S. Almquist (1910, 1912) och R. Matsson (1915, 1934) m.fl. urskiljde en mängd former från insamlingar i Närke. Denna uppdelning beaktas inte numera. En modernare systematik finns hos bl.a. Malmgren (1986) och Nilsson (1967).
Markerade med ** meddelas några bestämningar enl. Elfström & Ljungstrand (2005). Dessa nyare rön upptas främst för att bl.a. den urskiljda mellanrosen utfyller ett annars svårbemästrat vakum i problematiken kring Närkeslättens canina och dumalis.
R. canina m.fl. namn har intill vår tid används som regellöst samlingsnamn och omfattar i äldre uppgifter ofta flera rosor . P.g.a. detta och andra problem, särskilt svårigheter vid artbestämning, begränsas framställningen här till ett urval uppgifter för resp. växt. Äldre uppgifter grundas bl.a. på Närkebelägg i OREB, skänkta till Karolinska läroverket dels från J. G. Gunnarsson och bestämda av S. Almquist, dels från H. Lundelius och bestämda av R. Matsson (Redogörelse 1911–1912).
Carolinaros × Glansros Rosa carolina × virginiana
Hallsberg Hallsberg Tegelbruket 509 591, tipp 2004 Nilsson (OREB/ELj: R. vriginiana eller hybrid med R. carolina).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (allm.).
Bygdenamn och bruk
Nypon anmärktes vid Örebro apotek 1736 (Gentz 1949) och ingick i Svenska farmakopén i olika perioder från 1775. ”På apotheken fås Rosae sylvestris blommor, Swamp eller Bedeguar. Cynosbathi exacinati frön. Bedeguar äro sträwa galläplen, i hwilka ligga Cunipes. Af rensade bären tillagas den allom bekanta NiuponSoppan, som är både wälsmakande och hälsosam” (Samzelius ms 1758).
I folkmedicinen var nyponsoppa allmänt känd mot febrar (Gellerstedt 1831) och njursten (Saxon 1934b). Under nödåret 1917 uppköptes nypon på Tiveden (Sahlin ms) och medicinalstyrelsen uppmuntrade insamling av växten under kriget (Bondeson 1941).
Fyra silverrosor pryder Närkes vapen sedan Gustav Vasas liktåg på 1500-talet (Hildebrand 1905). Ros ingår i ortnamn i Mellösa från 1800-talets början (Waldén 1952).
Busken kallades i Närke törnbuske (Samselius 1760, ms 1768, ÖLM 1732) och vilder törnblomma (ÖLM 449) och frukterna nypa, nypon eller lusbär (Olsson ms, ÖLM). Enl. Djurklou (1883) hade beteckningen ros betydelsen ”blomma i allmänhet”.
Ett par gåtor från Närke har nypon i åtanke, den första föremedlad av Djurklou (1860), den andra av Sahlgren (1943) efter Djurklous uppteckning 1865:
Rödt hufve
Å svartr hatt,
Å står ute
Um julänatt?
Dä står i bakken
Mäd tuffs i nakken
Å korn i kräfva
Men kan intä hakka -?
Såväl enkla som dubbla rosor odlades på åtskilliga bondgårdar under 1840–1850-talen (Aulin ms 1913).