pilört
Persicaria lapathifolia
Mer information om arten

Pilört förekommer i två underarter i Närke. Fynd utan belägg kan den inte fördelas på dessa.

Pilört har ansetts vara allm. i Närke (Gellerstedt 1852) och täml. allm. i Örebrotrakten (Hedera 1887).

Växtplatser är stallgård, köksträdgård, ny landsvägkant, kvarndamm m.m. Vid Bäcklunda i Mosjö 1930 antecknade Broddeson (ms) att ”Polygonum nodosum... tycks vara den dominerande pilört-arten i trakten. Den mullrika, fuktiga, låga åkerjorden tycks vara lämplig för den”.

Pilörten växte i stora mängder i Kvismaredalens havreåkrar (Östman 1902) och förekommer ännu rikligt på Hjälmarens uppodlade landvinningar ss. på kornåkern SV om Forsnäs i Götlunda 1987 där den sågs ymn. över 1 000-tals m². I spåren av uppodlingsföretagen i Örebro län ogräsbesprutades fälten varvid 1923 års bekämpning tog död på 50–75 proc. av plantorna (ÖLHÅ 1924).

Vid Gålsjö i Lerbäck anses den ha inkommit 2001 med italienskt solrosfrö (B. Adolfsson, OREB).

Se även: strandpilört Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia och vanlig pilört Persicaria lapathifolia subsp. pallida

Strandpilört/Vanlig pilört Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia/pallida

Mellanformen mellan de två underarterna är vanlig bl.a. i Närke (Flora Nordica 1) och förekommer lika rikligt, ett 70-tal belägg i OREB, som vanlig pilört i senare års insamlingar. Den samlades tidigast vid Örebro på 1850–1860-talen (OREB) och publicerades först av Ekman & Knutsson (1986).

Första fynd

Gellerstedt 1852 (Närke). Viby Kärr 1848 Zetterstedt (UPS/E&K).

Bygdenamn och bruk

De folkliga namnen på pilört var i Närke rödbena (Hofberg 1861). Växten brukades som boskapsmedicin i västra Närke (Berglund ms 1867).