befallning utg... 10. Konung Magnus Erikssons Landslag. Lund.

Schmedeman, J. 1706: Kongl. stadgar, förordningar, bref och resolutioner ifrån 1528 in til 1701 angående Justitie- och Excutionsährender.

Schmid, T. 1951: Namn och namnlängder i medeltida pergamentsfragment. – Språkvetenskapliga sällskapets i Uppsala förhandlingar 1949–1951. – Uppsala Univ. Årsbok 1951: 9: 53–58.

Schnell, I. 1939: Närkes vapen. – FBoB 2: 31–46.

Schotte, G. 1917a: Till Boo, Omberg och Visingsö. Svenska Skogsvårdsföreningens exkursion 1915. – Sv. Skogsvårdsför. Tidskrift 15: 1005–1044.

Schotte, G. 1917b: Lärken och dess betydelse för svensk skogshushållning. – Sv. Skogsvårdsför. Tidskrift 15: 447–706.

Schotte-Lindsten, A-S. (red.) 1978: Sköllerstabygden. Tre närkessocknar, Sköllersta,

Svennevad, Bo 1. Hallsberg.

Schotte-Lindsten, A-S. & Werner, M. 1984: Sköllerstabygden. Tre Närkessocknar, Sköllersta, Svennevad, Bo 2. Hallsberg.

Schröder, 1851: Näsby... – Svenska Familje -journalen 1870, 9: 323–330.

Schubert, F. W. von 1825: Resa genom Sverige... Åren 1817, 1818 och 1820. 3. Resa genom Vestra Sverige... Stockholm.

Schück, A. 1933: Sveriges vägar och sjöleder under forntid och medeltid. Med biträde av M. Mannerfelt. – Nordisk Kultur XVI B: 229–255.

Schück, H. 1915: Engelbrekt. Stockholm.

Schütz, J. 1857: Beskrivning över Ekeby socken. – [Avskrift i Örebro stadsbibliotek, Saxonarkivet]

Sege A:son, C. 1947: En bergsmans resa från Sörvik till Kungsör och åter 1549. Wästerbergslagen i Dalarna. Gruvornas, hyttornas och smedernas gamla bygd. – Ludvika Turistförening: 17–24.

Segerström, A. L. 1927: Gråalens (Alnus incana Moench) förekomst i nordvästra Östergötland och i Södertörn. – SBT 21: 162–170.

Segerström, A. L. 1932: Sydvästra Tylöskogens Flora. Med inledning av J. A. O. Skårman. – BN 85: 191–268.

Selander, S. 1945: Rutger Sernander 1866–1944. – Sveriges Natur årsbok 36: 156–158.

Selander, S. 1957: Det levande landskapet i Sverige. Andra översedda upplagan. Stockholm.

Selinge, K-G. 1974: Kulturlandskapet: översiktlig dokumentation och planering. – Riksantikvarieämbetet D4.

Selling, O. H. 1951: Lennart von Post 16/6 1884–11/1 1951. – SBT 45: 275–296.

Sernander, R. 1890: Om förekomsten af subfossila stubbar på svenska insjöars botten. – BN 43: 10–20.

Sernander, R. 1891b: Studier öfver skottbyggnaden hos Linnaea borealis L. – BN 44: 225–240.

Sernander, R. 1893: Om Litorinatidens klimat och vegetation. – GFF 15: 345–377.

Sernander, R. 1894a: Om våra röda näckrosor. – BN 47: 85–89.

Sernander, R. 1894b: Om s.k. glaciala relikter. – BN 47: 185–201.

Sernander, R. 1895: Den skandinaviska växtvärldens utvecklingshistoria. Sommarkurserna i Uppsala 1895. Grundlinjer till föreläsningar. Uppsala.

Sernander, R. 1898: Zur Kenntnis der qvartären Saugethier-Fauna Schwedens. – Bull. Geologiska Inst. Uppsala 6 (1897): 327–342.

Sernander, R. 1899: Mossen vid Dylta bruks station. – GFF 21: 657–659.

Sernander, R. 1900: Studier öfver de sydnerikiska barrskogarnes utvecklingshistoria. – Bihang till KVAH 25: III: 10.

Sernander, R. 1901: Den skandinaviska vegetationens spridningsbiologi. Upsala.

Sernander, R. 1906a: Entwurf einer Monographie der europäischen Myrmekochoren. – KVAH 41: 7.

Sernander, R. 1906b: Naturminnesmärken och naturskydd. – Verdandis småskrifter 138. Uppsala.

Sernander, R. 1907a: Om några former för art- och varietetsbildning hos lafvarna. – SBT 1: 97–115, 135–186.

Sernander, R. 1907b: Pilularia globulifera L. funnen i Närke. – SBT 1: 424–429.

Sernander, R. 1908: Hornborgasjöns nivåförändringar. – GFF 30: 70–103.

[Sernander, R. 1908: Om Trapa natans i Närke. – Naturvetenskapliga föreningen Hederas i Örebro festskrift 1908 – aldrig utgiven enl. Örebro bibliotek.]

Sernander, R. 1909: De scanodaniska torfmossarnas stratigrafi. – GFF 31: 423–448.

Sernander, R. 1910a: Scirpus radicans Schkuhr funnen i Närke. – SBT 4: 278–283.

Sernander, R. 1910b: Sjön Hedervikens vegetation och utvecklingshistoria. – SBT 4: 58–78.

Sernander, R. 1910c: Pflanzen-physiognomische Studien auf Toorfmooren in Närke. 2. Die Laxå Moore. – Livret-Guide des excursions en Suéde du XIe congrés geologique international. 14. Stockholm.

Sernander, R. 1912: Hampus von Post. Minnesteckning. – GFF 34: 139–177.

Sernander, R. 1913: Program för Svenska Botaniska Föreningens exkursion till södra Nerike den 26–27 juli 1913. – SBT 7: 222.

Sernander, R. 1914a: Drag ur Nerikes natur. [Tidningsreferat av föredrag i föreningen Hedera 28/3 1914. – Källa okänd. Kopia i Laxå bruks arkiv]

Sernander, R. 1914b: Växtavtryck i ett medeltida murbruk. – Minnesskrift i Anledning af Hundredaaret for Japetus Steenstrups Födsel: 3–7. København.

Sernander, R. 1914c: Exkursionen till södra Närke juli 1913. – SBT 8: 93–107.

Sernander, R. 1919: Den svenska hagens historia. – Handlingar till landtbruksveckan år 1919. Utgiven av Landtbruksveckans styrelse. Stockholm.

Sernander, R. 1921a: Allium carinatum i Uppland. – BN 74: 37–42.

Sernander, R. 1921b: Staden och naturen. – Tidskrift för Hembygdsvård 2: 166–190.

Sernander, R. 1922a: Närkes flora och dess ställning till den svenska växtvärlden och det nordiska klimatet. I: Aspling, E. m.fl. – Närke. Hembygdsbok... :25–27.

Sernander, R. 1922b: Närkes växtsamhällen. I: Aspling, E. m.fl – Närke. Hembygdsbok... :27–44.

Sernander, R. 1922c: Vår växtvärld i forntiden. I: Aspling, E. m.fl. – Närke. Hembygdsbok... :44–54.

Sernander, R. 1922d: Närkingarna och Närkes växtvärld. I: Aspling, E. m.fl. – Närke. Hembygdsbok... :54–57.

Sernander, R. 1922e: Nya naturskyddsförvärv på enskild mark. Sveriges Natur Årsbok 13: 71–90.

Sernander, R. 1924a: Åkern och hagen. – Jorden. Festskrift till jordbrukets dag 1924.

Sernander, R. 1924b: Nerike i Sveriges natur. [referat] – NA 1924-12-02.

Sernander, R. 1925: [Anteckningar om undersökning av Södra Hammaren, Götlunda 1917] I: Högdahl, T. – Naturskydd i Sverige... : 270–271.

Sernander, R. 1926: Det svenska naturskyddets mål och medel. – Sv. Naturskyddsför. Småskrifter II. Stockholm.

Sernander, R. 1928: Epipogium aphyllum-lokaler. – SBT 22: 485–487.

Sernander, R. 1929: Våra parkträd, deras skötsel och vård. – Sv. Naturskyddsför. Småskrifter 3. Stockholm.

Sernander, R. 1931a Riseberga kloster och medeltidsträdgårdarna. – Risebergaboken: 80–89. Stockholm.

Sernander, R. 1931b: Adolf Törneros i och om Nerike. – NA julnummer 1931: 7–9.

Sernander, R. 1932a: Vägträd och väckferor. – ÖLNÅ 1932: 28–48.

Sernander, R. 1932b: Th. M. Fries 1832–1932. – Sv. Linnésällskapet Årsskrift XV: 1–6.

Sernander, R. 1933: Parker och trädgårdar i det gamla Närke. – Närke. Studier över landskapets natur och odling. I. Stockholm.

Sernander, R. 1938a: Naturskyddets ställning till frågan om hagmarkernas och lövängarnas exploatering. – Sv. Betes- och Vallför. Årsskrift 20: 151–170. Stockholm.

Sernander, R. 1938b: Karl Johan Bergström. – Södermanlands-Nerikes Nation. Majhälsning till landsmännen 11: 18–23. Uppsala.

Sernander, R. 1942: Gustaf Neander och hans hembygd. – Sv. Linnésällskapets Årsskrift XXV: 58–62.

Sernander, R. 1944: Finnerödjas ädellövskogar fordom och nu. I: Rönnow, S. (red.) – Finnerödja. En socken i Västergötland: 109–162. Stockholm.

Sernander, R. & Kjellmark, K. 1896: Eine Torfmooruntersuchung aus dem nördlichen Nerike. – Bulletin of the Geological Inst. Of the University of Uppsala II: 2 (1895): 317–344.

Shaikh, N. A. m.fl. 1989: Kalksten och dolomit i Sverige 2. Mellersta Sverige. – SGU. Rapporter och meddelanden 55.

Sidenbladh, E. 1862: Några ord till upplysning om bladet “Arboga”. – SGU Aa 2.

Sidenbladh, E. 1864: Några ord till upplysning om bladet “Säfstaholm”. – SGU Aa 9.

Sivesand, K. 1979: Skifte och befolkning. Skiftenas inverkan på byar och befolkning i Mälarregionen. Uppsala.

Sjöbeck, M. 1935a: Människans förhållande till den naturliga växtligheten. I: Faxén, L. m.fl. – Vi och vår natur: 83–102. Stockholm.

Sjöbeck, M. 1935b: Närke. Färdvägar och vandringsstigar utgående från statsbanorna. Stockholm.

Sjöbeck, M. 1936: Sydsvensk ängsodling före skiftena. – Svenska kulturbilder. Ny följd V–VI: 119–140. Stockholm.

Sjöbeck, M. 1942: Vad en löväng är och hur den uppkommit. – Bygd och Natur årsbok (4): 104–113.

Sjöbeck, M. 1946: Utbredningen i Sydsverige av toppbeskuren lind och ask samt dessa träds förhållande till den äldre odlingen. – Värendsbygder. Norra Allbo Hembygdsför. Årsbok. Moheda.

Sjöbeck, M. 1948: Uppland. Färdvägar och vandringsstigar utgående från järnvägarna. Stockholm.

Sjöbeck, M. 1952: Mälar- och Hjälmarbygden. Hur ett stycke sörmlandsnatur formats av kulturen. I: Bergman, S. & Curry-Lindahl, K. (red.) – Natur i Södermanland: 168–183. Stockholm.

Sjöbeck, M. 1964: Skottskog och grässvål. – Sveriges Natur Årsbok 1964: 27–52.

Sjöbeck, M. 1968: De äldre lantmäterikartorna äro oersättliga markhistoriska urkunder. Skånes Natur 1968: 69–.

Sjöbeck, M. 1973: Det sydsvenska landskapets historia och vård. – Skrifter utgivna av För. Landskronatraktens Natur. 6. Landskrona.

Sjöberg, O. 1951: En helt vanlig sjö. – På Skidor. Skid- och Friluftsfrämjandets Årsbok 1952: 85–92.

Sjögren, E. 1959: Preliminär redogörelse för mossvegetationen inom Södra Hammaren, Närke. Undersökning utförd på uppdrag av Kungl. Vetenskapsakad. Naturskyddskommitté.

Sjögren, E. 1980: Hjälmarstrandens mossor inom Arboga kommun. – Arboga Naturvårdsförening 1980: 3. Arboga.

Sjölin, B. 1985: Nasta gård i handlare Gustaf Adolf Broms ägo. En studie kring en gårds historia 1821–1841. – Högskolan i Örebro, inst. för humaniora. Lokalhistoria 10 poäng. HT 1985.

Sjörs, H. 1968: Sveriges växtgeografiska undersökning. – Fauna och Flora 63: 5–11.

Sjörs, H 1985: Svenska rikkärr: ekologi, dynamik, naturvård. – Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 61: 31–37.

Sjöstedt, E. 1947: Väringebygden. I: Rosenberg, E. & Curry-Lindahl, K. (red.) – Natur I Närke: 60–80. Stockholm.

Sjöstedt, E. 1952: Trollskog och rövarberg. Stockholm.

Sjöstedt, E. 1958: Väringens sjö och omnejd. I: Walldén, B. & Curry-Lindahl, K. (red.) – Natur i Västmanland.

Skoghäll, L. 1992: Drakeld och puklort – folktron i Örebro län. – FBoB 42 (1990–1991): 108–146.

Skoglund, J. & Hytteborn, H. 1990: Viable seeds in lake deposits of the former lakes Kvismaren and Hornborgasjön, Sweden. – Aquatic Botany 37: 271–290.

Skogsfrun (sign.) 1934: Beträffande röda näckrosor. – Skogvaktaren 44: 345–346.

Skottsberg, C. 1945a: Botanisten Rutger Sernander. – Södermanlands-Nerikes Nation. Majhälsning till landsmännen 18: 19–23. Uppsala.

Skottsberg, C. 1945b: Gunnar Samuelsson. En minnesteckning. – SBT 38 (1944): 445–458.

Skottsberg, C. 1957: Rickard Sterner. – SBT 51: 388–394.

Skårman, J. A. O. 1914: Om förekomsten af Nymphaea alba L. v. rosea C. Hn i Västergötland. – SBT 8: 383–386.

Skårman, J. A. O. 1925: In memoriam. A. Y. Grevillius. – SBT 19: 531–537.

Sköld, T. 1967: Har svenskans (h)ven f. "sank mark, sidlänt ort" lånats in i finskan och estniskan? – Svenska Landsmål 90: 1–12.

Sleman, F. (utg.) 1964: Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer 5 (1611–1620). Stockholm.

Snogerup, B. 1983: Northwest European taxa of Odontites (Scrophulariaceae). – Acta Bot. Fennica 124.

Snogerup, B. 1987: Släktet Odontites, rödtoppor, i Sverige. – SBT 81: 145–153.

Snogerup, S. 1991: Skräpporna i Norden. – SBT 85: 249–260.

Snogerup, S. 2006: Juncaceae i Norden. 1. Annuella Juncus-arter. – SBT 100: 245–255.

Sondell, J, 1978a: Biotoprestaurering i Kvismaren. – Anser. Supplement 3: 217–224.

Sondell, J. & Thorsell, S. 1976: Naturvårdsfrågor 1975. – Verksamheten vid Kvismare Fågelstation 1975: 25–29. Örebro.

Sonesson, N. 1944: Utbildningen inom trädgårdsanläggning och trädgårdskonst. – Lustgården 24.

Spong, B. 1935: Sju år i Närke. Stockholm.

Spong, B. 1961a: Vägen genom ängarna. Stockholm.

Spong, B. 1961b: Sveriges Hjärta. Närke. I: Wahlén, I. (red.) – Svensk vår. Tjugofem författare skildrar sin hembygds möte med våren: 117–125. Stockholm.

Sporrong, U. 1968: Närkesbyarnas äldre uppbyggnad och administration. – FBoB 23: 31–42.

Sporrong, U. 1970: Jordbruk och landskapsbild. Lund.

Sporrong, U. 1971: Kolonisation, Bebyggelseutveckling och Administration. Studier i agrar kulturlandskapsutveckling under vikingatid och tidig medeltid med exempel från Uppland och Närke. – Medd. från Kulturgeografiska inst. vid Stockholms univ. B 23.

Sporrong, U. 1975: Utsikt över Närke. – Sv. Turistför. Årsskrift 1975: 15–34.

Sporrong, U. 1976: Mälarlandskapen mellan historia och förhistoria. En källfattig period i agrarlandskapets utveckling. Dess betydelse för dagens landskapsbild. Andra reviderade uppl. – Forskningsprojektet administrativa rumsliga system. Stockholms univ. Kulturgeografiska inst. Medd. 30.

Sporrong, U. 1978: Ryggade åkrar. – Rig 61: 81–90.

Sporrong, U. & Windelhed, B. 1980: Etternärke. En utredning om kulturlandskapet i sydvästra delen av Örebro kommun. – Kulturgeografiska inst., Stockholms univ.

Spång, K. 1975: Stenåldersbosättning i Vallby. – FBoB 1975: 205–216.

Starbäck, K. 1927: Ett ungdomsminne, tillägnat Rutger Sernander. – Sveriges Natur Årsbok 18: 1–6.

Starbäck, U. 1955: Om förekomsten av Botrychium matricarifolium i östra Närke. – BN 108: 136.

Steen, E. 1954: Vegetation och mark i en uppländsk beteshage med särskild hänsyn till betesgångens inverkan. – Statens Jordbruksförsök Medd. 49.

Stenberg, S. 1955: Lövängsrester i Sydnärke. – ÖLNÅ 1955: 92–107.

Stenhammar, Ch. 1902: Bilder ur riksdags- och hufvudstadslifvet i bref till hemmet och vänner i hemorten under konung Carl XIV Johans näst sista riksdag 1834–1835 [1.] Utg. av E. H. Th. Stenhammar. Uppsala.

Sterner, R. 1922: The continental element in the Flora of South Sweden. – Geografiska Annaler 1922: 221–444.

Sterner, R. 1935: Växtvärlden. I: Sjögren, O (utg.) – Sverige. Geografisk beskrivning... 5. Örebro... län... :9–11. Stockholm.

Strandberg, O. 1772: Anmärkningar vid fisket i Hjelmaren. – KVAH 1772: 79–84.

Strandberg, O. 1775: Beskrifning På et särdeles Ström-drag, vid en Ås midt i västra Hjelmaren. – KVAH 1775: 133–138.

Strandell, B 1981: "Några linnéanska ex libris" – Sv. Linnésällskapets Årsskrift 1975–1977.

Strandell, B. 1982: Linnés lärjungar. Varifrån kom de och vart tog de vägen? – Svenska Linnésällskapets Årsskrift 1979–1981: 105–143.

Strandhede, S-O. 1961: Eleocharis Palustres in Scandinavia and Finland. Taxonomical units within the area. – BN 114: 417–434.

Strandhede, S-O. 1966: Morphologic variation and taxonomy in European Eleocharis, subser. Palustres. – Opera Botanica 10. Lund.

Strang, J. R:son 1750: Om nässlor planterade och bärgning... för boskaps kreatur, som befriar them i från alla siukdomar och ersätter foderbristen på hö... Stockholm.

Stridsberg, E. & Mattsson, L. 1980: Skogen genom tiderna. Dess roll för lantbruket från forntid till nutid. Stockholm.

Strokirk, K. [1807]: Resa genom Dalarna, Norrland och Finland. I: Schiller, H. – I kalesch genom Sverige... : 60–140. Stockholm 1931.

Redogörelse för Karolinska Elementär-läroverkets i Örebro verksamhet, se Årsberättelse...

Strömbäck, D. 1972: Jöran Sahlgren. – Kungl. Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakad. Årsbok 1972: 78–82.

Strömstedt, G. 1827: Rön om mossodling [vid Porla brunn]. – KVAH 1827: 192–194.

Styffe, C. G. 1880: Skandinavien under unionstiden. Ett bidrag till den historiska geografien. 2 uppl. Öfversedd och tillökt. Stockholm.

Ståhl, P. 1990: Stor låsbräken, Botrychium virginianum – en ungskogsstrateg. – SBT 74: 23–36.

Ståhle, C. I. 1946: Studier över de svenska ortnamnen på -inge. På grundval av undersökningar i Stockholms län. – Studier till en svensk ortnamnsatlas utg. av Jöran Sahlgren 3. Skrifter utgivna av Kungl. Gustav Adolfs Akad. 16. Stockholm.

Ståhle, C. I. (red.) 1969: Rannsakningar efter antikkviteter II. Södermanland, Närke, ... 1. Utg. på Kungl. Vitterhets- Historie- och Antikvitets akad. uppdrag... Uppsala.

Stålberg, N. 1938: Norra Vätterna Characévegetation. – BN 1938: 37–48.

Stålberg, N. 1939: Lake Vättern. Outlines of its Natural history, especially its vegetation. APhS XI.

Stålberg, N. 1951: Vättern, Smaragden bland våra sjöar. I: Swanberg, P. O. & Curry-Lindahl, K. (red.) – Natur i Västergötland: 430–444. Stockholm.

Stöök, H. 1975: Kring norra Vätterstranden. – Sv. Turistför. Årsskrift 1975: 125–138.

Sundblad, V. 1932: Tiden flyter bort uppå hastande vingar... Minnen från gamla Örebro och Risbergska skolan. Örebro.

Sundenius, C. S. 1672: Tal om hembygden [utdrag om Skagershult, se Harbe 1947a och Magnusson 1967].

Sundholm, H. 1930: Närke i Svenska Järnhanteringens Historia. – Sv. Turistför. Årsskrift 1930: 71–85.

Sundholm, H. & Holmkvist, E. 1931: Äldre förteckningar över bergverk i Sverige. – Blad för Bergshandteringens Vänner... 20: 161–178. Örebro.

Sundius, A. 1906: Planteringar. I: Welin, G. (red.) – Statens järnvägar 1856–1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning... II. Bana och byggnader: 584–609. Stockholm.

Sundström, J. 1858: Beskrivning över Ödeby socken År 1858. – [Avskrift i Örebro stadsbibliotek, Saxonarkivet]

Suneson, S. 1985: Fynd av fylld blåsippa och fylld ängsbräsma i Sverige. – SBT 79: 29–30.

Svanberg-Lundgren, T. 1985: Musikinstrumenten i Örebro läns museum. – FBoB 39: 143–147.

Swartling, E. 1961: Några minnen från skolåren 1899–1908. – Örebro-Karolinaren 21: 22–27.

Swartz, O. 1802–1843: Svensk botanik, utg. af J. W. Palmstruch m.fl. 1–11. Stockholm.

Swederus, M. B. 1877: Botaniska trädgården i Uppsala 1655–1877. Falun.

Swederus, M. B. 1878: Olof Rudbeck d.ä. – Nordisk Tidskrift 1878: 441:–.

Swederus, M. B. 1880–1882: Svensk hortikultur i forna dagar 1–2. – Svenska Trädgårdsför. Tidskrift 1880–1882.

Swederus, M. B. 1905: Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering under Karl IX:s tid VII. Hammarsmedjor. – Jernkontorets Annaler 1905: 235–290.

Swederus, M. B. 1909: Konung Karl IX:s förtjänster om Sveriges hortikultur. – Sv. Pomologiska För. Årsskrift 10: 81–96.

Swederus, M. B. 1911: Några drag ur våra kulturväxters äldre historia. – Trädgården 6: 189–191, 194–200.

Svedmark, E. 1899: Otto Joël Gumaelius. – GFF 21: 623–626.

Svenska farmakopén. Pharmacopoea svecica [m.fl. titlar] 1–11, 1775–1946.

Svenson, A. m.fl. 2001: Floran på tippar i Uppland och Södermanland 1990–1999. – Daphne 12 (2): 2–155.

Svensson, B. 1970: Botanisk inventering av Kantängen, Torrängen och Finnatorpsängen vid Latorp. – [Länsstyr. i Örebro län].

Svensson, G. [1978]: Grusförsörjningsöversikt i Örebro län. – Länsstyr. i Örebro län.

Svensson, R. & Wigren, M. 1983: Klättens historia och biologi i Sverige. – SBT 77: 165–190.

Svensson, R. & Wigren, M. 1984a: Bosyskans historia och biologi i Sverige. – SBT 78: 205–218.

Svensson, R. & Wigren, M. 1984b: Hjärtstillans historia och biologi i Sverige. – SBT 78: 263–276.

Svensson, R. & Wigren, M. 1984c: Kattmyntans historia och biologi i Sverige. – SBT 78: 321–334.

Svensson, R. & Wigren, M. 1985a: Råglostans historia och biologi i sverige. – SBT 79: 93–114.

Svensson, R. & Wigren, M. 1985b: Blåklintens historia och biologi i Sverige. – SBT 79: 273–297.

Svensson, R. & Wigren, M. 1986a: Riddarsporrens historia och biologi i Sverige. – SBT 80: 31–53.

Svensson, R. & Wigren, M. 1986b: Sminkrotens historia och biologi i Sverige. – SBT 80: 107–131.

Svensson, R. & Wigren, M. 1986c: Paddfotens, hundtungans, bolmörtens, skära- och vita kattostens historia och biologi i Sverige. – [Inst. för systematisk botanik, Uppsala univ.]

Svensson, R. & Wigren, M. 1987: Paddfotens historia och biologi i Sverige. – SBT 81: 321–331.

Svensson, R. & Wigren, M. 1990: Hundtungans historia och biologi i Sverige. – SBT 84: 393–406.

Svensson, R. & Wigren, M. 1992: Skär kattost –historia och biologi i Sverige. – SBT 86: 317–328.

Svensson, R. & Wigren, M. 1993: Vit kattost – historia och biologi i Sverige. – SBT 87: 81–92.

Svensson, S. 1970: Ekeby–Gällerstabygden. Örebro.

Sveriges rikes Lag. Gillad och Antagen på Riksdagen Åhr 1734. Stockholm 1780.

Sylvén, N. 1916: Den nordsvenska tallen. – Sv. Skogsvårdsförbunds Tidskrift 14: 783–884.

Sylvén, N. 1921: In memoriam. L. J. Wahlstedt. – SBT 15: 272–277.

Sylvén, N. 1933: Närke under dendrologisk synvinkel. Föreningens för dendrologi och parkvård 14:de sommarexkursion. – Lustgården 14: 51–126.

Sylvén, N. 1934: In memoriam. Selim Birger. – BN 1934: 150–154.

Sylvén, N. 1937: Cuscuta arvensis Beyr. var. calycina Engelm. en ny svensk adventivväxt. – BN 1937: 291–294.

Sylvén, N. 1945: Härdigheten hos barrträden i våra parker och planteringar. – Lustgården 25–26 (1944–1945): 113–252.

Sylvén, N. 1946: Vad Sverige ägt, äger och bör äga av detta ädla lövträd. I: Eken, utgiven av Sällskapet för ekodlingens främjande: 7–33.

Sylvén, N. 1963: Det Skandinaviska floraområdets Carices Distigmaticae. – Opera Botanica 8: 2. Lund.

Sällskapet Örebro-Karolinare 1924–1929. Festskrift. Stockholm 1929.

Söderbaum, H. G. 1911: Hampus von Post. – Kungl. Landtbruks Akad. Handl. och Tidskrift 50: 625–627.

Söderberg, E. 1947: Dendrologiska data. – Lustgården 27 (1946): 141–152.

Söderberg, E. N. 1922: Johan Wahlfisk. Några minnesord. – Till Hembygden 19: 64–73.

Södergren, S. 1981: Försöksbekämpning av sjögull i sjön Väringen. – Länsstyr. i Örebro län 1981: 12.

Söderstéen, H. 1926: Några blad ur Askersunds historia från förra hälften av 1700-talet. Tidskrift utg. av Norra Vätterbygdens Hembygdsför. 2: 35–53. Askersund.

 

Taesler, R. 1969: Mälaren-Hjälmaren. Översiktlig beskrivning av klimatet. – Kommittén för Mälarens vattenvård 9, 1969. Västerås.

Taesler, W. 1985: Hur land blev landskap. Malmö.

Tallantire, P. A. 1972: The regional spred of spruce (Picea abies (L.) Karst.) within Fennoscandia: a Reasessment. – Norwegian Journal of Botany 19: 1–16.

Tamm, O. 1959: Studier över klimatets humiditet i Sverige. Kungl. Skogshögskolan. Skrifter 32.

Tegengren, F. R. 1924: Sveriges ädlare malmer och bergverk. – SGU Ca 17.

Tegner, P. 1973: Erik Rosenberg och Sture Roseen. Några anteckningar om två naturvänner. – Örebro-Karolinaren 32–33: 35–37.

Teiling, E. 1963: Ett par förbisedda svenska algologer, Fredrik Anton Wrangel och Peter Magnus Lundell. – SBT 57: 434–442.

Tenow, O. 1974: Det nordiska skogslandskapets och skogsbrukets utveckling fram till 1900-talet – en kort översikt. – Internal report 2, 1974. Barrskogslandsklapets ekologi. Lantbrukshögskolan, Uppsala.

Tham, W. 1849: Beskrifning öfver Örebro län. Stockholm.

Thedenius, K. F. 1855: Spridda växtgeografiska uppgifter rörande Skandinaviska Floran. – BN 1855: 65–76.

Thedenius, K. F. 1871: Flora öfver Uplands och Södermanlands fanerogamer och bräkenartade växter. Stockholm.

Thedenius, K. F. 1888: Om Potentilla thuringiaca Bernh. i Sverige. – BN 41: 12–16.

Thompson, T. 1813: Travels in Sweden during the autumn of 1812. London.

Thor, C. & Andersson, H-O. 1989: Notiser kring Karlslund. – Karlslund förr & nu (2): 12–14.

Thor, G. 1979: Utricularia i Sverige, speciellt de förbisedda arterna U. australis och U. ochroleuca. – SBT 73: 381–395.

Thor, G. 1987: Sumpbläddra, Utricularia stygia, en ny svensk växt. – SBT 81: 273–280.

Thor, G. 1993a: Herminium monorchis. I: Ingelög, T, m.fl. (red.) – Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. Databanken för hotade arter, SLU: 178–179.

Thor, G. 1993b: Rumex palustris. I: Ingelög, T, m.fl. (red.) – Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. Databanken för hotade arter, SLU: 284–285.

Thor, G. 1993c: Scrophularia vernalis. I: Ingelög, T, m.fl. (red.) – Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. Databanken för hotade arter, SLU: 292–293.

Thor, G. 1993d: Kommentarer om ytterligare arter. I: Ingelög, T, m.fl. (red.) – Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. Databanken för hotade arter, SLU: 330–349.

Thor, G. 1993e: Ljungsnärja. I: Ingelög, T, m.fl. (red.) – Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. Databanken för hotade arter, SLU: 122–123.

Thorselius, T. 1928: Lantmäteriets arbeten rörande vägar och vatten. – Svenska lantmäteriet 1628–1928 II: 295–.

Thunaeus, H. 1968: Ölets historia i Sverige. I. Från äldsta tider till 1600-talets slut. Stockholm.

[Thybell, A.] sign. Pål 1946: Jättegranar och säregen stensamling vid Sköllersta gård. – NA 1946-12-04.

Thybell, A. 1970: Stora Mellösa, Norrbyås. Två socknar som blev storkommun. Örebro.

Tigerstedt, Ö. 1964: Källorna sorlar i väster. Färder i Sverige. Strängnäs.

Tilas, D. (1762): Garphytte Bleckbruk. Utg. av ML. Lindkvist. I: Garpe, A. & Bergström, C. O. (utg.) – Bron som blev bredare. Nya glimtar från staden där vägarna möts: 77–82. Örebro 1975.

Till hembygden. En julhälsning till församlingarna i Strängnäs stift från stiftsrådet. Nyköping.

Tillhagen, C-H. 1958: Folklig läkekonst. Stockholm.

Tiselius, A. m.fl. 1944: The Svedberg 1884 10/8 1944. Uppsala.

Tiselius, D. 1723: Utförlig Beskrifning Öfver Den stora Svea och Giötha Siön Wätter... Upsala.

Tiselius, D. 1730: Ytterligare Försök Och Siöprofwer Uthi Wättern... Stockholm.

[Tisell, G.] sign. G. T. 1969a: Sture Roseen. – NA 1969-01-11.

[Tisell, G.] sign. G. T. 1969b: Nils Eckerbom. – NA 1969-02-12.

Tjörne, E. 1924: Från Tivedens hjärta. [1.] Askersund.

Tjörne, E. 1929: En gammal majstång i Tiveden. – Tidskrift utg. av Norra Vätterbygdens Hembygdsf. 3: 85–88. Askersund.

Tjörne, E. 1943: Från Tivedens hjärta. 2. Lund.

Tjörne, E. 1964: Tiveden, gudaskogen. 2 uppl. Stockholm.

Toivonen, H. 1981: Spontaneous Carex hybrids of Heleonastes and related sections in Fennoscandia. – Acta Bot. Fennica 116: 1–51.

Tolf, R. 1891: Praktiskt – botaniska undersökningar på svenska mossar. – Sv. Mosskulturför. Tidskrift 5: 2–21.

Tolf, R. 1893: Granlemningar i svenska torfmossar. – Bihang till KVAH 19: III: 1.

Tolf, R. 1901: Torfmosseundersökningar inom Örebro län sommaren 1900. – ÖLHK 1901. Andra häftet: 24–59.

Tolf, R. 1903: Ogräsen på mellersta och södra Sveriges mossodlingar III. Ogräs i vallar. – Sv. Mosskulturför. Tidskrift.

Topografiska och statistiska uppgifter om Örebro län. Stockholm 1844.

Tralau, H. 1958: En märklig form av Epilobium glandulosum Lehm. – SBT 52: 191–192.

Tralau, H. 1961: De europeiska arktiskt-montana växternas arealutveckling under kvartärperioden. – BN 114: 213–238.

Trolander, A. S. 1888: Växtlokaler i Nerike. – BN 41: 88–93, 116–118.

Tunberg, S. 1913: Till ordet härads etymologi. – Namn och Bygd 1.

Tuneld, E. 1828: Geografi öfver konungariket Sverige. Andra bandet, Nerike, Westmanland och Dalarne. Åttonde uppl. Stockholm.

Turesson, B. 1972: Experimental Studies in Hieracium pilosella L. II. Taxonomy and Differentiation. – BN 125: 223–240.

Tyler, T. 2002a: Utbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland I. Skogsfibblor. – SBT 96: 18–28.

Tyler, T. 2002b: Utbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland II. Hag- och klippfibblor. – SBT 96: 161–170.

Tyler, T. 2005: Hökfibblor i Mälarlandskapen. – Daphne 16 (2): 2–103.

Tyler, T. m.fl. 2010: Hotade hökfibblor i södra Sverige – en preliminär rödlista. – SBT 104: 227–273.

Tyler, T. & Schou, J. C. 2001: Förslag till ny taxonomisk indelning av stångfibblorna (Pilosella) i Norden. – SBT 95: 39–67.

Törneros, A. [1827–1838]: Adolf Törneros brev. Ny reviderad, utökad och illustrerad upplaga, utgiven samt försedd med inledning och kommentar av John Landquist II. 1827–1838. Stockholm 1925.

 

Uddén, H. 1922: Några spridda minnen från ett gammalt svenskt prästhem. Hågkomster och Livsintryck av svenska män och kvinnor. Samling 2: 74–84. Uppsala.

Uggla, A. H. 1937: Linnéforskaren Ewald Ährling. – Sv. Linnésällskapets Årsskrift XX: 1–3.

Uggla Hillebrandsson, C. 1786: Inträdes-Tal, Om Sjön Hjelmaren; hållet för Kongl. Vetenskaps Akad., den 9 aug. 1768. Stockholm.

Uotila, P. 1974: Elatine hydropiper L. agg. in northern Europe. – Mem. Soc. Fauna Flora Fenn. 50: 113–123.

Uotila, P. 1978: Variation, distribution and taxonomy of Chenopodium suecicum and C. album in N Europe. – Acta Bot. Fennica 108: 1–35.

Utterström, G. 1943: Potatisodlingen i Sverige under frihetstiden. Med en översikt över odlingens utveckling intill omkring 1820. – Historisk Tidskrift 63: 145–185.

 

Wahlenberg, G. 1824: Flora Svecica enumerans plantas Svecicae indigenas... Pars prior. Upsaliae.

Wahlenberg, G. 1826: Flora Svecica... Pars posterior. Upsaliae.

Wahlenberg, G. 1831: Flora Svecica... Pars prior. Upsaliae.

Wahlenberg, G. 1833: Flora Svecica... Pars posterior. Upsaliae.

Wahlfisk, J. 1902: Hemslöjden i Örebro län under 100-årsperioden 1803–1902. I: Jonsson, J. V. – Örebro läns Kungl. Hushållningssällskap... 2: 187–287.

Wahlfisk, J. 1904a: Nils Gabriel Djurklou. – Medd. från För. Örebro läns Museum III: 3–24.

Wahlfisk, J. 1904b: Om Örebro stad, dess utveckling och topografi i äldre tider. – Medd. från För. Örebro läns Museum III: 150–188.

Wahlfisk, J. 1917: Nils Gabriel Djurklou. – Fataburen 1917: 125–140.

Wahlgren, E. 1915: Växtvärld. (Örebro län). I: Kempe, A. m.fl. – Sverige. Geografisk topografisk statistisk beskrifning. 5. Västmanlands, Örebro och Värmlands län. Stockholm.

Wahlstedt, L. J. 1867: Berättelse om en botanisk resa till norra delarne af Vestergötland och angränsande delar af Nerike, med understöd af Kungl. Vetenskaps-Akademien utförd under sommaren 1866. – Öfversikt af Kungl. Sv. Vet.-Akad. Förhandlingar 24: 1.

Waldén, B. 1933: En närkesherrgård. Södra Landsåsen i Knista socken. Örebro.

Waldén, B. (utg.) 1936: Längbro socken genom tiderna. Minnesskrift på kommunalfullmäktiges uppdrag och under medverkan av ett flertal författare. Örebro.

Waldén, B. 1939: Närke och "Norges evige konge". – FBoB 2: 11–30.

Waldén, B. 1940: Den stora sjösänkningen. [1]. Minnesskrift med anledning av Hjälmarens och Kvismarens Sjösänkningsbolags 75-årsjubileum på dess styrelses uppdrag utarbetad... Örebro.

Waldén, B. 1943a: Carl Sahlin som kulturminnesvårdare i Örebro län. – FBoB 3: 140–147.

Waldén, B. 1943b: Historiskt-topografiska studier i Almby sockens historia. I: Johansson, A. (red.) – Almby. En Minnesskrift utgiven med anledning av Almby inkorporering med Örebro...: 11–127.

Waldén, B. 1947: Skyllberg 1346, 1646, 1946. Minnesskrift 1. Tiden intill 1775. Stockholm.

Waldén, B. 1949a: Askers och Sköllersta tingslag. Minnesskrift. Örebro.

Waldén, B. 1949b: Skyllberg 1346, 1646, 1946. Minnesskrift 2. Tiden 1775–1946. Stockholm.

Waldén, B. 1952: Stora Mellösa. En sockenbeskrivning. Utarbetad på uppdrag av kommunalfullmäktige i Stora Mellösa socken. Örebro.

Waldén, B. 1954: Beredskap I! – FBoB 9: 104–132.

Waldén, B. 1955: Hardemo. En sockenkrönika på uppdrag av kommunalfullmäktige i Kumla landskommun... Uppsala.

Waldén, B. m.fl. (red.) 1960: Närke, ett bildverk. Mamö 1960.

Waldén, B. 1960: Residens och rikssalar. Några nya bidrag till Örebro slotts byggnadshistoria II. – FBoB 15: 5–174.

Waldén, H. W. 1992: Sumpskogen och molluskerna. Föredrag... vid skogsstyrelsens sumpskogsseminarium i Sollefteå den 6–7 okt. 1992. – Skogsstyrelsen.

Waldén, H. W. 1996a: Landmolluskfaunan i lunder och lövängar i Närke. – Länsstyr. i Örebro län 1996: 26.

Waldén, H. W. 1996b: Landmolluskfaunan i rikkärr i sydvästra Västmanland. – Länsstyr. i Örebro län 1996: 25.

Waldheim, S. 1934: Fyra sydliga Eurhynchiumarter i Sverige. – BN 1934: 233–244.

Waldheim, S. 1935a: Bladmossfloran i några av Närkes kalktrakter samt några nya och intressantare bladmossfynd i landskapet. – BN 1935: 131–164.

Waldheim, S. 1935b: Beiträge zur Moosflora Schwedens mit besonderer Rücksicht Auf die Verbreitung einiger südlichen Vertreter. – BN 1935: 439–454.

Waldheim, S. 1944: Die Torfmoosvegetation der Provinz Närke. – Lunds Universitets Årsskrift 2: 40: 6.

Wall, W. A. 1852: Westmanlands flora. Stockholm.

Walldén, B. 1976: Lövängar i Mälartrakten. – Västmanlands läns Natur 1976:... Arboga.

Wallén, A. 1929: Om kalla vintrar i Europa. – Ymer 49: (2): 204–215.

Wallerius, B. 1975: Carl Adolph Agardh. Romantikern – politikern. Tiden i Lund (till 1835). Kungälv.

Wallin, S. 1921: Lassåna bruksherrgård på Karl XI:s och Anton von Boijs tid. – En bergsbok. Några studier över svensk bergshantering tillägnade Carl Sahlin: 241–262. Stockholm.

Wallin, S. 1945: Örebro snickarämbete. – Medd. från För. Örebro Läns Museum XIV: 103–142.

Wallin, S-E. 1959: Närke, de stora sjösänkningarnas landskap – kamp, vinster men också stora problem. – Sv. Vall- och Mosskulturför. Tidskrift 11: 66–69.

Wallmark, M. 1968: Det var en gång en sjö! – NA 1968-06-11.

Wallmo, U. 1897: Rationell skogsavverkning. Örebro.

Wallsten, M. 1986a: Röda näckrosor i Fagertärn. Undersökning av orsak till minskad blomförekomst. – Länsstyr. i Örebro län 1986: 9.

Wallsten, M. 1986b: Röda näckrosor i Fagertärn – hur länge? – Fauna och Flora 81: 197–198.

Wallsten, M. m.fl. 2005: Härstammar Claude Monets röda näckrosor från Fagertärn i Närke? – SBT 99: 146–153.

Vegelius, J. 1981: Sveriges landskapsblommor och deras historia. Stockholm.

Weimarck, G. 1952: Studier över landskapets förändringar inom Lönsboda, Örkeneds socken, nordöstra Skåne. – Lunds Universitets Årsskrift, ny följd 2: 48: 10.

Veistrup, O. 1971: Dylta, en äldre kemisk industri i Sverige. – FBoB 26: 95–116.

Welander, E. 1916: En utdöende sjö. – Fauna och Flora 11: 233.

Welin, G. (red.) Statens järnvägar 1856–1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning. I anledning af Statens järnvägars femtioåriga tillvaro utg. på Kungl. Maj:ts nådiga befallning af Järnvägsstyrelsen II. Bana och byggnader. Stockholm.

Welinder, S. 1984: Det äldsta jordbruket i Närke. – FBoB 38: 9–20.

Wennberg, B. 1987: Nyare glimtar ur Örebros historia. Örebro.

Westblad, E. 1913: Sticta amplissima (Scop.) funnen i Närke. – SBT 7: 298–303.

Vestergren, T. 1925: Polygonatum multiflorum (L.) All. x officinale All. i Sverige. – SBT 19: 495–519.

Westerling, L. G. 1869: Kalender för Örebro län.

Westerlund, C. G. 1907: Studier öfver de svenska formerna af Alchemilla vulgaris L. – Redogörelse för allm. läroverket i Norrköping och Söderköping 1906–1907. Norrköping.

Vesterlund, O. 1893: Växtnamn på folkspråket. – BN 46: 133–135.

Westin, Å. 2006: Medeltida åkerbruk vid Äspsätter och Korsgatan. – Riksantikvarieämbetet. UV Bergslagen 2006: 6.

Westlund, N. G. 1898: En bekant affärsmans i Nerike självbiografi. Upptecknad vid 69 års ålder. Örebro.

Wettstein, R. von 1896: Monographie der Gattung Euphrasia. Leipzig.

Whitelocke, B. [1653–1654]: Dag-bok Öfver Dess Ambassade til Sverige åren 1653 och 1654. Upsala 1777.

Wibeck, E. 1938: In memoriam. Anders Sebastian Trolander. – Sveriges Natur Årsbok 29: 127–129.

Wibeck, E. 1946: Enen. Ett trädslag av stort värde för vildnaden och fågelvärlden. – Sveriges Natur Årsbok 37: 58–68.

Wibeck, E. 1958: Otto Edward Broddesson. – Sveriges Natur Årsbok 49: 143–144.

Viberud, B. 1961: Vibyboken. Viby och Tångeråsa socknars historia, natur och kultur. Kumla. Vibysjöområdet 10 år 1964–1973. – Östansjö Biologiska För. [Hallsberg].

Widén, J. 1857: Om Kumla socken i Nerike. Stockholm.

Widén, J. 1886: Minnesord öfver prestmän och läroverkslärare hvilka aflidit sedan prestmötet aug. 1879. – Protokoll och handlingar vid prestmötet i Strengnäs 1885: 21–64. Strengnäs.

Widén, J. 1929: En karolinaretyp från 60-70-talet. – Sällskapet Örebro-Karolinare 1924–29: 7–11.

Widén, K.-G. 1971: The Genus Agrostis L. in Eastern Fennoscandia. Taxonomy and distribution. – Flora Fennica 5.

Wieslander, G. 1936: Skogsbristen i Sverige under 1600- och 1700-talen. – Sv. Skogsvårdsför. Tidskrift 34.

Wieslander, H. 1947: Karl August Nicanders "Minnen av vandringen i Scandinavien den 17. Juni–3. october År 1824."... ur Boo fideikomissarkiv. – Samfundet Örebro Stads- och Länsbiblioteks Vänner Medd. XV: 11–55.

Wijkström, O. 1926: Ett och annat om Sydnärkes flora. – Tidskrift utg. av Norra Vätterbygdens Hembygdsförening 2: 29–34. Askersund.

Wikberg, J. 1950: Götlunda från forntid till nutid. Arboga.

Wikberg, J. 1967: Glanshammars härad [I]. Örebro.

Wikberg, J. 1971: Glanshammars härad II. Örebro.

Wiksell, G. 1927: Om förekomsten av olika ogräsarters frön i svenska utsädesvaror av vissa viktigare växtslag. – Medd. från Statens Centrala Frökontrollanstalt 2: 101–109.

Wikström, H. 1947: Notiser från Närke. – Lustgården 27 (1946): 228–230.

Wikström, J. E. 1824: Bidrag till kännedomen om sällsyntare växters geographiska utbredning inom Sverige. – KVAH 1824: 439–461.

Wilhelmson, J.: se äv. Löfgren, L., Nilsson, K. G. & Wilhelmson, J. och Löfgren, L. & Wilhelmson, J.

Wilhelmson, J. 1990: En bit av Lillkyrka och Götlunda. – Fellingsbroboken [2]: 65–70.

Wilson, W. R. 1826: Travels in Norway, Sweden, ... & c. London.

Winge, K. 1896: Om diabas-granitgången vid Brefven. – GFF 18: 187–200.

Wiström, P. W. 1906: Växtgeografiska studier rörande öfvergången mellan den nordsvenska och mellansvenska kärlväxtfloran. Falun.

Witte, H. 1905: Stratiotes aloides L. funnen i Sveriges postglaciala aflagringar. – GFF 27: 432–451.

Witte, H. 1909: Alyssum calycinum L., en i Sverige genom utländskt vallväxtfrö spridd art. – SBT 3: 337–381.

Witte, H. 1911: Odling af hundäxing och ängssvingel i fodervallar och till frö. – Småskrifter utg. af Sveriges Utsädesför. Malmö

Witte, H. 1912a: Silene dichotoma Ehrh. en sydosteuropeisk arts uppträdande i vårt land hufvudsakligen såsom vallogräs. – SBT 6: 510–530.

Witte, H. 1912b: Gaffelglimmet (Silene dichotoma Ehrh.) och fliknäfvan (Geranium dissectum L.) i svensk senklöfver. – Sveriges Utsädesför. Tidskrift 22: 57–59.

Witte, H. 1912c: Blålucernodling. Göteborg

Witte, H. 1915a: Om timotejen, dess historia, odling och formrikedom samt om förädlingsarbetena med detta vallgräs på Svalöf. – Sveriges Utsädesför. Tidskrift 25: 23–44, 143–182, 199–230.

Witte, H. 1915b: Åkerlostan eller Renlostan (Bromus arvensis L.) och dess betydelse såsom vallväxt. – Sveriges Utsädesför. Tidskrift 25: 244–248.

Witte, H. 1918: Rödklövern och dess betydelse för vårt lands jordbruk. – Handl. till Landtbruksveckan 1918: 337–364.

Witte, H. 1936: Om klöversnärjan (Cuscuta trifolii) och dess uppträdande i Sverige. – SBT 30: 661–689.

Witte, H. 1939: In memoriam. Emil Haglund. – SBT 33: 120–124.

Witting, M. 1948: Preliminärt meddelande om fortsatta katjonbestämningar i myrvatten sommaren 1947. – SBT 42: 116–134.

Wittrock, V. B. 1889: Gymnospermae. I: Hartman, C. J. & Hartman, C. Handbok i Skandinaviens flora. 12 uppl., utg. af Th. O. B. N. Krok 1. Stockholm.

Wittrock, V. B. 1894: Om den högre epifyt-vegetationen i Sverige. – Acta Horti Bergiani 2: 6.

Wittrock, V. B. 1907: Linnaea borealis L. En mångformig art. – Acta Horti Bergiani 4: 7.

Wittrock, V. B. 1908: Om jordens allmännast utbredda fanerogam, Sveriges ymnigast vinterblommande och mest namnrika växt, våtarf, Stellaria media. – Vetenskapsakad. Årsbok 1908: 221–236. Uppsala.

Wittrock, V. B. 1914: Meddelanden om granen särskildt hennes svenska former, i bild och avskrift 1. – Acta Horti Bergiani 5: 1.

Wittrock, V. B. 1918: Anteckningar om Nordiska namn på Stellaria media (L.) Cyr., efter förf:s död utgivna av Rob. E. Fries. – Acta Horti Bergiani 6: 2.

Vrangel, K. A. 1834: Anteckningar rörande Trifolium hybridum Linn. af en vetenskapsman. Örebro.

Västmanland och Närke. – Sv. Turistför. resehandböcker XXIX: 10–14. Stockholm.

 

Ydström, P. H. 1930: Stämningsbilder från Sottern. – Till Hembygden 27: 75–88.

 

Zenzén, N. 1925: Geologiska kartor och geologisk kartläggning i Sverige före upprättandet av Sveriges Geologiska Undersökning. – GFF 47: 311–343.

Zetterberg, B. 1954: Två "olikbladiga" växter i Sydnärke. – Fältbiologen 7: 50.

Zetterberg, B. 1957a: Ormgran i Närke. – Fältbiologen 10: 66.

Zetterberg, B. 1957b: Röd fibbla i Tiveden. – Fältbiologen 10: 66.

Zetterlund, C. G. 1881a: Om humleodlingen i Nerike och dess utbredning inom landet. – ÖLHK 1881, (3): 32–35.

Zetterlund, C. G. 1881b: Om utsädespotatis, odlad i Landshöfdingen och kommendören m.m. Herr D:r Axel Bergströms i Örebro slottsträdgård. – ÖLHK 1881 (3): 55–78.

Zetterlund, C. G. 1881c: Foderämnen, analyserade på kemiska stationen. – ÖLHK 1881, (4): 37–42.

Zetterlund, C. G. 1884: Berättelse från Herr Landshöfding Axel Bergströms potatisodlingsstation vid Örebro för 1883. – ÖLHK 1884 (2): 24-29.

Zetterlund, C. G. 1890: Redogörelse för Örebro läns Hushållningssällskaps Frökontrollanstalts verksamhet år 1889. – ÖLHK 1890 (2): 3-8.

[Zetterlund, C. G.] 1891: Redogörelse för verksamheten vid Statens kemiska station och Örebro läns Kungl. Hushållningssällskaps frökontrollanstalt i Örebro under året 1890... Örebro 1891.

Zetterquist, I. 1933: Vinön och viningen. – Till Hembygden 30: 78–89.

Zetterquist, I. 1935: Sancta Catharinae brunn i Lännäs. – Till Hembygden 32: 166–170.

Zetterquist, M. 1948: Från prestgård och herdatjäll. I: Lundström, G. m.fl. (red.) –

Strängnäs stift i ord och bild. Stockholm.

Zetterstedt, J. E. 1863: Om gamla träd. – Översikt av Kungl. Sv. Vetenskapsakad. Förhandlingar 20: 1.

Zetterstedt, J. E. 1875: Om Hanplantan af Rumex thyrsoides Desf. – BN 5: 129–

Zetterstedt, J. W. 1822: Resa genom Sveriges och Norriges Lappmarker, förrättad År 1821. 1–2. Lund.

 

Ågren, K. 1986: Västmanländska korgar. Västmanlands Fornminnesför. Åsskrift 64: 61–87. Västerås.

Åkeson, Å. 1990: Vad jag tycker om den här skogen, Albert! – Fellingsbroboken (2): 4–23.

Årsberättelse. Årsberättelse och inbjudning till Års-examen vid Karolinska högre elementarläroverket i Örebro...|resp. år]. Örebro.

Åslander, A. 1941: Rödsyran som markindikator. – SBT 35: 219–238.

Åsta byordning 1803. I: Wikberg, J. – Glanshammars härad II: 29–38. Örebro 1971.

 

Öberg, T. 1967: Botanisk inventering av Svartåns stränder mellan Källtorp och Hästhagen i Örebro. – Örebroblockets plankontor. Örebro.

Öberg, T. 1968a: Botanisk inventering av Äsön i Örebro kommun. – Örebroblockets plankontor. Örebro.

Öberg, T. 1968b: Inventering av Hjälmarstränder (Vena–Hagudden). Huvudvikt vid vegetation. – Örebroblockets plankontor. Örebro.

Öberg, T. 1969: Vegetationsstudier på två Hjälmaröar, bildade vid sjösänkningen 1882. –Växtbiologiska inst., Uppsala univ.

Öberg, T. 1970: Allmän naturinventering av Hjälmarens öar och vattenområden. – [Länsstyr. i Örebro län].

Öberg, T. 1972a: Översiktlig naturinventering av Askersunds kommun. – Länsstyr. i Örebro län.

Öberg, T. 1972b: Översiktlig naturvårdsinventering av Hallsbergs kommun. – Länsstyr. i Örebro län.

Öberg, T. 1972c: Naturvårdsinventering av Nordvästra Vätterns öar och stränder. – Tiveden 3. Tivedskommittén.

Öijerstedt, P. 1984: Vallersta by under 100 år. – Högskolan i Örebro. Uppsats i historia.

Öman, V. E. 1889: Från min ungdomstid. Minnesbilder. Stockholm.

Örnfeldt, G. 1943: Minnen från Kumla prästgård. – Till Hembygden 40: 61–69.

Örtenblad, T. 1891: Om almens, lindens och alens nordgräns. – Skogsvännen 1891: 1.

Örtenblad, T. V. 1900: Björknäfver. – Tidskrift för Skogshushållning 27: 249–250.

Östlund, K. 1960: Från Viby till Hardemo. Minnesanteckningar... Kumla.

Östlund, K. 1965: Från Råtorp till Sannahe. Minnesanteckningar... Kumla.

Östlund, K. 1978: Lybby – en by i Wiby socken, Grimstens härad. Om skifte, hushållning och handel under 1800-talet. Redigerad och med historik av Kjell Wärn. Hallsberg.

Östman, C. J. & Henrikson, H. 1942: Om köld och is i nyare och äldre tid. – Ymer 62: 27–.

Östman, G. 1902: Några egendomar i Nerike. Qvismaredalen, Säby, Karlslund, Sickelsjö. – ÖLHK 1902. (2): 46–60.