Allm. på mullrik mark i Hjälmarstrandens ädellövlundar i Götlunda, f.ö. mest täml. allm.–spridd. I Skogsbygden delvis mkt sälls., så i Tylöskog (Segerström 1932). På Yttre Franken i Götlunda sågs det största beståndet på någon Hjälmarö (Öberg 1970). Där är den vegetationsbildare tillsammans med lind och snärjmåra. Vid Hästnäs sågs en massförekomst efter en kraftig trädgallring 1993. Vid Ullavi i Sköllersta fanns den 1925 mkt rikl. (R. Kjellin enl. Broddeson ms) och växte där delvis ymn. i väldiga mängder över 1 000-tals m² 1991. ”Den kanske ymn. förekomsten i landskapet” fanns vid Lövholmen i Norrbyås (Jansson & Larsson 1955) men 1991 återsågs blott en bråkdel av dessa. Efter en kraftig expansion fanns 1 000-tal ex. S om Herrfallsäng i Hallsberg 1972 (Dalhielm ms).
Vanliga växtplatser är ask- och hassellundar, ekbackar, ålundar m.m. En del av bestånden i odlingsröseområden, bl.a. vid Vinala i Sköllersta och Hamrarna i Götlunda, har möjligen gynnats av forna tiders lövängsbruk. I den igenvuxna lövängen vid Kjettstaka i Hammar, 230 m över havet, samlades arten 1923 (A. L. Segerström, S).
Första fynd
Gellerstedt 1852 (Tysslinge Hökerkulla m.fl.). Samzelius ms 1758 (”mångstans”). Snavlunda Tjälvesta äng vid stranden av Kyrksjön mitt emot Snavlunda prästgård 1847 Zetterstedt (UPS).
Bygdenamn och bruk
Rester efter storramsodling har avslöjats bl.a. i komministerparken i Ekeby 1902 (G. A. Ringselle, UPS) där den odlats sedan mitten av 1800-talet (Sernander 1933), och vid banvall och parkrest vid Mariedam i Lerbäck 1992, på gamla ödetomter och i tomtgränser. ”De späda rotskotten ätas af Turkarna som sparris. Af roten kan man i hårda år bereda nödbröd” (Samzelius ms 1758).
Lokaler
Med örtartade stödblad f. bracteatum
Lekeberg Hidinge nära Lundasjön vid Lekhyttan 1878 Hartman (UPS); ”lika ymn. som huvudformen och utan gräns övergående i denna” Hartman (UPS).
Arboga Götlunda Valen, Inre Franken, landvinning, ängens sydöstra hörn 1933, 1934, 1948 (Morander 1986, S, UPS/CBl).
