Enl. Witte (1918) finns fyra sorters rödklöver i Sverige, en vild samt tre odlade. Växtplatser finns, utom på naturliga kalkberg, i betad eller obetad, exponerad ängsvegetation bl.a. hagar, bryn, gläntor och vägrenar. Förr sågs den i Garphyttans nationalpark på kolbottnar (Asplund 1925).
Se även: ängsrödklöver Trifolium pratense var. pratense och foderrödklöver Trifolium pratense var. sativum
Första fynd
Rödklöver i Samzelius (1760, ms 1758) innefattar möjligen även skogsklöver som saknas i dessa källor.
Samzelius 1760, ms 1758 (allm.). Gellerstedt 1831 (allm.). Gyllenhaal ms 1774 (Almby åkertäppor). Götlunda prästgården 1858 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
Med växten färgades grönt, den användes till mjöl och var utmärkt som grönfoder (Samzelius ms 1758, Gellerstedt 1831).
Vid Nordhult i Askersund pryddes majstången 1865 med girlander av rödklöver (Tjörne 1929). I Närke hette växten röd väppling (Samzelius 1760), i Hidinge och Knista rödklöver (ÖLM).
Odling av rödklöver förordades av Risingh (1671) men skedde mycket sällan i Sverige på 1700-talet, ännu vid århundradets slut endast på enstaka gårdar (Witte 1918). Uppgiften motsägs av Sjöbeck (1936) som menar att odlingen i Närke var rätt vidsträckt även bland bönder i slutet av 1700-talet.
Om ”röd wäpling” vid Örebro skrev Gyllenhaal i sin resedagbok 1774: ”åkertäppor utanför staden wid Almby wägen sågos wara igen lagda till gräswaext, hwarförinnan de tycktes blifwit besådda med..., som nu waexte der i största ymnighet”.
Enstaka odling som foder i Kumla och Skagershult nämndes i Arndt (1807) och Möller (1807). Ännu Robson (1833) poängterade att växten odlades nästan endast vid herrgårdar. Enl. Gumaelius (1846) var dock foderodling av rödklöver vanlig i länet genom Hushållningssällskapets inköp av utländska fröer. Vallodling av växten skedde i Mellösa först på 1870-talet (Thorén ms 1930). Vid Frötuna i Götlunda odlades den röda holländska klövern under 1820–1840-talen, men var praktiskt taget bannlyst till förmån för alsikeklöver (Liljehorn 1843) då den ”så ofta slå felt, att culturen deraf nästan alldeles upphört” (Befallningshafvanden 1822).
Rödklöverfrö salufördes vid torghandeln i Örebro 1890 (Zetterlund 1891). Det odlade fröet vid Karlslund i Längbro/Ånsta var av schlesisk härkomst (Jonsson 1902).
Rö´-väppling var växtens vanliga namn i Ekeby innan rödklöver började brukas (ÖLM).
Lokaler
Med vita blommor
Askersund Lerbäck Mariedam station 258 628, bangård 1990 (Nilsson ms). Gålsjö 344 598, grusgrop 2005 Nilsson. 400 m N om Lerbäck station 1947 Broddeson (S); Lerbäck station 365 560, bangård 1995 (Nilsson ms). Hultabo, lastkaj vid järnväg 1952 U. Starbäck (S). Rude 370 648, 1981 (Hallin ms). Västra Estabo 397 565, vägkant 1987 (Nilsson ms).
Hallsberg Sköllersta Pålsboda, V om samhället Broddeson (S). Kulltorp 1926 (Broddeson ms). Viby Sandstubbetorp 436 392 (Nilsson 1978). Skrubby 463 508 (Nilsson 1978).
Lekeberg Hidinge Lekhyttan, dike 185 m SÖ om södra, stora vägskälet 1949 Broddeson (S).
Örebro Glanshammar Skölv 771 780 (Nilsson 1986). Norrberga 809 748 (Nilsson 1986). Hovsta Förlunda, 500 m Ö om stora landsvägen 1948 (Broddeson ms, S). Lillkyrka Ekeberg, S om Oxhagen 1946 Kierkegaard (OREB).