Omtalad i Sverige tidigast på 1700-talet och fr.o.m. 1900-talet snabbt vindspridd över hela Närke på allsköns mineralrik ogräsmark, särskilt längs järnvägar och vägar, och är nu allm.
Broddeson (ms) kände delvis ymn. bestånd efter järnvägarna i Närke på 18 lokaler 1925. Vid Hallsbergs trafikområde var den ”en av de vanligaste järnvägsväxterna. Alla bangårdar och efter linjerna, även i ren makadam, ställvis dominerande” (Dalhielm 1984).
Lokaler
Utvecklingen t.o.m. 1921:
1883 Örebro järnvägen nära stationen K. Tjellander (Hedera 1887).
1885 Hallsberg järnvägsstationen, ymn. A. Dalqvist (Hedera 1886).
1886 Mellösa Stora Eldholmen utanför Vrak vid Hjälmaren J. Jansson (Hedera 1886). Götlunda de nybildade Hjälmarskären ”i fyra ex, ett på hvarje af fyra skär... saknas ännu mig veterligt i det landfasta Nerike som å Hjelmarens gamla öar” (Callmé 1887a).
1887 Örebro G. A. Ringselle (UPS).
1893 Lännäs Vinön, på många ställen talrik (Grevillius 1893a).
1896 Örebro A. Jansson (OREB).
1913 Lerbäck Zinkgruvan N. Torell (Broddeson ms).
1916 Tysslinge Latorps bruk E. Olsson (Broddeson ms).
1918 Axberg Ervalla station (Samuelsson ms enl. Almquist 1957).
1920 Mosjö kyrkan (Broddeson ms). Hallsberg rangerbangården mitt för Blomsterhult, strax V om Bäckatorp i tallskogen (Broddeson ms). Bäckatorp, grustag (Broddeson ms).
1921 Hidinge Hidingebro (T. Hellsing, UPS). Norrbyås Hidingsta (Broddeson ms). Öby kulle, grustag, ej få ex (Broddeson ms).