Åkerogräs, prydnadsväxt och grönsak. Linné nämnde Närke som en av två lokaler i den första svenska litteraturuppgiften. Den första preciserade lokalen i Närke var Latorps alunbruk i Tysslinge (Gellerstedt 1831) vilket tyder på att den då var nyinkommen och ännu ovanlig.

Hartman (1866) såg den här och där i västra och sälls. i mellersta Närke. Expansionen har fortgått in i vår tid med 42 lokaler i Viby (Nilsson 1978). Kjellmert (1947) fann blott 2 lokaler i Svennevad. Vid Lanna i Hidinge antecknade Broddeson (ms) ett par massförekomster 1939 och 1940, bl. a. vid Vreta kalkbrott.

Många av de nutida bestånden finns på ödetomter, i trädgårdar, på banområden, vägkanter, i potatisland, grustag m.fl. Sernander (1933) ansåg att arten vid Viby prästgård var ”kvarstående från odling, möjligen sedan 1830–1850-talen”. Han fann den också som trädgårdsogräs vid rektorsgården i Örebro, ”möjligen inkommen från Viby genom Gumaelius”.

Broddeson (ms) använde uttrycken ”naturligtvis förvildad” och ”säkerligen förvildad” om bestånd 1937 vid Axbergshammar i Axberg och Reträtten S om Örebro. Vid Nordhult i Askersund rabattodlades knölklockan 1989. Möjligen hade den en gång odlats också vid ett 1900 övergivet torp vid skjutbanan N om Garphyttan i Tysslinge där Sundkvist antecknade den 1994.