Kärr- och sumpskogsväxt, spridd–allm. i Skogsbygden och skogrika delar av Hjälmarslätten, men ”sälls. möjligen förbisedd” i Hammar och Lerbäck (Segerström 1932). I naturlig vegetation sedd i Norra Trolldalen i Kil och i källomgivningar, f.ö. i fuktig skog, kalkbrott, friska lövlundar etc. Tolf (1891) fann den på Kvismarens sedan 5–6 år torrlagda botten.

Stora bestånd är ovanliga men S om Sörviken i Knista noterades ett ymn. bestånd över 100-tals m² i en sumpskog med gråal och gran 1992.