Vattenväxt, mest i naturlig–svagt påverkad vegetation. Den förekommer täml. allm. i bl.a. Viby och Rinkaby (Nilsson 1978, 1986) men i många socknar är den täml. sälls.–spridd. I källpåverkade bäckar och diken ofta massvis som vid Herrfallsäng i Hallsberg 1989 och Ösby i Sköllersta 2000. Växtplatser är bl.a. källsumpskogar, fuktiga blandskogar och åssluttningar, lövkärr med al, bäckraviner, diken och dråg.
Kal/hårig form
Bäckbräsma förekommer i kal och hårig form. Den håriga har ett 30-tal gånger noterats i Närke. På 14 lokaler i Svennevad var den håriga vanligast (Kjellmert 1947, S).
Med helbräddade blad f. aequiloba
En av Hartman urskiljd form som anmärktes i Svennevad 1945 av G. Kjellmert (S).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (Snavlunda, Svennevad). Örebrotrakten 1841 (Hamnström 1842, LD, f. hirsuta).
Bygdenamn och bruk
Bäckkrasse kallades den förr i Närke och nyttjades som sallad (Samzelius 1760, ms 1758).
