Inledning
Administrativ indelning
Länstillhörighet
Den inom Arboga kommun belägna delen av Götlunda socken ingår sedan 1974 i Västmanlands län. Övriga socknar ligger alla i Örebro län. Ett obetydligt Lännäsavsnitt har på senare tid förts över till Vingåker i Södermanland. Från denna förändring bortses här.
Gränsdragningar
Närke omfattar här geografiskt landskapet, i huvudsak så som dess gränser drogs vid tiden för de klassiska landskapsflororna på 1800-talet.
Kommunernas gränser följer nutida bruk för att underlätta planeringsarbetet hos länsstyrelser och kommuner gällande efter avsnörningen av Lekeberg från Örebro 1995.
Sockengränserna. Åtskilliga omfördelningar i administrativt hänseende har skett beträffande socknarna sedan 1800-talet (Lagerstedt 1973). De äldre avgränsningarna har här mestadels bibehållits, främst för att ansluta till botanisk praxis. Vissa socknar måste därför delas på flera kommuner.
Avvikelser från topografiska kartans (ed. 3–6, 1983–2000) landskaps-, kommun- och socken/församlingsgränser har därför måst göras:
Askersund Hammar/Lerbäck Östgötagränsen dras Nut från Rutabygget över Krokgölen–Knarkegölen–Viksjön
Hallsberg/Örebro Svennevad/Asker Blomsterbacka–Brevens bruk–Slåttersjön–Tvärbäcken förs till Svennevad
Degerfors Kvistbro/Nysund Sockengränsen dras över Sirsjöbäcken–Svartå–Brännsjötorp–Koltorp–Norra Holmsjön
Nysund Värmlandsgränsen N-ut från Skagern dras i Letälven upp till Gustavsäng
Karlskoga Karlskoga/Knista/Hidinge Värmlandsgränsen dras i Villingsbergsområdet NNÖ-ut från MellanÄmten över Björntjärnarna–Måmossen–Bergtjärnen–Sundtjärnarna
Lindesberg Lillkyrka/Götlunda Frötunanäs–Sjömo–Högby förs till Götlunda, Kägleborg–Björntorp till Lillkyrka
Örebro Eker/Längbro Sockengränsen dras från Mellringe över Barnmossen
Delområden
Närkes kommuner, fet stil, anges från SV till NÖ i växtförteckningen. Socknar, kursiv stil, uppräknas i alfabetisk ordning inom resp. kommun:
Askersund Askersund, Hammar, Lerbäck, Snavlunda
Laxå Ramundeboda, Skagershult
Hallsberg Bo, Hallsberg, Sköllersta, Svennevad (N om nuvarande kommungränsen mellan Hallsberg och Örebro i trakterna av Kvarsätter–Tvärbäcken–Långsjön–Hagstugan–Biskopskvarn), Viby
Kumla Ekeby, Hardemo, Kumla
Degerfors Nysund (Ö om Letälven), Kvistbro (V om Fågelbygget–Södra Holmsjön)
Lekeberg Edsberg , Hackvad, Hidinge, Knista (S om MellanÄmten–Lillsjön–Islandskärret), Kräcklinge, Kvistbro (Ö om Fågelbygget–Södra Holmsjön), Tångeråsa
Karlskoga Knista (N om MellanÄmten–Lillsjön–Islandskärret)
Örebro Almby, Asker, Axberg , Eker, Glanshammar, Gräve, Gällersta, Götlunda (SV om Munkaboda–Karlsvik–Pungen), Hovsta, Kil, Lillkyrka (N-ut till Fridhem–Vargmossen), Längbro, Lännäs, (Stora) Mellösa, Mosjö, Norrbyås, Rinkaby, Svennevad (N om nuvarande kommungränsen mellan Hallsberg och Örebro i trakterna av Kvarsätter–Tvärbäcken–Långsjön–Hagstugan–Biskopskvarn), Tysslinge, Täby, Vintrosa, Ånsta Ödeby, Örebro (Rosta–Rynninge–Kränglan, ungefär motsvarande Olaus Petri församling)
(Vingåker Lännäs Ö om Dimbo, obetydligt, räknas här till Örebro)
Arboga Götlunda (V-ut till Pungen–Karlsvik–Sjömosjön)
Lindesberg Götlunda (S-ut till Frötunahult–Mosstorp–Alphyddan–Karlsvik), Lillkyrka (S-ut till Fridhem–Vargmossen).
Övriga anmärkningar
Namngivning
Vetenskapliga och svenska namn anges främst enl. Karlsson [2012, nätversion]. Det är ibland mycket svårt även för drivna botanister att bena ut namngivningen genom tiderna. De ständiga namnändringarna har retat många växtintresserade vars kunskap om målet med namnbytena, systematisk korrekthet, varit oklar.
Jag anför sällan de äldre källornas vetenskapliga växtnamn som ofta är andra än dagens och delvis svårtydda. Vetenskaplig stringens krockar här med kravet på en enkel framställning ”för vanligt folk”. Vetenskapligt intresserade läsare kan själva utreda ev. nomenklatoriska frågor utifrån de i texten angivna källorna.
Beträffande vetenskapliga namn och uttryck har jag tänkt att den vetenskapligt skolade läsaren har lättare att följa ett enkelt vardagsspråk än den botaniskt oskolade läsaren har att förstå ett språk fullt av vetenskapliga termer.
Växtens provins- och lokalnamn anges efter de gamla Närkeflororna och övrig litteratur samt länsmuseets uppteckningar, i den mån namnen uttryckligen binds till Närke.
Någon särskild efterforskning i övrigt av dessa namn har inte gjorts. Här anförs endast sådana uppgifter, som fallit under ögonen vid studier i litteratur och arkiv.
Fet stil = svenska namn anges för säkert eller troligen bofasta växter
Normal stil = övriga namn
Kursiv stil = vetenskapliga namn
Växtnamnen
Växtens vetenskapliga namn används i artförteckningen genomgående efter ett bestämt mönster:
familjen slideväxter Polygonaceae omfattar alla däri ingående släkten och dessas arter, underarter, varieteter och former.
släktet skräppor Rumex omfattar alla däri ingående arter, underarter, varieteter och former.
arten tomtskräppa Rumex obtusifolius omfattar alla däri ingående underarter, varieteter och former.
underarten åkertomtskräppa Rumex obtusifolius ssp. obtusifolius omfattar denna underart samt dennas varieteter och former.
varietet inomartsvariation på nivå under underart.
form inomartsvariation på nivå under varietet.
Utbredningskartor
Arter med oregelbunden förekomst inom landskapet karteras då förekomsten inte är allmän–spridd. Undantag görs för bl.a. de vars samtliga förekomster beskrivs i artförteckningen. Karttecknen markeras geografiskt exakt. Deras betydelse framgår av texten vid varje karta.
Tidigaste källuppgifter
Växtbeskrivningarna inleds med en indragen text avseende tidigaste kända uppgifter som anges i följande ordning om de inte kan utläsas i anslutande artförteckning:
publicerad fynduppgift
opublicerad d:o (ms, manuskript) anges i regel endast om uppgiften är äldre än den publicerade äldsta belägg (herbarieark)
Förvildning i Sverige
Uppgifter om tidigaste förvildning i Sverige anges i regel, varvid uppgiften har hämtats från Nordstedt (1920) eller Hylander (1971) om annan källa inte anges.
Källhänvisning
Mångfaldigade källor anges genom författarnamn följt av utgivningsår: (ex: Nilsson 1986), outgivna skrifter genom att ms och ev. år anges efter författarnamnet: (ex: Holmer ms 1978).
Andra finnares uppgifter följs alltid av en källhänvisning. Egna markeras undantagsvis i löpande text men alltid i växtförteckningen med !. Fyndår anges då det är känt och om det skiljer sig från källans utgivningsår.
Förkortningar
Ofta citerade källor, litteratur, botanister m.m. anges i den löpande texten under en förkortning som återfinns i källförteckningen.
Invandring, förvildningsgrad, kulturberoende
Vissa termer används för att så kortfattat och entydigt som möjligt karakterisera växternas ekologi, kulturberoende m.m. Här används bl.a. ett begränsat urval av Malmgrens (1978a, 1979, 1982) termer efter att de ”översatts till svenska”:
Invandringssätt
Inkommen invandrad oberoende av människan.
oavsiktligt införd genom människan ej avsiktligt införd.
införd av människan avsiktligt införd.
Tid för invandringen
En växts invandringsskede i Närke preciseras ibland. Bedömningen grundas på bl.a. undersökningar av subfossila torvlager i Närke enl. Post m.fl. I möjligaste mån beskrivs nyinvandrade arters uppträdande enl. moderna källor, jfr dock tillfällig nedan.
Tre klasser urskiljs ibland. De kommenteras om inte texten i övrigt belyser växtens ålder i Närke:
inhemsk invandrad före människan
gammal säkert eller troligen förekommande i Närke före 1700 utan att antas vara inhemsk
ung säkert eller troligen förekommande i Närke först efter 1700.
Förvildningsgrad
Särskilt bör beaktas att förvildningsgrad mestadels inte kan utläsas i äldre källor och herbarier. Ofta kan det ej avgöras om ett belägg varit vildväxande eller odlat varför många gamla uppgifter kan avse odlade bestånd (jfr hithörande problem i Hylander 1971 s. 9–21). Alla fynd utan uppgift om förvildningsgrad bör tills vidare betraktas som odlade, även om de här tas upp utan särskilt ställningstagande:
vild, förvildad på platsen ej avsiktligt odlad.
bofast 1- eller 2-årig växt, som genom egen fröproduktion förmått överleva minst 10 år samt fleråriga växter, som förmått överleva i minst 2 generationer eller under en generation i minst 30 år (jfr Flora Nordica).
tillfällig ej av egen kraft bofast växt. I den mån uttrycket alls används kan en del trädgårdsväxter vid utkast, på tippar och komposter m.m. föras hit. Deras förekomst på platsen är ibland mycket kortvarig och beroende av upprepad tillförsel. Jag anser begreppet vara onödigt då angivna fynduppgifter gäller enstaka eller några få år, och mestadels berättar allt vi vet om förekomsten på lokalen eftersom utredningar i frågan sällan har gjorts.
kvarstående efter odling kvarstående på övergiven odlingsplats, exempelvis ödetomter.
utgången har säkert eller troligen försvunnit som vildväxande i angivet område. Begreppet används mycket sällan eftersom det ofta meddelats slentrianmässigt och okontrollerat.
odlad förekommer på lokalen endast som odlad.
Kulturberoende
Naturlig vegetation något sånär ursprunglig vegetation utan synlig mänsklig påverkan. Avser här främst käll- och bäckdrag, mineralstränder, sjö- och åbottnar, forshällar, alkärr, källkärr, skogsberghällar, hälltallskog, klipphyllor, blockmark, klapper, vissa frodiga lövlundar i raviner etc.
svagt påverkad vegetation vegetation som påverkats endast svagt av människan. Lätt skogsbrukade områden, ålundar vid forssträckor m.m.
måttligt påverkad vegetation vegetation där skogsbruk och bete förekommer men inte bruk av konstgödsling och bekämpningsmedel, vissa hagar, betade örtbackar, parklundar, gårdsdungar, alléer, parkrester, markhällar, betade strandängar, skog undantagen från hyggesbruk, bryn, gläntor, ekologisk odling mm. Här skulle naturlig äng ha hört hemma – om vi haft någon kvar.
starkt påverkad vegetation hyggesskog, åker, betes- och fodervall, gård, gräsmatta, rabatt, trädgårdsland, gödselstad, vägren, mur, brottbrant, sten- och slaggupplag, grustag, åkerrösen, stig, dike, blottad sjöbotten, badstrand, damm etc.
Växtsamhälle
Hed-, äng- och myr-serien, växtsamhällen av klassiskt snitt, används här undantagsvis om det finns behov av att skilja dem åt.
Växtplats (ståndort)
Faktorer som påverkar en arts konkurrensförmåga på dess växtplats anmärks ibland i artförteckningen.
Vanligast är jordart: mineral- (lera, mo, sand, grus, block, häll), torv- (kärrtorv, mosstorv, dy, gyttja) och blandjord (mår/råhumus, mull).
För myrarnas beskrivning används stundom indelningen mosse, fattigkärr, mellankärr och rikkärr (inte alltid kalkrikt) (jfr översikt i Sjörs 1985 och detaljerade uppgifter från länet i Pettersson 2009).
Skugg- eller ljus-behov poängteras stundom.
Vattenhalt våt, fuktig, frisk, torr, skarp.
Sur- och basjord silikat-, grön- och kalksten m.m. anförs i en grov indelning där varje grupp omfattar flera mineral.
Förekomst
Växternas utbredning framgår dels av växtförteckningens text, dels av prickkartorna. Kartorna används främst för ovanligare arter utan fullständig lokalredovisning i texten, för de som har en ojämn fördelning i landskapet m.fl.
Frekvensen anges utifrån antal kända lokaler för vildväxande bestånd. Nedanstående gäller då förekomsten är något så när jämnt spridd över angivet undersökningsområde, här främst hela landskapet, Skogslandet eller Närkeslätten.
Ibland kommenteras också frekvensen inom Tiveden, Tylöskog, Kilsbergen eller socken.
Andra termer än de nedanstående, såsom ”vanlig” m.fl., används för att markera en mindre noggrann bedömning.
Förekomst i landskapet
Upp till ca 80 fynd görs bedömningen efter absoluta tal i kombination med kunskapen om inventeringsintensitet m.m. Antal lokaler som grund för frekvensangivelsen blir i den övre delen av skalan slutligen ohanterligt, men kan brukas som en fingervisning
mkt sälls. mycket sällsynt 1–5 fynd.
sälls. sällsynt 6–20.
täml. sälls. tämligen sällsynt 21–80.
Vid fler fynd görs en grov uppskattning i denna skalas förlängning.
spridd spridd 81–320.
täml. allm. tämligen allmän 321–1280.
allm. allmän 1280–
Förekomst i socken
Motsvarande bedömning avseende en kvadratmil, en genomsnittlig socken i Närke, blir ungefär
täml. sälls. 1–2 fynd.
spridd 3–7.
täml. allm. 8–30.
allm. 30–
Vid bedömningen tas hänsyn också till ytstorleken. Närkes största socken, Lerbäck, är exempelvis 16 gånger större än Hackvad, vilket inverkar på bedömningen.
Förekomst på växtplatsen
Anges som en grov uppskattning för en angiven yta
enst. enstaka.
spars. sparsam.
täml. rikl. tämligen riklig.
rikl. riklig, täcker mer än ca halva ytan.
ymn. ymnig, praktiskt taget heltäckande
Kulturhistoria
Här kommenteras bl.a. växtens eventuella betydelse för folkliv och folktro genom tiderna i Närke sådan den kan utläsas ur källorna. Någon omfattande, kritisk granskning av detta har ej skett. Örebro läns museums (ÖLM) källmaterial är mest från 1920–1930-talen och avspeglar ibland sagesmännens insikter i äldre litteratur, och därav påverkad lokal folktro, snarare än praktiserad kunskap.
Anmärkningsvärda vittnesbörd har jag sökt att kommentera, men okritiskt övertagna föreställningar kan finnas kvar, vilka väl dock också speglar den regionala folktron.
I huvudsak anges växtens betydelse i hantverk, som föda, för läkning, i talesätt och ordstäv m.m. Provins- och lokalnamn kommenteras, liksom intressanta bestånd, stora träd och sjukdomsträd.
Lokaluppräkning
sker ibland i växtförteckningen, utformad efter vad som är av intresse för den aktuella växten. Listan anförs utan kommenterande rubrik om den omfattar alla kända förekomster.
Kommun- och sockennamn för uppräknade fynd anges från SV till NÖ och inom socken i fritt bruk. Enskilda växtlokaler skiljs åt av punkt. Semikolon markerar tidsskilda iakttagelser inom samma växtlokal.
Sekretess
Med hänvisning till myndighetshantering av uppgifter enligt 10 kap. 1 § sekretesslagen har jag efter rekommendationer från Statens Naturvårdsverk och ArtDatabanken (Svensk Botanisk Tidskrift 86: 1992 sid. 60) i något fall undvikit publicering av växtlokaler för känsliga växter.
Rikets nätkoordinater
Ofta beskrevs fyndlokalens belägenhet förr genom långa ordharanger eller alltför snäva angivelser, som i svårtolkade fall ibland gav fel på flera km eller var omöjliga att återfinna.
Användningen av Rikets nät (RT 90) för Närkes flora har skett utan GPS-apparatur genom en förenklad metod. där en snabbt lokaliserad punkt, uppskattad genom ögonmått på våra topografiska och ekonomiska kartblad utifrån RN-siffrorna längs kartans kantlinjaler. För Närke är de första siffrorna i koden 65– 14–(med undantag för ett mycket litet område vid Götlundas Ö-gräns där de är 65–15–). Koordinaterna anges med 3 + 3 siffror i växtförteckningen (ex. 444 777 skall utläsas 65444 14777).
Denna metod visar en grov punkt där det ofta är möjligt att i fält återfinna lokalen, exempelvis genom den sökta artens troliga val av växtplats.
Oriktiga uppgifter
Det är tveksamt om vissa uppgifter verkligen gäller förvildade växter trots att de upptas här. Felbestämningar och andra oriktiga uppgifter påpekas i den mån det alls går att vara säker i frågan. Till problemen kring skolbotaniken hör elevernas fusk med insamling av växter i skolan. Det är ett idag ofta olösligt problem vid den regionala floraforskningen att bena ut om ett fynd verkligen varit vildväxande eller helt enkelt ett resultat av byte mellan elever eller syskon, eller fyndlokaler som existerat bara i fantasin eller i någon närliggande trädgård.
Jag har i möjligaste mån genomgått och kontrollerat publicerade herbarieark, ofta med hjälp av sakkunniga fackbotanister. Osäkerhet råder ännu när det gäller bestämningar som ej har gjorts av specialister.
Språk- och ordförklaringar
Textens allmänna utformning följer Svenska språknämndens skrivregler (2002) snarare än de gamla skrivreglerna. Övergången till ett friare språkbruk har skett i ett försök att anpassa den till kunskapen hos framtidens läsargenerationer.
Ett fåtal namn på ofta förekommande samlare, författare, föreningar m.m. har förkortats och framgår av källförteckningen.
Väderstrecken skrivs ut (västra gärdet) eller förkortas (V om gärdet).
Bho brösthöjdomkrets i cm, avseende större träd. Egen uppmätning avser alltid det minsta måttet upp till 1,5 m över mark (m.ö.m.), taget medels upprepad jämkning med hjälp av mjukt måttband. Andras mätningar är av skiftande natur, exempelvis snabbmätt med skogsmåttband på en fastslagen höjd, ofta 1,3 eller 1,5 m.ö.m., vilket ger ett annorlunda, större mått. Då flera uppgifter finns för samma träd redovisas i första hand den egna mätningen, i andra hand det minsta måttet av annans mätning upp till 1,5 m.ö.m.
Särskilda tecken
[ ] osäker uppgift eller för att markera egna kommentarer till andras uppgifter.
”xxx” direkt citat. I löpande text används tecknet främst för att undvika missförstånd eller för att markera ett särskilt intressant uttalande. Det åtföljs alltid av en källhänvisning.
! med utropstecken markeras egna fynd och insamlingar i växtförteckningen samt undantagsvis i löpande text vid risk för missförstånd.
/ används i växtförteckningen tillsammans med en signatur som berättar vem som bestämt en växt.
I en sammanställning som den här, vilken i hög grad bygger på omfattande källstudier, måste användningen av direkta citat göras sparsam för att inte trötta. Läsaren bör därför ha i minne att också övriga texter, utan att detta särskilt markerats, i hög grad utgörs av direkta citat eller omstuvade sådana.