Kalkgynnad växt, täml. allm. i bl.a. Glanshammar, Rinkaby och Viby (Nilsson 1978, 1986), f.ö. mestadels spridd–täml. sälls. i Skogsbygden.
Meddelade växtplatser är bl.a. blandskog vid masugn, kalkbrottvägg, ägoväg, mossig granskog, björkskog, på gransockel i kärrkant och källflöde. På de enskilda lokalerna växer den mestadels enst. eller spars. men var mkt allm. mellan Torp och Brånstad (Gyllenhaal ms 1774) och i Tiveden växte den ”i sådana massor att man tydligt ser... vintergatshimmel” (Eckerbom 1947b).
Ögonpyrolan skall finnas i två hyggesgator i 50-årig granplantering Ö om Solglimten i Degerfors i stor mängd. Inom ett par ytor om 20 m² sågs 1998–2007 årligen 800–6 000 ex. Båda bestånden utplånades genom skogsavverkning 2010 (L. Ahlén).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (Svennevad Bavlingsskogen och flerst.). [Axberg?] Petersberg, skogsbacken 1852 Hamnström (LD [avser Petersberg vid Ervalla?]). Asker Skärsäter 1851 Hamnström (LD).
Bygdenamn och bruk
”Örten stött eller inblött förtager hettan i röda ögon” (Samzelius ms 1758). Den kan möjligen ha kallats tjikhostaroser i Hidinge och Knista: ”Tycks vara ej Parnassia utan Pyrola uniflora (?)” (ÖLM).
