Avgränsning och artbestämning inom dådror är vansklig. Linnés Myagrum sativum i Samzelius och Wahlenberg (1824, 1831) omfattar exempelvis alla våra tre arter och dessas underarter (jfr Hartman 1879).
Unga eller gamla, oavsiktligt införda åkerogräs som är beroende av upprepad införsel för sin överlevnad. Lämningar av dådror från järnålder och bronsålder har samlats i Mellansverige (Hjelmqvist 1956, 1982).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (”flerstans... i linåkrar”).
Bygdenamn och bruk
”Är i lin ett ledsamt och hatadt ogräs... fröna ätas af gäss” (Samzelius ms 1758). Dådror ansågs vara ett svårt ogräs i Sverige (Lyttkens 1885) vilket för Närkes del torde varit en överdrift med hänsyn till de få uppgifter som finns om växterna.
I Närke gick dådrorna under namnet dårlin och döre (Samzelius 1760).
Lokaler
Hallsberg Hallsberg järnvägsstationen 1983 (Dalhielm 1984, 1985).
Örebro 1913 H. Abenius (Broddeson ms). Asker Anonym [1850–1860-talen], (OREB/ELj). Rinkaby Kolja 748 753, tillfälligt inkommen med köksväxtfrö 1969 (Nilsson 1986).