Ung sand- och grusgynnad art, förvildad i Sverige sedan 1730-talet, i Närke allm. och ofta rikl. på banvallar, f.ö. sälls. Växten spreds längs järnvägsnätet, tidigast 1926 S om Mariedam i Lerbäck. E. Almquist fann den 1928 vid 8 stationer i Mosjö, Hallsberg, Kumla och Lerbäck (Broddeson ms).

Också utanför järnvägarna nästan bunden till mineralrikt underlag ss. på fyllning vid hamnar, nygrusade vägrenar, lagårdsbackar, grustag, sandjordsträdor m.m.