jättegröe
Glyceria maxima
Mer information om arten

Införd, förvildad och bofast i näringsrika sjö- och åstränder. Spridning utanför sjöar och vattendrag har hittills varit sporadisk. Några fynd har gjorts i kalkrikkärr. Arten är allm. i Hjälmaren, Arbogaån och Svartån, på övriga delar av Närkeslätten sälls.–täml. allm. I Skogsbygden är den nästan okänd utom i Lerbäck och Svennevad, där sälls.– spridd. Hittills ej meddelad från Eker, Hardemo, Hovsta, Kumla, Kvistbro och Snavlunda.

Erik Rosenberg noterade jättegröets förekomst i Västra och Östra Kvismaren 1919 (Blomqvist & Rosenberg 1921, Rosenberg 1923, 1947). Kvismarmaderna dominerades då delvis av arten (Rosenberg 1925). ”Höbärgningen upphörde vid mitten av 1920-talet, då jättegröen utbredde sig kraftigt” (Rosenberg 1960).

Broddeson fann den vid bl.a. Borasjön i Ramundeboda och Åsasjön i Lerbäck 1925. Vid Svartåns mynning i Almby 1930 såg han jättegröen ”allt längre ut med åren”.

Ymn. jättebestånd har meddelats från Sjömosjön i Götlunda (Löfgren 1976) och längs Svartåns stränder mellan Örebro och Lindbacka i Almby/Längbro/Ånsta/Örebro 1989 H. Johansson ( OREB, anteckning på herbarieetikett).

Första fynd

Gellerstedt 1852 (Kil Frösvidal, Mellösa Hjälmarsnäs). Kil 1846 Hamnström (LD).

Bygdenamn och bruk

Jättegröe odlades som fodergräs i Närke fr.o.m. 1840-talet, då inplanteringar gjordes i Kil vid ”Frösvidal från Venerns stränder” (ÖLHK 1891). Därifrån fördes den till Klockhammar 1850 där den ”sedan frodigt utbrett sig”.

Fortsatt införsel skedde genom Örebro frökontrollanstalt åtminstone fr.o.m. 1890 (Zetterlund 1891). Då var arten redan känd från Villingsberg i Knista 1856 (C. A. Zachriss., LD), Hjärsta i Längbro (Hedera 1886) och Kvismaren i Norrbyås (G. Tillman, S). Vid Stora Lassåna i Ramundeboda samlades den 1905 från inplanteringar gjorda av Ragnar Ljunggren, Nora (Anonym, LAXÅ).

Snart accelererade odlingen : ”Mosjön... till största delen af rena fält af jättegröe... försäljes stående på rot på auktion..., spekulanter boende miltals från sjön infinna sig” (Haglund 1913).

Lokaler

Sjöar och vattendrag m.m. varifrån jättegröe är känd:

Askersund Askersund Alsen, Anten. Hammar Vättern. Lerbäck Tisaren, Bladsjön, Åsasjön, Orkaren, Mörtsjön, Estabodammen, Åsbro (dike).

Laxå Ramundeboda Borasjön, Laxån. Skagershult Toften.

Hallsberg Bo Lyren, Haddeboån. Hallsberg Tisaren, Ekeberga (dike). Sköllersta Kvismaren, Kånstadammen. Svennevad Sottern, Svennevadsån, Lillsjön, Skogaholmsdammen, Glottrakärret, Bergerudskärret. Viby Skarbysjön, Täljeån.

Kumla Ekeby Kvismaren, Kvarntorpdammen. Kumla Mosjön.

Degerfors Nysund Letälven.

Lekeberg Edsberg Svartån, Logsjön. Hackvad Täljeån. Hidinge Svartån. Knista Svartån. Kräcklinge Täljeån, Kullen (dike).

Karlskoga Knista Stora Villingen, Våtsjön, Noren.

Örebro Almby Hjälmaren, Svartån, Loviseberggölen. Asker Kvismaren, Hammarsån, Köpsta (dike). Axberg Dyltaån. Glanshammar Hjälmaren. Gräve Tysslingen. Gällersta Täljeån. Kil Tysslingen, Frösvidalsån. Lillkyrka Hjälmaren. Längbro Svartån, Hjärstadammen. Lännäs Hjälmaren. Mellösa Hjälmaren, Kvismare kanal. Mosjö Täljeån. Norrbyås Kvismaren. Rinkaby Hjälmaren. Svennevad Sottern, Brevensån. Tysslinge Tysslingen, Garphytteån, Nyhyttandammen. Täby Täljeån. Vintrosa Lannaforskärret. Ånsta Svartån, Pilängen (vägkant). Ödeby Väringen, Arbogaån, vid kyrkan (dike), Sundby (dike). Örebro Svartån, Lillån.

Arboga Götlunda Hjälmaren, Arbogaån, Urvalla (dike).

Lindesberg Götlunda Arbogaån.