Inkommen genom vall- och gräsmatteodling, förvildad i Sverige sedan 1740-talet och allm. i kulturpåverkad vegetation i Närke. Stormåra växer på kalkberg, i vallar, ekhagar, hagar etc. Intill handelsboden vid Klunkhyttans vägskäl i Hidinge såddes den in 1938 (Broddeson ms).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (Hidinge/Knista Lekebergs tegelhage omkring kalkugnen). Ånsta stenmurar till vänster om vägen S-ut från Örebro 1843 (ur Kröningssvärdska herbariet, Flora Dalecarlica, [trol.] J. H. Lundgren eller C. G. Kröningssvärd, UPS).
Bygdenamn och bruk
Den kallades måre i Närke (Samzelius 1760).
Lokaler
Några data om artens uppdykande i Närke:
”Är en i Swerige nog rar och sällsynt wäxt.” (Samzelius ms 1758).
Klockarhyttan på gräsmattor enl. Sernander (Hedera 1886); insådd med Hagendahls frö på 1870-talet Sernander (1933).
Täml. sälls. men allt oftare i Mellansvenska myrodlingsvallar (Tolf 1903).
Snavlunda Svinnersta, spridd överallt vid vägkanter (Broddeson 1928, ms).
Edsberg Riseberga klosterruin 1930, gräsmattor, troligen inkommen med gräsfrö (Sernander 1931, 1932).
Tylöskogen, mångenstädes, särskilt i... Hammar (Segerström 1932).
Sköllersta mellan Värsta och Testa, rikl. på klöverfält och vallar (Broddeson 1937, ms).
Örebro Stora Holmen 1941 (Hylander 1943b).
Svennevad täml. allm. i Gillbergatrakten, f.ö. spridd (Kjellmert 1947).
Vanligt och besvärligt ogräs numera (Junell 1971).