Hot. Arten är sällsynt, och dess lokaler på kulturmark hotas av igenväxning i samband med fäbodväsendets avveckling. Enligt Frisén & Ingelög (1990) är arten hänsynskrävande.
Första fynd
Först uppgiven av Birger (1908a). Uppgiften baseras på belägg taget av EN 1888 (Hede: Lunbacken, 17D 5g, S).
Bygdenamn och bruk
Ett härjedalskt provinsnamn är tändstickssvavel (Hultén 1919: 294). Man får anta att detta namn gäller för alla låsbräkenarter i Härjedalen.
Ekologi
Denna art förekommer på samma typer av lokaler som vanlig låsbräken, dvs också på naturliga ståndorter i fjällen. På den senare typen av lokaler är arten dock mindre vanlig.
Höjdgräns ca 1030 m: Storsjö: Torkilstöten (18C 5i, Nilsson 1976).
Utbredning
Lokalerna ligger nära sydgränsen för den svenska inlandsutbredningen, och de flesta ligger i landskapets norra hälft. De fördelar sig på 10 rutor.
Lokaler
Storsjö: nära Nedalsstugan (18C 5f, Smith 1920, UPS), "Nesjöstöten" (troligen avses Nesjövålen, 18C 4f, Smith 1957, UPS), Stor-Axhögen (18C 2g, Smith 1920, UPS), Torkilstötens sydsluttning nära topplatån (18C 5i, Nilsson 1976).
Vemdalen: Näsvallen (17E 7a 1- 1-, BD i UPS), Tväråvallen (17D 7j 4- 1-, BD i UPS), Rönningen (17D 6i 2- 3-, !). På den sistnämnda lokalen samlade GC arten 1915 (i S). Den återsågs där 1984, !.
Ljusnedal: V. Ruvallens fäbod (17C 9g 2- 3-, BD i UPS) torr gräsbacke.
Tännäs: Fjällnästrakten: Anderssjöåfallet vid landsvägen (17C 9d, 1931, OÖ i UPS) och V. Malmagen, vid sjön nära bron över Tännån (18C 0c, OÖ m fl, GB, LD, S, UPS), ca 400 m N om Jo-Ersbygget (18C 2e 1- 1-, BD i UPS) gräsbacke tillsammans med landskapets övriga tre låsbräkenarter, Hamrafjället (många Sagesmän, senast Nilsson 1976 GB, LD, S, UPS, Ryvallens fäbod (17C 4g 3-2-, BD i UPS, Svartåsens sydbrant (17D 5g 1-2-, BD i UPS) i en röjning för tidigare potatisodling.
Hede: Lunbacken i norra delen av kyrkbyn (17D 5g EN enligt Birger 1908a, S)
Lillhärdal: kyrkbyn (16E 2b, Birger 1908a).
