Fleraxig sävstarr är en av de växtgeografiskt intressanta sydligt unicentriska fjällväxterna. I Norge går arten betydligt längre åt söder. De nordligaste lokalerna i Sverige ligger i Lycksele lappmark (Rune 1949) och Frostviken i N. Jämtland (Danielsson 1951).
Första fynd
Först uppgiven av Thedenius (1839): "På Gröndörren, i Midtådalen mellan Axhögen och Midtåkläpparne samt på södra sidan af Skarffjellet."
Ekologi
Arten är kalkkrävande och växer ofta i alpina backkärr, subalpina rikkärr och fuktängar i NV Härjedalen men förekommer bl a också på översilade klipphyllor i branta berg, såsom på lägsta lokalen.
Höjdgräns 1158 m: Stora Helagsstöten (Kilander 1955). Som lägst har arten setts på ca 700 m i Funäsdalsbergets Ö-brant, !.
Utbredning
Arten är känd från Storsjö, Ljusnedal och Tännäs. Antalet rutor (samtliga i NV) är 40.
Lokaler
Den sydligaste lokalen (även i Sverige) ligger i Tännäs: Långflon 1,5 km NV om Acktjärnen (17C 7g 2- 0-, 1980, BD i UPS).
