Inhemskt träd, även prydnadsodlat, med spridd–allm. förekomst, delvis beståndsbildande men mest i små grupper eller fåtalig. Att linden växte vild i Lerbäck markerades särskilt av Sahlstedt (ms 1825) och Robson (1833). När Törneros (1833) reste mellan Läppe och Lännäs noterade han linden, men sade inget om odling eller förvildning.
Lind har anmärkningsvärt många lokaler, 55, i Viby (Nilsson 1978). Från Hammar rapporterade Segerström (1932) 10 och i Svennevad såg Kjellmert (1947) 6 lokaler.
Den har noterats i naturlig vegetation i Trolldalarna i Kilsbergen och i liknande miljöer på många håll längs Skogsbygdens block- och klapperrika förkastningsbranter. Andra växtplatser är rösen på åkerholmar och stränder, i lövlundar på öar i Hjälmaren och Vättern m.fl.
”I Sundbo härad, i trakterna närmast Vättern samt å öar i denna sjö finns rester av spontan... samt skogslind” (Eckerbom 1951b).
Större bestånd, delvis betecknade som ”urskogar” förekommer på flera håll, dock inte vid Herrfallsäng i Hallsberg: ”... enligt Gellerstedts och Hartmans floror, jag har inte... upptäcka ett enda ex.” (Jansson 1931). Ursprunget hos vildväxande lind kan ifrågasättas. ”Det är troligt att de gamle här och var planterade lind för att trygga sina behov.” (Romell 1943). Tankeväckande är också att linden sågs i en lövängsrest 191 m.ö.h. vid Ramshults gård i Tiveden (Sernander 1933).
Lind uppträdde på sin höjd sporadisk under Ancylustid, för omkr. 8 300 år sedan (Bergström 1960, Post 1909a). Havsnivån låg då ca 90 m över nuvarande yta. Arten förekom rikast under atlantisk värmetid för omkr. 7 000 år sedan då den dominerade tillsammans med eken.
Första fynd
Hedin 1754 (Kräcklinge ”endast planterade”). Samzelius 1760, ms 1758 (Svennevad Djup m.fl.). Hardemo Elgevad 1848 Zetterstedt (UPS/NSy).
Bygdenamn och bruk
Lind anmärktes vid Örebro apotek 1736 (Gentz 1949) och ingick i Svenska farmakopén 1–4, 6–7 (1775–1790, 1845–1869).
”På apotheken fås Tiliae blomma, inre bark och kol. Barken tages til bast... Blommorna lukta angenämt såsom citron och äro behagliga för bien. Få kor äta lindlöf blir miölken skämd. Men får och getter må wäl af torkade löfwet. Weden är lösare än asp, är lätt, glatt och porös. Nyttjas af bildthuggare, äfwen til klackar och skomakarebräden. Läggas blommorna i decocter gifwa de dem en wacker rödaktig färg” (Samzelius ms 1758).
Lindblommor ingick i Lekebergs-moras leveranser till Laxå husapotek på 1820-talet (Laxå bruks arkiv) och nyttjades senare på andra håll i Närke (Lagergren 1922–1925). Insamling av lindblomma uppmuntrades av Medicinalstyrelsen under andra världskriget (Bondeson 1941).
Basten av lind var av särskilt stort värde och förbud mot bastflåning på annans mark fastställdes i Magnus Erikssons landslag på 1300-talet (Schlyter 1862). Basten noterades särskilt i Kumla kyrkas räkenskapsbok 1478 (Samzelius 1946) och ingick i årliga räntan i Sundbo härad under 1600-talet (Falkman 1860). Basttäkt på allmänningar reglerades i Sveriges rikes lag 1734. Den var tillåten för härads-, socken- och länsinvånare eftersom trädet betraktades som ett nyttoträd, ej som bärande.
Basten användes ”till tåg och mattor, lövfoder för mjölkkor, kolet härav till krutberedning” (Gellerstedt 1831). I Skagershult tillverkades rep och tömmar av lindbast (Harbe 1956).
Lindved användes vid förromersk järnframställning för omkr. 2 200 år sedan vid Finnbäcken i Hardemo (Hansson 1985) och vid utsmyckning i Ödeby kyrka 1675 (Nordberg 1959).
Rädslan för de farliga lindormarna när man fällde träden tycks ha varit verklig en gång vid den berömda Bolinden: ”Vid besök på platsen 1933 berättades att en person en gång tänkte fälla trädet. Vid första yxhugget kom en mängd vita ormar (lindormar) fram... han sprang bort från trädet” (Ewald 1945).
Trädet kallades lind eller linn allmänt i Sverige och i Närke (Samzelius ms 1758, ÖLM 1732). Ortnamnen på lind och bast förekommer flerstädes i Närke (Waldén 1952b), bl.a. i Lindsnåra tärn i Svennevad 1690 (Brevner 1942).
Lokaler
Anmärkningsvärda bestånd av lind:
Asker Karlsnäsa udde 442 838, ”troligen Närkes största bestånd”, olika åldrar 2004 Nilsson. Djup, lövängs-rest V om torpet, flera stora ex 1996 (T. Andersson & O. Gustavsson (Nilsson ms).
Askersund Stora Aspön, grova, hamlade (Öberg 1972c).
Bo Eneby oxhage (Sylvén 1933); kanske 1 hektar stort (Holmer 1978); minst 100 ex varav ett 10-tal med bho mer än 200 cm 1992 Holmer; rikt bestånd av unga träd 1998 !. Lindhult 328 844, blockrika moränkullar, 2 hektar stort bestånd, rikl. 1982 (Hallin ms); ca 60 ex på blockkullar i granskog 326 837, delvis stora ex 1986 (Hallin ms); 12 ex med bho mer än 200 cm 1998 (Löfgren m.fl. 2003).
Edsberg Logsjö, Bastholmen, höga, vackra träd 1928 (Broddeson ms).
Götlunda Foderön (Fred 1880); bestånd (Eckerbom 1945); Foren, riklig (Öberg 1970). Gåvören, inre delarna domineras av lind (Andersson & Edberg 1974). Södra Hammaren, dominerande (Sjögren ms 1959). Valen, Östergården, mängdvis (Birger 1905); ståtliga lindar (Karlsson 1932); lindbacken, bho 228, 201, 166, 143 cm (Morander 1986). Kompåsen, gamla ihåliga (Marklund 1976).
Hammar Kalven (Gyllenhaal ms 1774); urskogskaraktär 1912 E. Almquist (Broddeson ms). Långarn, ofta mycket grov (Öberg 1972c).
Hovsta Kårstaö, 3 jättelindar i NÖ-hörnet 1919 (Broddeson ms); 817 646, 2 ex jättestora, skyddsvärda 1994 Sundkvist.
Lännäs Fåran, S-delen, stamdiameter upp till 1 m (Öberg 1970).
Mellösa Björkön (Uggla 1786); urskog med lindar (Karlsson 1932). Lindön, fridlysningsförslag lagt (G. Andersson 1905 s. 239); ståtlig lindskog (Odhner 1923); rikligt (Nerén 1944); mycket grova träd (Öberg 1970). Nastaren-holmen, allmännaste trädslaget (Nerén 1944). Ässön, stora lindar, varav en hamlad (Öberg 1968a). Rinken, mycket grova träd (Öberg 1970).
Norrbyås Sörön,”kanske det rikaste och praktfullaste beståndet i länet” (Djurklou 1860, Jansson 1947a, Jansson & Larsson 1955, Löfgren m.fl 1999j).
Svennevad S och V om Djup 435 817, ”det största bestånd jag sett i Närke, stora ex.” 1996 Holmer.
Tångeråsa Trystorps ekäng, många stora träd och anmärkningsvärt rik föryngring (Hansson ms 1974).
Viby ”Linnehult, en skyddad sluttning ned mot Tripphultsmossen ett litet bestånd av ett 20-tal, mäst gamla träd. Växtorten är bärgbunden hagmark”. (Nerikes Allehanda 1915-01-07); Lindhult naturreservat, enda beståndsbildande linden i Viby (Nilsson 1978); ett av de största lindbestånden i länet (Ekholm m.fl. 1984); bho 297, 278, 270 cm 1975 (Nilsson ms).
Stora, odlade eller vilda lindar, bho i cm:
821 Bo frisk, bho 823, 1924 (Broddeson ms); 2 km S om kyrkan, friskt ex, störst i landet, bho 835, 1924, 1928 (Broddeson 1930c, foto, 1932c); Lindhult, Närkes största lind och träd, har grott sannolikt under vikingatid, full livskraft, bho 821 (Sylvén 1933); Närkes största träd, omkr. nära 8,5 m (Sjöbeck 1935b); efter vägen till Regna, väldiga dimensioner, kanske Sveriges största träd (V. Carlsson ms 1937–1970); störst i landet, bho 835 cm (Dahlbeck 1939a, b); ”det äldsta nu levande trädet i Närke, gränsmärke mellan byar i gamla handlingar, tynande rester av linden, livslågan är flämtande, men grönskar årligen” (Holmer 1978); grov, mycket gammal (Ekholm & Hallin 1980a); numera är trädet en ruin (Persson 1982); ”stubben syns ännu och en stöttad gren samt ett 5 m högt rotskott” 2004 Holmer.
728 Hammar Råå gästgivargård, ”bho 25 fot, ... just där kronan börjar, 28 fot 5 tum i omkr. vid mark just ovan rotgrenarna, 3 huvudstammar finns kvar, ett av de äldsta levande minnesmärken på vår halvö, torde vara inemot 1000 år” (Zetterstedt 1863); ”midt ur ett stenröse, omkr. 23,43 fot 3 fot från mark” (Düben 1867); omkr. nedtill 7,25 m (Nerikes Allehanda 1913-06-xx, foto); (Haugard 1922, foto); (Sernander 1922b, foto); länets största (Odhner 1923); står 30 m från Rå-enen (Broddeson 1927); (Segerström 1932, foto); (ÖLNÅ 1932, foto); Sveriges näst största (Broddeson 1932c); bho 728 en m ö.m. (Broddeson 1935, 1948); stor, fridlyst 1928 (Florin 1938); landets näst största, bho 790 cm (Dahlbeck 1939a, b); bho 780 cm, 1940 (ÖLN); fanns kvar på 1940-talet (Kjerrström 1971); rester av mycket stor lind, som var fridlyst (Ekholm & Hallin 1980b).
519 Tångeråsa Trystorp, allén, 4-stammig (Löfgren m.fl. 1999c).
501 Tångeråsa Trystorp, allén, 2-stammig med stammarna 270 resp. 373 cm i bho (Löfgren m.fl. 1999c).
500 Askersund Stjärnsund park och allé 1998 (Löfgren m.fl. 1999k, Johan Oxenstiernas lind, av Sernander 1931 uppmätt till bho 493 cm).
493 Askersund Stjärnsund park och allé 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
479 Askersund Stjärnsund park och allé 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
473 Norrbyås Sörön 628 782, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
463 Knista Håkas 754 390, gårdsträd 1996 !.
457 Tångeråsa Trystorp, allén (Löfgren m.fl. 1999c).
450 Axberg Arrudsgårdarna 889 710, hage 1990 Sundkvist.
442 Ödeby kyrkoingången 1989 !;, möjligen samma träd som Sjöstedt (1952) nämner med bänk spikad runt stammen och som uppmättes till bho 379 cm; vid kyrkan intill Kägleholm 1940 (ÖLN).
439 Askersund Stjärnsund park och allé 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
430? Lännäs Norra Villtungla, landsvägsträd 1993 !, ej uppmätt.
426 Norrbyås Sörön 626 782, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
415 Norrbyås Sörön 624 781, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
411 Lännäs Dimbo 574 986, 1998 (Löfgren & Wilhelmson 1999c).
409 Lännäs Segersjö, gårdsträd 1931 (Sernander 1933).
409 Viby Körtingsberg, gårdsträd 1976 (Nilsson 1978).
405 Mellösa Lindön 1990 Holmer.
405 Sköllersta V-delen av Pålsboda, park, f.d. gårdsträd 1993 Holmer.
394 Norrbyås Sörön 624 781, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
390 Norrbyås Sörön 625 783, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
390 Viby 250 m N Högen 1975 (Nilsson ms).
387 Tångeråsa Trystorp, allén (Löfgren m.fl. 1999c).
386 Norrbyås Sörön 630 782, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
385 Viby Hässleberg 1975 (Nilsson ms).
384 Askersund Stjärnsund park och allé 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
382 Tångeråsa Trystorps ekäng (Löfgren m.fl. 1999c).
381 Hammar Råå, friskt ex intill Råå-enen 1990 !, jfr Ekholm & Hallin 1980b).
380 Tångeråsa Trystorps ekäng, mått enl. skylt på platsen, stormfälld 1981 !.
377 Askersund Stjärnsund park och allé 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
376 Mellösa Göksholm herrgårdspark, 1997 (Löfgren & Wilhelmson 1999a).
372 Mellösa Göksholm herrgårdspark, 2 lika stora träd 1997 (Löfgren & Wilhelmson 1999a).
372 Norrbyås Sörön 630 782, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
369 Norrbyås Sörön 630 782, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
365 Askersund Stjärnsund park och allé 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
364 Askersund Stjärnsund park och allé 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
362 Bo Oxhagsberget, 2-stammigt 1998 (Löfgren m.fl. 2003).
358 Norrbyås Sörön 630 782, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
357 Norrbyås Sörön 630 782, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
356 Lillkyrka Ekeberg 760 815, på moränkulle omgiven av landvinning vid Gustav Vasastenen på Fruholmen, 1997 (Löfgren m.fl. 1998e, uppmätt av Sernander 1932 till bho 332 cm).
356 Viby Lindhult, gårdsträd 1975 (Nilsson ms). Uppmättes 1946 av Broddeson till bho 316 cm.
355 Tångeråsa Trystorps ekäng (Löfgren m.fl. 1999c).
352 Tångeråsa Trystorp, allén (Löfgren m.fl. 1999c).
349 Norrbyås Sörön 630 782, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
349 Tångeråsa Trystorps ekäng (Löfgren m.fl. 1999c).
346 Tångeråsa Trystorps ekäng (Löfgren m.fl. 1999c).
345 Norrbyås Sörön 624 781, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
342 Norrbyås Sörön 628 782, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
341 Norrbyås Sörön 625 783, 2 lika stora träd 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
340 Knista Villingskullen, nu död 2011 Sundkvist.
340 Viby Värnsta, vägträd (Löfgren m.fl. 1999h).
335 Norrbyås Sörön 624 781, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
335 Skagershult Gamla kyrkan, kyrkogården 1930 (Sernander 1933).
333 Norrbyås Sörön 624 781, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
333 Norrbyås Sörön 628 782, 2 lika stora träd 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
332 Askersund Stjärnsund park och allé 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
326 Norrbyås Sörön 628 782, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
325 Norrbyås Sörön 624 781, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
320 Svennevad S och V om Djup 435 817, 1996 Holmer.
320 Bo Kobäcken 327 845, 2004 Holmer.
320 Snavlunda Aspelund 398 471, en av tre stammar uppmätt (Löfgren m.fl. 1999g).
317 Bo Bo herrgård 340 837, 1998 !.
315 Svennevad S och V om Djup 435 817, 1996 Holmer.
315 Viby Geråsen 1976 (Nilsson ms).
314 Hovsta Kåvi 812 638, 1997 (Löfgren & Wilhelmson 2003a).
314 Norrbyås Sörön 625 783, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
314 Norrbyås Sörön 630 782, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
311 Götlunda Almbacken 1977 !.
310 Norrbyås Sörön 630 782, 2 lika stora träd 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
310 Tångeråsa Trystorps ekäng (Löfgren m.fl. 1999c).
310 Viby vattenverksparken 1975 (Nilsson ms).
309 Norrbyås Sörön 625 783, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
308 Viby Geråsen 1976 (Nilsson ms).
306 Norrbyås Sörön 628 782, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
306 Norrbyås Sörön 630 782, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
303 Askersund Edö 259 502, 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
303 Tångeråsa Trystorps ekäng (Löfgren m.fl. 1999c).
302 Norrbyås Sörön 628 782, 1998 (Löfgren m.fl. 1999j).
301 Viby Värnsta 1975 (Nilsson ms).
301 Askersund Edö 259 502, 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
300 Mellösa Östra Sundholmen (Löfgren m.fl. 1998a, jfr Öberg 1970).
300 Svennevad S och V om Djup 435 817, 1996 Holmer.
Med 3-flikiga blad
Arboga Götlunda Norra Hammaren 1988 ! (OREB/ELj).
