Läkeväxt, allm. i hela området, 104 lokaler i Glanshammar (Nilsson).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (allm.). Götlunda prästgården 1860 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
”Roten torkad sätter på watn-decocter en skön röd färg. Bladen läska och kyla uti hetsiga siukdomar, lagde i köttsoppor gifwa en god smak och hälsosam syrlighet. Syrewasla med honing är en god läskedrik i hetsiga febrar” (Samzelius ms 1758). ”Brukas at stufwa med spinat” (Samzelius 1760). ”Mot skörbjugg, blad som spenat” (Gellerstedt 1831).
På apoteket tillhandahölls Acetosae nostratis rot och ört (Samzelius 1760) och den i Örebro 1736 anmärkta apoteksväxten Acetosae (Gertz 1949) hör kanske hit. Den ingick i Svenska farmakopén 1–4 (1775–1790).
Arten, ev. gemensamt med andra syror, kallades i Närke ängsyra (Samzelius 1760), i Hidinge, Knista, Lerbäck, Lännäs och Mellösa syra (ÖLM 449) i Asker också syrtåpp (ÖLM 958).
Rumex acetosa f. hispanica
”Spanska syran... som årligen fås i wåra trägårdar och dagl. stufwas til mat. är med den lapska Syran ena den samma” (Samzelius ms 1758) kan tydas som denna form. Möjligen avsågs trädgårdssyra.