Vallodlad och förvildad art, ojämnt spridd över hela området, tycks tidigare inkommen än lentåtel, men är av lägre frekvens och knappast längre under spridning. Vinöförekomsten återsågs 1989 N om färjehamnen efter 148 år.

Växtplatser är slåttervall, åkerkant, vägkant, kyrkogård, väg över myr, torräng, vägdike, tipp, banvall etc. Anmärkningsvärd är förekomsten på Slottsmannaskäret ute i Hjälmaren 1892 (Grevillius 1893a). Stora bestånd är ovanliga, exempelvis: Snavlunda Spjutmossen, björkdunge vid landsvägsren, ymn. massvis 1991 ! (OREB).