Delvis giftig prydnads- och läkeväxt vars nuvarande träd härrör från odlade ex. Täml. sälls. förvildad nära eller på avstånd från moderträd i ett 20-tal socknar.
Bok sprider sig från odlade träd ut i närmaste omgivning i vägkanter, lövbryn, granskogar och på tallmoar, men mestadels blott något hundratal meter från moderträd. Ovanliga växtplatser för telningar har uppmärksammats i en ålund vid Karlsnäs i Ånsta 1995 och vid Stjärnsunds slott i Askersund 1990 ute på vasstorven i vattenbrynet.
Bokens största utbredning fanns, enligt pollenfynd, vid medeltidens mitt upp till och norr om Närke. Lämningar i Närke är kända tidigast från boreal och atlantisk tid, tidigare än för 6 700 år sedan, men synnerligen sporadiskt (Lindquist 1931). Den fanns från subboreal tid, för omkr. 4 000 år sedan, till nutid vid Nyckelmossen i Askersund samt vid Mosjöbotten och Ekebymossen i Kumla (Post 1924, Florin 1961). Från vikingatid på 1000-talet var lämningarna talrika.
Bokplantering pågick på flera håll under 1800-talet (Haugard 1940, Larsson 1924). Det fanns i Lerbäck ”knappt planteringsträd tillfinnandes” (Robson 1833). ”Alla nuvarande bokar i länet äro planterade” (Broddeson 1948). Men den var då redan förvildad i Närke. Bok sågs ”på ängen invid och i skogsbackar midt för Lekeberga. Förmodligen fordom planterade och förvildade” (Gellerstedt 1852).
Trädet var täml. allm. i Garphyttans nationalpark (Kihlstedt ms 1910-talet) i ”talrika 1–3 m höga ex. i lövängens östra och mellersta del” (Asplunds 1925).
God självföryngring sågs också vid Latorp i Tysslinge (Sylvén 1933) och vid de på 1860-talet ollonsådda bokarna i Säbylund i Kumla. De odlade träden vid Stjärnsund i Askersund hade en del spirande telningar i sin närhet (Sernander 1933). Vid Skärsätter i Asker sågs andra generationens telningar rikligt i närheten av förvildat moderträd på en brottkant 1990.
Odling av bok har förekommit ganska allmänt. Vid Vissboda i Lerbäck odlades bok på 1700-talet (Waldén 1949b). En rik samling stora bokar finns vid Geråsens herrgårdspark i Viby, där 34 träd är mer än 242 cm i bho (Löfgren m.fl. 1999d).
Den äldsta boken i landet har konstaterats vara 400 år gammal (Niklasson & Fritz 2003). Reutersholmsboken i Örebros slottspark antogs i ålder ungefär likvärdig med de som växer på Åholmen i Rytterne i Västmanland (Linder 1917). De har i så fall planterats på 1760-talet (jfr Malmgren 1982), vilket dock motsägs av deras bho som 1931 var blott 188 cm (Sernander 1933).
I Bo finns åtskilliga vägbokar. Dess bokskog planterades 1878 (Jansson 1933) och ansågs av G. Schotte vara Mellansveriges största bokplantering (Sjöbeck 1935b, Sylvén 1933).
Första fynd
Gellerstedt 1852 (Knista Lekeberga). Samzelius ms 1758 (Odlad: Hageberg m.fl.). Tysslinge Latorp 1897 E. Ordell (OREB).
Bygdenamn och bruk
I Längbro ”1853 införskrevs boknötter från Kalmar län... åtminstone en präktig bok bär vittne härom” (Waldén 1936). Till parken i Nynäs i Ekeby forslades bokar på foror söderifrån då Coyet på Nynäs ägde Torup i Skåne (Davidsson-Friberg 2000).
Bok skyddades i Magnus Erikssons landslag på 1300-talet och betraktades som bärande träd i Gustav Vasas brev till inbyggarna 1558 (Holmberg & Wessén 1962). Böterna för åverkan var 3 gånger så höga som för åverkan på apel och oxel (Sveriges rikes lag 1734, Byggningabalken XIII).
”På apoth. fås Fagi frukt. Trädet är ett av de största, behagligt för sina lommiga gröna löf; men qwäfwer med sin skugga alla närstående wäxter. Är mycket tiänlig til häckar. Med ållonen gödas swin, der af kan ock en olja prässas. Weden är skör, låter sig wäl klyfwa, rutnar snart i luften och under bar himmel; men i watn långsamt, brukas derföre til skepskölar, äfwen til bokpärmar. Wärmer i spiseln, men gifwer inga kol, utan en skön aska, som raffinerad blir potaska” (Samzelius ms 1758).
I Mellösa ingår bok i ett ortnamn (Waldén 1952b).
Lokaler
Stora bokar, alla troligen odlade, bho i cm:
564 Knista Lekeberga herrgård, en av mellersta Sveriges största, länets största planterade bok, fridlyst 1941 (Broddeson 1948, Harbe 1950, ÖLN 1940, foto).
564 Knista Lekeberga herrgård, föll 1914 (Broddeson ms).
498 Tångeråsa Trystorp, slottsgrinden, halvdöd (Löfgren 1999c, jfr Heij-Hällvik 1948); ”Gårdsträd, som bildar en monumental entré, kanske Närkes praktfullaste bokar” (Sernander 1933).
496 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
443 Viby Geråsen, gårdsträd 1976 (Nilsson 1978).
437 Askersund Stjärnsund 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
434 Närkes största (Dahlbeck 1939a, b).
422 Askersund Stjärnsund 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
419 Viby Körtingbergs park 1976 (Nilsson 1978).
415 Viby Värnsta, Stackö 1998 (Löfgren m.fl. 1999h).
412 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
410 Kil Klockhammars gård 1940, fridlyst 1941, 6-stammig, (Broddeson 1948).
407 Askersund Stjärnsund 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
393 Tångeråsa Trystorp, slottsgrinden, frisk (Löfgren 1999c).
393 Viby Hageberg, ”Samzelius bokar”, illa medfarna 1976 (Nilsson 1978, foto).
389 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
388 Tångeråsa Trystorp 1998 (Löfgren m.fl. 1999c).
386 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
385 Viby Värnsta, gårdsträd 1975 (Nilsson 1978).
384 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
372 Tångeråsa Trystorp (Löfgren 1999c, jfr Heij-Hällvik 1948); ”Gårdsträd, som bildar en monumental entré, kanske Närkes praktfullaste bokar” (Sernander 1933); omätbar stubbe (Löfgren 1999c).
367 Askersund Stjärnsund 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
362 Viby Hageberg, ”Samzelius bokar”, illa medfarna 1976 (Nilsson 1978, foto).
362 Viby Körtingbergs park 1976 (Nilsson 1978).
359 Viby Värnsta (Löfgren m.fl. 1999h).
355 Askersund Stjärnsund 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
355 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
354 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
352 Viby Stackö holme i gamla Skarbysjön, med ”trollöglor” (Nilsson 1978, foto).
349 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
345 Sköllersta Norrtorp ödegård, allén 1990 Holmer.
344 Almby Hjälmarsberg, alléträd 1995 !, flera icke mätta grovstammiga i parken, (jfr Lundqvist 1940b).
343 Askersund Stjärnsund 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
338 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
335 Kil Klockhammar, bäckdal, möjligen självsådd från näraliggande träd, även telningar 1991 Asklund.
332 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
325 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
324 Askersund Stjärnsund 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
324 Kumla Säbylund 1998 (Löfgren m.fl. 1999m).
320 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
319 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
311 Mellösa Göksholms park 1997 (Löfgren & Wilhelmson 1999a).
309 Viby Värnsta, Stackö 1975 (Nilsson ms).
309 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
308 Askersund Stjärnsund 1998 (Löfgren m.fl. 1999k).
302 Rinkaby Myrö, parkrest 1997 (Löfgren m.fl. 1998d).
302 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
302 Viby Geråsen 1998 (Löfgren m.fl. 1999d).
300 Axberg, Oxelsätter, ödetomt 1991 Sundkvist.
Blodbok f. atropunicea
Prydnadsträd. Ett odlat träd vid Geråsen i Viby höll bho 207 cm 1976 (Nilsson ms).
Örebro Almby Reträtten 695 662, i en ”löväng vid Sörbyskogen” 1991 H. Johansson (OREB). Norra Sörbyskogen (Nordin 1980c). Tysslinge Hagby, Skogshall, 2 telningar intill gård 1998 utrop.
