Nordamerikansk växt, sandgynnad i exponerad ogräsmark, tidigast förvildad i Sverige 1768 men först in på 1900-talet observerad i Mellansverige vid hamnar och järnvägar. I Närke noterad mest fr.o.m. 1980-talet på vägkanter, bangårdar, i grustag, trädor, tippar, kalkklippäng, kalkbrott etc.

Om förekomsten i Örebro stad anmärkte Lindström (1999b): ”på alla skräpmarker, i stora mängder, ibland dominerande över stora ytor”. På en skogplanterad åker vid Sofielund i Asker sågs 10 000-tals ex. 1994 Nilsson (OREB).