Oavsiktligt införd Nordamerikansk vattenväxt som expanderade starkt i Sverige från slutet av 1800-talet, förvildad efter inplanteringar i Europa efter 1836 (Birger 1910).
Den har i Närke utvecklat massbestånd i näringsrika vatten på sand- eller lerbottnar.
Dess historia i Närke utgår från Trädgårdsföreningens damm i Örebro 1880–1888 (Hartman UPS, Hartman & Hartman 1889, Birger 1910, ). Sernander (1933) förmodade att arten troligen kom därifrån till Hjälmaren via Svartån vid sekelskiftet, vilket styrks av att motsatt gång, införsel via Hjälmare kanal, motsägs av att första fynden i kanalen gjordes först 1908 (Malmgren 1982). Från 1885 var vattenpesten etablerad vid Örebro södra tegelbruks lergropar (G. A. Ringselle, UPS), där den fanns kvar ännu 1930 (S. Waldheim, LD).
Skebäck intogs 1890 (G. Göthlin, LD) och 1897 nåddes Götlunda (M. Eriksson, OREB). Redan från början förekom arten ”i massor” (Ringselle enl. Birger 1910). Birger (1905) vidarebefordrade uppgifter från lokalbefolkningen på Valen i Götlunda om mycket ymniga förekomster, infrusna i isen i vikar och bortförda under islossningen ”så hela vikar renats”.
Vattenpesten ”har förökat sig ofantligt hastigt, nu (delvis) allmän i N. och Mell. Nrk” (Lundelius 1910). Sju år senare kunde Alm (1917) ge besked om den första tillbakagången från södra Hjälmarstranden: ”numera ej i större massor, vilket däremot var fallet för några år sedan”. A. von Post (1925) redovisade en så rik förekomst från Sörmlandsdelen av Hjälmaren att där var ”mycket tungt att ro fram”. Han förmodade att växten kommit in 7–8 år efter Hjälmarsänkningen och ”snart uppfyllde alla grundare vatten att utsättning av fiskeredskap där blev omöjligt. Försvann efter 5–8 år men kom igen... har mycket minskat”. Vattenpesten ansågs vara en utmärkt vattenrenande akvarieväxt (Eriksson 1878), lämplig som kreatursfoder (A. Post 1925).
Lokaler
Förekomsten i sammandrag:
Askersund Askersund Askersundtrakten, ”enl. uppg.” (Lundelius 1910). Åviken i Vättern, ej påträffad 1973 (Berta Andersson 1975); 1990 !. Hammar Vättern C. O. Nordstedt (Birger 1910). Olshammar, södra viken (Stalin ms 1913–1916). Sedd i 12 av Vätterns vikar 1990–2000 ! (OREB), tidigare i 3 av dessa (Stålberg 1938). Hylleviken i ett dike nära Vättern Skårman (Segerström 1932). Lerbäck Tisaren, 4 lokaler 1971–1995 ! (Nilsson ms). Sundsjön 1988 (Nilsson ms). Noren 1988–1991 ! (Nilsson ms). Estabosjön/Åsasjön 1965–1994 ! (Hallin ms, Nilsson ms).
Laxå Skagershult Hasselfors (Birger 1910, Lundelius 1910).
Hallsberg Bo Avern, Näset 1992 Holmer (OREB). Hallsberg Tisaren 8 lokaler 1968–1990 ! (Dalhielm 1985). Skogaån, Rambotorp 1974–1991 ! (Dalhielm 1985). Bäckar vid Hammarbacken, Puttlabäcken och Tomta (Dalhielm 1985, Dalhielm ms). Sköllersta Kävesta (Lundelius 1910, Birger 1910). Hällebosjön 1989 Holmer (OREB). Ö om Sibbetorp, åkerdike 1996 Holmer (OREB). Sörby, damm, ymn. 1990 !. Sottern 1968 Holmer (OREB). Svennevad Sottern, 4 lokaler 1965 !; 1991 Holmer, ! (Hallin ms). Skogaholmsdammen 1990 !. Haddeboån, Nedre Haddebo 1990 !. Svennevadsån, Lagmansbacka 1954–1993 U. Starbäck (LD, S, !). Bergerud, skogsdike i rikkärr 1990 !. Viby 1958–1960 (Viberud 1961). Gamla gruvan NÖ om Östansjö 1940–1950-talen (G. Blomqvist ms); 1959 B. Fredriksson (OREB). Vibysjön (K. G. Nilsson 1973). Bäcksjön (K. G. Nilsson 1974a). Gallabergssjön och Åmmen (Nilsson 1978). Känd från 5 lokaler i bäckar Nilsson (OREB, Ernst Nilsson 1974b, Ekholm & Hallin 1980a, Nilsson ms, Hallin ms).
Kumla Hardemo Götabro, bäcken 1992 !. Kumla Säbylund (Lundelius 1910, Birger 1910). Gränbyån 1990 I. Teljå (OREB).
Lekeberg Edsberg Velandasjön (Furuholm m.fl. 1973, Björkman 1987b). Hackvad Bärsta, dike 1992 !. Knista kyrkan och Högen, diken 1992 !. Kräcklinge Husby, dike 1992 !.
Örebro allm. i Hjälmaren och flerst. i tillrinnande diken (Lundelius 1910, Birger 1910, Broddeson ms). Härutöver bl.a. Asker allm. i Sottern, Brevensån och Hammarkanalen 1990–1992 J. Wilhelmson & !. Axberg 6 lokaler i Dyltaån Sundkvist, ! (Lundelius 1910, Birger 1910, Broddeson ms, Ekholm 1981). Väringen 1990 J. Löfgren. Glanshammar 1 lokal ovan Hjälmaren (Nilsson 1986). Gällersta Almbro 1933 (Broddeson ms). Attersta, kanalen 1992 !. Hovsta Lillån, Kvarngården och Kåviängen 1953–1993 L. Larsson, Sundkvist. Kil Tysslingen och Frösvidalsån 1989 Asklund. Längbro/Ånsta Karlslund, Svartån 1930 (Broddeson ms). Mosjö 3 lokaler i diken 1930 (Broddeson ms). Norrbyås Västra Kvismaren, Rysjön, hela botten täckt 1984 efter markbearbetning 1981 (Hytteborn 1985); Östra Kvismaren 2010 Nilsson. Tysslinge Tysslingen (Rosenberg 1975); 1991 Sundkvist. Ånnabosjön, 3 lokaler, rotad i pors-vitmossarotfilt, svagt utvecklad 1994 !. Garphyttan, dämmet 1991–2000 !. Övratorp, kalkbrott 1990 !. Gammelån, 2 lokaler 1990 N. Niord-son (S). Götlunda gård, dräneringsdike 1990 N. Niordson. Vintrosa Svartån, 4 lokaler bl.a. vid kyrkan 1940 (Broddeson ms); 1990 !.
Arboga Götlunda allm. i Hjälmaren 1983 !. Ovan Hjälmaren i Toftasjöbäcken Ö om Sickelsjö 1987 !. Halvardsborg, bäck 1935 (Broddeson ms).
Arboga/Lindesberg Götlunda Arbogaån, bl.a. ymn. massvis i Sjömosjön (Löfgren 1976, Malmgren 1982).
