Olika typer prydnadsodlas och har setts kvarstående på ödetomter, ibland med rik rotstskottbildning. Möjligen regelrätt förvildad vid Stenkulla i Viby i en grusgrop under 1940–1950-talen (G. Blomqvist ms) och vid ett brott vid Yxhult i Kumla 1965 (G. Karlsson), om rätt bestämda. Segerström (1932) anmärkte balsampoppeln förvildad vid Forsa och Mårsäter i Hammar och S. Pettersson (1979b) som förvildad trädgårdsflykting i Almby men närmare uppgifter saknas. Kvarstående träd eller skottsamlingar efter avverkade träd på odlingsplatsen har meddelats från Almby, Hammar, Kil, Svennevad och Ånsta.
Se även: jämtlandspoppel Populus balsamifera 'Elongata' och vanlig balsampoppel Populus balsamifera 'Hortensis'
Bygdenamn och bruk
Vid Säbylund i Kumla planterades den omkr. 1790–1800 och möjligen i prästgårdsallén i Lerbäck på 1810-talet (Sernander 1933). Den planterades förr oftare än andra Populus-arter (Gellerstedt 1852) och järnvägsodlades allmänt i Sverige (Sundius 1906). Balsampoppeln var ”förr jämte asken det vanligaste alléträdet vid stadens [Askersund] tillfartsvägar” och i stadshotellets trädgård växte ett jätteträd förr (Haugard 1940).
Lokaler
Hallsberg Hallsberg Brunnskullen 500 601, intill buskar, litet ex, förvildad 2007 Nilsson (OREB/ELj).