jolster
Salix pentandra
Allm. i hela området på stränder, i kärr, sumpskogar och vägdiken, i grustag mm.
Första fynd
Linné 1745b, 1755 (Närke [indirekt]). Viby Kärrs hästhage 1848 Zetterstedt (UPS).
Bygdenamn och bruk
Fröfjunet användes som bomull, med bladen färgades gult (Samzelius 1760, ms 1758), barken användes mot frossa (Gellerstedt 1831). I Lerbäck nyttjades virket till slöjd (Robson 1833). Jolster har under en tid varit apoteksväxt (Hedbom 1919).
Den kallades hilster i Närke (Linné 1745b, 1755, Samzelius 1760, ms 1758, ÖLM 958). Andra regionala namn var wekur (Samzelius 1760, ms 1758), blister (Dybeck 1865), hälster på Vinön och hester i Kumla (S. Fries 1957). I Kumla förekom ortsnamnet Hilstrorna 1800 med syftning på hilster/jolster (Hellberg 1967).