Första fynd
Först uppgiven av Sjöstrand (1833).
Bygdenamn och bruk
Ett i Härjedalen spritt namn på ängs- och skogskovall är könngras (korngräs), vilket härleder sig av att växtens trinda, gulvita frön påminner om korn (Modin 1911).
Ekologi
Ängskovall, vars namn är något oegentligt, är en av Härjedalens vanligaste växter och står att finna i många skiftande skogsmiljöer, både i barr- och lövskog. Särskilt vackra bestånd av en fornt med guldgula blommor (f. aurea) finns i glesa blandskogar nära fjällen, t.ex. nedanför Mittåberget i Ljusnedal (18C 1g–h, !). Ovan trädgränsen finns arten både i hedar, ängar och myrar (Kilander 1955).
Höjdgräns. 1000–1050 m: Storsjö: Predikstolen (18C 5f, Smith 1951 s. 364).
Variation
Särskilt blomfärgen varierar starkt (vitt–gult–höggult–purpurrött, se Nilsson 1986). I Tännäs: sluttningen av Bolagskammen mot Malmagen (17C 9c) är variationen ovanligt påtaglig (Nilsson 1976).
Utbredning
Ängskovall är funnen i alla socknar och i 404 rutor med någon frekvensminskning i de nordvästra högfjällen: NV 78%, NÖ 96%, SV 93%, SÖ 97%.